Återstoden af aftonen spelade Allon till sent på natten nere hos Stjernberg. Dagar, veckor och slutligen månader flydde utan att förhållandet makarne emellag på något sätt förbättrades. Gurli sökte visserlicen icke närma sig sin man eller med kärlek motverka modrens förderfliga inflytand ; men hon undvek med beundransvärd konseqvenz allt som kunde gifva anledning till ledsamma uppträden. När sådana det oaktadt tätt och ofta egde rum, och Allon fortfarande med de mest sårande förebråelser uppvaktade Gurli, bibehöll hon ett orubbligt yttre lugn; men förblef efter dylika uppträden samma uppmärksamma hustru som hon föresatt sig att vara. Hon satte sig aldrig emot Allons önskningar; men fick hon något anfall af ömhet och ånger, förblef hon känslolös derför och det lyckades honom icke era att framlocka ens en skymt af hjertlighet från den maka han ögonblicket derpå fann en njutning uti att kränka. Emot Beata var och blef Gurli som förut. Ingen förföljelse, ingen elakhet från svärmodrens sida kunde ändra hennes uppförande. Då Allon en dag, uppeggad af modren, förebrådde Gurli den brist på aktning och vänlighet hon visade hans mor, svarade Gurli: Fru von Stral vistas här trots din och min öfverenskommelse, och då jag låter detta passera , har jag gjort allt hvad hon af mig kan påräkna. Kort efter Beatas inlogerande på Birgers: borg hade de till Gurlis mor på långt håll beslägtade familjerna restsin väg. Orsaken till deras aflägsnande var Beata. Hon hade å ett ganska bitande sätt talat om fördeen af att hafva rika slägtingar hos hvilka man fick gästa fritt hela sommaren om m. m. Mot sonens kamrater deremot var fru Beata idel älskvärdhet. Hon hade alldeles lagt bort sitt gudliga tal, som hon visste icke skulle slå an på dem, och var nu lika