tern kan ej gifva den garanti för rikt fu som den engelska tonnen. Om så vore, skulle nog den praktiska engelska nationen öfvergått till detta system. Ordföranden frågade om hr Melchior, som begärt nedsättande af särskild komitå för bestämmande af ett gemensamt skeppsmått, ville biträda hr Wallenbergs förslag, att enheten stiilldes i öfverensstämmelse med engelska registertonnen jemte det franska metermåttet, Hr Melchior fordrade dock full likhet, intet halft. Fråfade å sin sida om hr Wallenberg ej ville ingå härpå. Grosshandlaren Wallenberg. Då man blifvit eniga i en sak, bör man äfven blilva det i den andra. Man bör dock besinna att mätningssättet är en sak och måttenheten en annan. Lektor Blomstrand. Hr Melchior har aldrig åsyftat annat än mätningssystemet; hans mening vore att mätningssättet är bestämmandet af ett fartygs lästetal efter dess dimensioner. I resolutionen borde antagas det mätningssättet borde bestämmas enligt samma grunder som i England följas vid mätning. Grosshandlaren Wwrn uppläste derefter det af det i går nedsatta utskottet affattade förslag till resolution i fråga om tullagstiftningen, hvilket förslag enhälligt antogs så lydande: Mötet uttalar såsom sin åsigt, att ett för de skandinaviska länderna gemensamt tullsystem bör byggas på följande grunder: 1:o) att tullagstiftningen ordnas endast med hänsyn till statsinkomster och ej till skydd för näringarne; 2:0) att de flesta lifsförnödenheterna och i allmänhet råprodukter, för så vidt så ej redan skett, göras wullfria; 3:0) att de särskilda länderna må åsyfta vidtagande af sådana bestämmelser, som förhindra oloflig handel dem emellan, hvarvid särskild uppmärksamhet torde fästas vid de i Danmark nu gällande drawbacksbestämmelserna för utförsel af bränvin. Hr Alm hemställde om ej ett fullständigt afskaffande af tullarne kunde åvägabringas samt om ej staten på annat sätt kunde bereda sig utvägar. ; Landshöfding Bennich önskade betona draw-. backsfrågan. tredje frågan kan visserligen äf-: ven denna inbegripas, men fordrar dock ett när-; mare påpekande för att komma till en speciel bestämning af densamma. j Konsul Hage. Vi kunna, äfven om drawback ; vägras, ej göra något mot insmugglingen af: danskt bränvin till Sverge, emedan priset å denn vara är i Sverge så högt uppdrifvet att sm handeln i alla fall komme att frodas. Detbränvin som från Danmark olofiigen införes i Skåne. långt obetydligare till qvantitet än man här reställer sig. Drawback är dessutom ej inskränkt till bränvin, utan tillgodokommer alla inom landet producerade fabrikater, som der-. ifrån utföras. Ordföranden hade i egenskap af generaltulldirektör gjort sig underrättad om att qvantite-. ten af det bränvin, för hvilket drawback utbe-: talts år för år minskats och instämde i konsul Hages yttrande att den olagliga införseln af bränvin ej är så stor som förr. Hr Alin. Om man blott fäster sig vid sista porkten har man ej lagt vigt vid talarens före-. gående framställning Anhöll att mötet på grund af den erfarenhet det hade af tullarnes förderflighet, om ej på en gång, dock succesivt måtte sträfva till deras fullkomliga borttagande. — Ordförandens fråga härom besvarades af mötet med ett allmänt nej! Lektor Daa framställde frågan om ej något kunde göras för underlättande af anställning af personer, synnerligen sjömän, från ena landet i det andra. Ansåg sig ej så specielt invigd i denna sak, men uppmanade någon dertill skicklig att yttra sig. Professor Bergfalk upplyste att sedan 1829 besättningen å svenskt fartyg får bestå till !, af utlänningar, men till ?, af Svenskar eller Norrmän af hvilka dock skepparen alltid borde vara Svensk. Önskade all framgång åt hr Daas förslag. Hr Smidt-Petersen. Då man fick detta medgifvande trodd2 man att detta skulle bli en lättnad, men något sådant hade han ännu ej försport, Pl andshöfding Sparre. Hr Daas förslag har allt skäl för sig. Då en skeppare i utländska hamnar ofta är tvungen att förhyra folk, utan afseende på nationalitet, måste detta vilkor ännu mindre gälla norrmännen. Professor Bergfalk såg ej att någon olägenhet å någondera sidan af ett dylikt tillmötesgående kunde uppstå. Konsul Hage upplyste att man redan i Danmark insett vigten och riktigheten af den af hr Daa framställda frågan. Lektor aa. Man sknlle tro att Norge genom längden af sin kuststräcka egde tillräckligt an tal sjöfolk, men så är ej förhållandet. Från Bohus län ha till Norge kommit fiskare, hvilka jemte det de varit en nyttig och behöflig hjel äfven medfört den fördelen att de bragt i bru; den bättre konstruktion af fiskarebåtar som finnes i deras bembygd. Professor Bergfvik. Amerikanarne, som utom några af Europas nationer äro verldens mest sjöfarande nation, lida dock sådan brist på sjöfolk att det blifvit en ganske vanlig praxis att under åtskilliga föreväningar locka personer ombord och der qvarhålla dem för sjötjenst. Hr Smith-Petersen hoppades att hr Daa ej här gjort sig till tolk för ett obevisadt behof. Mötet beslöt att åtgärder skulle vidtagas för underlättandet af sjömäns anställning å de olika skar:dinaviska rikenas fartyg. Grosshandlaren Muren. programmet finnes äfven upptaget näringsförhållandena emellan de trenne länderna. Våra näringsförhållanden hafva sedan 300 år tillbaka varit så kufvade af: skråväsendet, att man knappt vetat om man haft rättighet att arbeta. Talaren hade vid innevarande riksdag inlemnat en motion om större frihet i detta fall, som gunstigt blifvit emottaen i den afdelning af det utskott, under hvars eredning frågan hörer; men frågor af allmännare vigt hade hittills trängt den i bakgrunden; dock hoppades han ett lyckligt resultat. Talaren trodde att regeringen är betänkt att lemna full frihet till u-länningar att bedrifva handel och näringar i Sverges städer, och blir denna regeringens tilltänkta proposition, som talaren hoppas, understödd af rikets ständer, har man att vänta en stor och genomgripande förändring. Borgmästaren Larsen ansåg förändringarne i närirgsförhållandena mera utförbara än förändring ar i tulltörhållandena. Vilkoren för tillåtelse att idka näring i Danmark äro: att hafva fyllt 25 år, vara af oklanderlig frejd samt att 5 år hafva varit bosatt i riket. Andra länder ha genom traktater med Danmark större friheter derstädes än dess närmaste grannland. Tal. veterligen har det ej varit utlänningar förbjudet att köpa hus och jord i Danmark, då detta deremot i Sverge ej kan ske, utan särskild personlig tillåtelse. Grefve Sparre upplyste att den inskränkning under hvilken det här är utlänningen tillåtet att idka näring och handel troligen snart kommer att upphöra. Den för dansken särskilda tillåtelsen för besittningen af jordegendom i Sverge kan betraktas som en blott och bar formalitet, och hade, såvidt tal. hade sig bekant, aldrig förvägrats. Fullmäktigen Tveten upplyste att representanter af hvarje nation som helst kan köpa jord i Norge, samt omförmälde den frihet som råder i afseende på de norska näringarne. Grosshandlaren Muren frågade den föregående talaren huruvida svensk man finge idka handt