han hade hoppats att rikets ständer ej skulle antaga ) Bankdirektör Stabell, För skandinaviska öron hade visserligen ordet förening varma sympatier, men ej i förbindelse med Ytullt. De norska förhållandena göra det omöjligt att ingå på en dylik förening. Norrmännen skulle ej kunna återvända hem, om de af granna tal låtit förleda sig att ingå på en sådan. I Norge likasom i Danmark har man under sednare åren allt mera sträfvat för att efter rubrikerna i tulltarifs fen få infördt ordet fritts. När vi för alla artiklar få detta ord, då ha vi den bästa tullföreningen. Mag. Sohlman kunde icke annat än ogilla de talare som efter att ha förklarat sig i sak vara fullkomligt ense med hr Lallerstedt dock tillika trott att man väl bör akta sig för att ge namn åt saken. Vill man en god sak, bör man ej vara rädd att i bestämda ord uttryrka sin tanke och särskildt är på det skandinaviska sträfvandets område allt frimureri olämpligt. Hvad åter den nu föreliggande frågans realitet anginge, så vore talaren ense med dem, som tro, att de principer, om hvilka man nu blifvit ense, vore fullt tillräckliga för detta möte och att man med allt skäl kunde le.ona åt kommande möten att diskutera frågan om möjligheten, fördetarne och oligenheterna af en tullförening. I utvecklingen af gemensamheten mellan de tre länderna Dt man gå så klokt och praktiskt tillväga som möjligt, undvika alla språng och alla åtgöranden, som icke :ha naturligt underlag i faktiska förhållanden, för att sålunda skrida jemnt framåt och undvika reaktion. Hr Lallerstedt ansåg sig ej böra fullfölja sitt förslag. Sedan hr Edw. Heyman j:r genom en uppgjord detaljerad kalkyl sökt visa att hans i sektionen först hafda uppgift att Sverge årligen förlorade 25 millioner genom sina skyddstullar, läte bevisa sig, ansågs diskussionen ad. Etter verkställd omröstning i afseende å3 momentets sista del, blef resolutionen ordagrannt aotagenr såsom mötets beslut. Derefter antogos såsom mötets beslut: Att skeppsmätningssättet må bestämmas l:ka i de tre rikena samt i öfverensstämmelse med det i England brukliga. Invånarne i hvarje af de tre skandinaviska rikena böra berättigas alt i de öfriga 8) i likhet med ifödigarne idka handel, handtverk, yrke samt jemväl till sjötjenst antagas; b) tillgedonjuta rätt att begagna sig af de kunskabsprof, som för bedritfvande af vissa yrken erfordras inom de resp. länderna; T) förvärfva och besitta fast egendom; hvarjemte d) förvärfvandet af infödingsrätt inom hvartdera af de tre länderna bör underlättas för de öfriga rikenas invänare; Att tull på böcker, tryckta på något af de skandinaviska ländernas språk, icke må ega rum länderna emellan; på svenska i utlandet tryckt bok (och motsvarande för de andra länderna) får dock ej tullfritt införas, såvida ej den är af utländsk man författad eller ock att svensk förfaitare medpifvit dess tryckande utomlands; Att allt bör göras för att undanrödja de hinder, som ligga i vägen för litterär gemenskap och vexelverkan ; Att förfettares, kompositörers och artisternas eganderttt till sina alster måtte genom särskild författning skyddas för eftertryck eller efterbildning. Hr Wallenberg framlade för mötet de hugnande underrättelserna, att i dessa dagar i Paris vore från nästan alla verldens länder samråd för åstadkommande at reformer i den internationella brefvexlingen, hvaribland vore antagandet af gemensam brefvigt, hvilken då ej kunde blifva någon annan än grammvigten, eller den af pågående mötet för införande i Skandinavien förordade, — och dels att engelska parlamentet i dessa dagar medgitvit att ett förslag finge framläggas till införande i England af decimalsystemet samt om engelska mynt-, måttoch vigt: stemets ändring till likhet med andra länders. Talaren ansåg det derföre vara af vigt att skyndsamt göra i England bekant Göveborgs-mötets beslut i detta afseende. Mötet. beslöt äfven att bestyrelsen skulle skyndsamligen gå i författning om att skriftligen meddela den engelske motionären mötets beslut. Härefter beslöts, att nästa skandinaviska nationalekonomiska möte skulte hållas i Köpenhamn och förberedas genom en kommission, Lestående af 9 personer, 3 från hvartdera riket, hvilken afven skulle ega att bestämma tiden för mötet. I denna kommission invaldes: För Sverge: generaltulldirektören J.F. Fåhraeus, öfverståthåliaren G. D. Bildt och j grosshandlaren C. F. Waern. För Danmark: etatsrådet A. N. Hansen, etatsrådet Schovelin och generalkosuln A. Hage. För Norge: — professor Schweigaard, öfverstlöjtnant Kjerulf och skeppsredaren Smidt-Petersen, Mötets ordförande, landshöfgingen Fåhrseus, förklarade härefter mötets förhandlingar slutade och nedlade sin klubba efter ett varmt och vac kert tal om skandinaviska sträfvandenas lyckliga framgång, slutande med att utbringa ett lefve för nordens tvenne konungar, hvilket besvarades med niofaldigt hurra. Å deltagarnes i mötet vägnar hembar derefter öfverstlöjtnanten Kjerult tacksägelse till mötets bestyrelse, hvarefter man åtskildes.