Ördföranden framställde derefter den frågan om svenska telegrafverket förlorat genom den sednaste portonedsättningen. Hr Uddenberg svarade härtill att verkets inkomster ej derigenom förminskats. Ansåg dock att medelportot ej kan nedsättas lägre än det nuvarande; framställde sin åsigt vara att portosatserna borde vara tre, allt efter de olika afstånden, hvaraf det lägsta kunde blifva 75 öre. Kammarherren Jessen föreslog att hela Skandinavien skulle indelas i zoner, och telegrammerna derefter taxeras efter de olika zonerna, naturligtvis med en tillökning i portot för de zoner telegrammet hade att passera. . Justitierådet Faber (dansk) anmärkte att zonindelningen redan finnes. Hufvudfrågan är om taxan skall nedsättas för zonerna. — Den enda möjligheten vore en högre internationel taxering. Ir Jessen. Man borde betrakta hela den skandinaviska korrespondensen såsom internationel. Hr Faber upplyste att öfverallt är den internationella och interna korrespondensen hufvudsakligen baserad på samma grunder som i de tre nordiska rikena. Redaktören Ploug (dansk) betonade starkt den orimliga skilnaden mellan den interna och den internationella taxan, hvarigenom ofta ett mångdubbelt högre porto måste erläggas för en kor: tare distans än för en längre. Visade att Danmark har en ojemförligt större mängd transite-. rande telegrammer än både Sverge och Norge. Hr Faber försvarade nödvändigheten af en skiljaktighet mellan det interna och interaationella portot under nuvarande förhållanden. Adagalade genom en mängd exempel från de öfriga europeiska staterna, att de skandinaviska taxorna ej kunde anses obilliga. Hr Jessen föreslog såsom det enklaste sättet att taxan för den internationella korrespondensen mellan de tre nordiska rikena ej blir högre än det interna portot: Ordföranden fästade uppmärksamheten på att man ej uteslutande bör taga i betraktande de förmåner, som kunna uppstå för en enda klass. Hemställde om sektionen ville framhålla, om ej statsverket kunde ersätta den förlust, som i början möjligen drabbade telegrafverket genom en portonedsättning, ty önskligt vore det onekligen, att det internationella telegrafportot blef nedsatt. Hr Gumealius ansåg vanskligt att Sverge, med sina jemförelsevis små tillgångar, tog initiativet i en så gen mgripande åtgärd som .nedsättandet af det internationella portot. Ansåg denna fråga vara af den vigt att den snart sagdt var en europeisk. Sekreteraren betonade orimligheten af den zon, som vid det internationella portot beräknas för Öresund. Postdirektör Ameen varnade för uttalandet af alltför bestämda åsigter. Föreslog förordandet af en undersökning rörande de förändrivgar, som kunde vara af behofvet påkallade. Hr Warburg anförde, det anmärkningsvärda uti portoskilnaderna. Åberopade att ett telegram till Köpenhamn är jemförelsevis dyrare än ett dylikt till Hamburg. Föreslog att man skulle uttala den öfvertygelsen, att det höga telegrafportot verkar hämmande på telegrafkorrespondensen. Redaktör Ploug talade varmt för nedsättandet af det internationella portot; man borde sträfva derhän att det internationella portot kunde betäcka utgifterna. Justitierådet Faber upplyste att Danmark nödgades höja sitt internationella porto just till följd deraf att både Sverge och Norge vidtagit denna åtgärd. Skulle dock gerna se om en förändring till något bättre kunde verkställas. Kammarherren Jessen föreslog att portobeloppet beräknas zonvis efter de internationella taxo na. De tre skandinaviska rikena böra i detta hänseende betraktas som ett helt. Justitizerådet Faber ansåg detta förslag overkställbart, huru önskvärdt det än vore. Hr Plong; ansåg att telegrammerna hufvudsakligen borde taxeras efter ordantalet och mindre vigt fästas vid taxeringen efter zoner. Efter en mindre vigtig diskussion rörande förslaget till resolution, afslutade sektionen frågan om telegrafväsendet, och öfvergick till frågan om kommunikationerna. Ordföranden framställde som diskussionsämne: Huruvida sektionen ej ansåg att en isbät, af kapten Carlsunds nya uppfinning, borde anskaffas för vinterkommunikationen mellan Helsingborg och Helsingör. Efter en kort diskussion framställde postdirektör Ameen, emedan han sade sig med visshet veta, att behofvet verkligen påkallade en förbättring, det förslaget: att kraftiga åtgärder måtte vidtagas för tillvägabringande af en ändamålsenligare och äfven under vintern an: vändbar postkommunikation öfver sundet. Som sektionens öfriga medlemmar tycktes hysa samma 4sigt som hr postdirektör Ameen i detta hänseende, afslutades dermed frågan om kommunikationsförbindelserna, emedan sektionen, med anledning af generaldirektör Troilii tillfälliga frånvaro, uppsköt frågan om jernväBarne. På ordförandens förslag uppsattes derefter, såsom ett resultat af alla de föregående förhandlingarne, följande resolution: Afdelningen uttrycker den önskan att mötet måtte framställa: 1:0) Införandet af ett internationelt brefporto för de tre skandinaviska rikena, så lågt som möjligt, samt representeradt af äfven för annan brefvexling användbara frimärken, hvilka till form och utseende likna hvarandra, hvarefter t. ex. för ett enkelt bref 2 sådana frimärken skulle motsvara portot för ett sådant bref mellan Sverge och Danmark eller mellan Sverge och Norge, och 3 sådana frimärken motsvara portot för ett dylikt bref mellan Danmark och Norge. 2:0) Likstämmig behandling af penningeförsändningar och paketer, samt dessa sednares taxering efter vigt och afstånd efter geografiska mil räknadt, samt att de respektive postverken tillförbindas obetingad ersättningsskyldighet för de försändningar, för hvilka assuransafgift utom orto blifvit erlagd. 3:0) Införandet af postanvisningar å begränsade belopp, för liqvidationer mellan korrespondenter, i de 3 resp. ländernas dertill mest lämpliga orter. . 4:0) Vidtagandet af kraftiga och hastiga åtärder för tillvägabringande af em ändamålsenigare och för vintermånaderna användbar postförbindelse öfver Sundet. 5:0) Ått nu gällande högre internationella telegrafporto måtte, såsom hinderligt för utvecklingen af telegramvexlingen de 3 folken emelJan, blifva nedsatt så mycket som omständigheterna det möjligen medgifva. Sektionens arbeten för förmiddagen voro härmed afslutade. I tredje sektionen uppträdde först Grosshandlaren Melchior. Han ansåg det vara af särdeles nödvändighet att fartyg, som besöka skilda trakter, bestämmas efter ett och samma mätningssystem. Förordade det skeppsmått som i England är antaget, nemligen registertonnen, såsom enhet för de trenne nordiska rikenas skeppsmätning. rosshandlaren Wallenberg begärde få vända församlingens uppmärksamhet på de svårigheter den internationella sjöfarten är underkastad och att denna först skulle få lif då sjöfarten de trenne skandinaviska rikena emellan betraktas såsom inrikes seglation. I Sundet hade varit omöjligt att upprätthålla de stränga seglationsvilkoren. Dusansondlarna hada nå sin HÅ endact varit for