UNIT. SRA RIVTIKETSA JuRTOGKR LI UVUUT, ULL Alle damålet med planens utarbetande bäst skulle vinnas, om några bland fullmäktige tillsatses, hvilka småningom och i detalj kunde följa dess utarbetande samt sätta sig in i densamma. En plan i sin helhet, framlagd på en gång för stadsfullmäktige, som om dess detaljer ej kunde taga fullständig kännedom vid ett eller annat sammenträde, skulle sannolikt ej föra till samma klara och mogna beslut som om det förslag följdes hr Ekman framställt. General Hazelius ansåg sig böra nämna, alldenstund medicinalrådet Berg i sitt anförande syntes hafva förbisett detta, att den karta öfver hufvudstaden, hvarmed topografiska kären nu var sysselsatt, hufvudsakligen afsåg just en sädan grundlig; afvägning, som hr Berg önskat, samt att! derpå alldrabäst framdeles skulle kunna grun; das en allmän draineriogsplan af staden.:i Hvad anginge br Grafströms yttrande, så: imunoehölle beredningsutskottets utlåtande alldeles icke något bestämdt yitrande, att pla-: nen skulle utarbetas af den eller den, utan: öfverlemnades sakens utförande samt pen-; ningarne till handelsoch ekonomikollegii: disposition, med fuilt förtroende till deras åtgöranden. Hr Wallenberg ansåg den fö-:; reslagna summan utgöra bästa beviset, att; med den ifrågavarande planen alldeles icke; några så storartade företag afsetts, som hr, Berg omordat. Kommendörkapten Lilliehöök ; instämde i hr Ekmans förslag, och justitie-; rådet Berg yttrade slutligen, att diskussio! nen nästan hela tiden rört sig utom ämnet. i Stadsfullmäktige hade egentligen endast att: antingen helt enkelt afslå eller bifalla be-j redningsutskottets utlåtande, utan att inveckla sig i alla vidlyftigheter. Vid framställd proposition godkändes ut1 skottets utlåtande, utan alla amendementer, ; eller att 10.000 rdr för ifrågavarande ange-; lägenhet skulle ställas till handelsoch bygg-! nadskollegii förfogande. Beredningsutskottets memorial om antagande af sekreterare hos hrr stadsfullmäktige, till hvilken plats utskottet föreslagit v. häradshöfdingen E. A. Hernblom, föranledde först frih. Knut Bonde att uppträda. de herren sade sig på intet vis vilja undersänna den föreslagna personens meriter och; skicklighet; men han ansåg att ett passande; sillfälle nu erbjöd sig att belöna en person, I som af rent nit för Stockholms kommun :: under lång tid uppoffrat tid och krafter i: det allmännas tjenst. Publicisten får ofta: göra det, men spinner icke silke på sin: möda. Friherren vore i tillfälle att, utom i alla de förtjenstfulla uppsatser rörande kom-; munala angelägenheter, som hr Bruhn till; Stockholms stads båtnad författat i Post-i udningen, vitsorda det hr Bruhn, vid alla! de tillfällen, då han deltagit i någon komitå ! eller offentligt värf, hvarmed friherren haft; att skaffa, med utmärkt sakkunskap och talang uppsatt skritvelser och anföranden afi allehanda slag, hvarföre friherren vågade: ho3 hrr stadsfullmäktige förorda hr Bruhn i till ifrågavarande plats, viss att han skulle fylla den på ett utmärkt sätt. Hr Blanche attalade sig äfven öfver br Brubns förtjenster såsom skriftställare och såsom den der :: egde stora kunskaper, hvarjemte hans upp-;j trädande och deltagande i många kommu-! nala angelägenheter, dervid han varit en; verksam ledamot, som tagit en stor del af; arbetet på sig — endast af rent nit, utan . att derföre ha ett öres betalning — vittnade: om en utmärkt förmåga att handlägga just I dylika ärenden, som här kunde ifråga-: somma. Men det är, yttrade talaren, ofta ::! fallet att personer, som intaga ett dylikt! rum, som lefva för allt, men få lefva af. intet — och uppoffrat sig då det gällt det Mlmännas bästa, vid tjensters besättande få : stå tillbaka för hrr ordinarie och extra ordinarie tjenstemän, om hvilka man icke vet, :: att deras skicklighet och förtjenster stått till buds, då någon uppoffring af tid och möda, utan lön, ifrågakommit, men deremot anses: hafva öfvervägade förtjenster då någon ! sjenst skall besättas. Med anledning häraf aemsiällde tal. till herrar stadsfullmäktiges : vröfning, om det ej vore skäl att taga hr Brubns kompetens i noga öfvervägande, så nycket hellre, som denna tjenst vore en: ämplig belöning för det oegennyttiga pit,:. han visat för allmänna angelägenheter, och .: derigenom unga män skulle uppmuntras att. nom pressen träda i hans spår. Löjtnant: v, Francken instämde med hrr Bonde och: Blanche. Löjtnant v. Kock, förklarade sig, iiksom sannolikt de flesta öfriga stadsfull-?! mäktige, som ej voro ledamöter i beredI ningsutskottet, vara alldeles oförberedd att) döma öfver de sökandes kompetens, hvarföre han anhöll om frågans bordläggande i! till nästa sammanträde. Medicinalrådet Carl-;! son, eom varit ledamot af utskottet, gjorde i. br Bruhbns kuoskaper och förtjenster all rätt-;. visa, men man hade ansett hr Bruhn vara! främmande för hvarjehanda ärenden, somi fordrade, juridisk insigt och rutin. Presi-j denten Åkerman uttalade samma åsigt, ochi alldenstund man pålaggt beredningsutskot-.!. tet det drygaste arbete, hvars lättande till väsendtlig del berodde af den sekre-! terare, som blefve antagen, ansåg hr: Åkerman, att man ej borde låta saken: zomma till en omröstning, då berednings-(. utskottet sjelf noga pröfvat saken och gifvit) företrädet åt den föreslagna. Rådman We-j ser tillkännagaf, att om hr Bruhn blifvit af? utskottet föreslagen, skulle detta varit hans; önskan. Men han hade ej heller velat mot-; sätta sig antagandet at häradshölding Herni blom. General Hazelius instämde med hri; Blanche i allt hvad han yttrat om hr Bruhns verksamhet och kunskaper, och förklarade: sig förvissad om att han på ett utmärkt sätt ; skulle fyllt platsen, men då äfven hr Hernbloms skicklighet vore framstående, och han dermed förenade juridisk bildning, troddei generalen att man borde vidhälla utskottets; förslag. Hr Blanche yttrade till slut några: ord derom, att han ej ansåge egenskapen att hafva fagit en juridisk examen böra väga i så starkt i vågskälen, att man till följd häraf i vid en tjensts besättande, som denna, borde; föredraga en mindre känd förmåga framför! en person, hvars kunskapsrikhet och skick-; rr oo RR RR