st högt. Medgaf dock vådan af en utan moget ötvervägande företagen nedsättning, samt ansåg nedsättningen i Danmark, der 4 schilling är det gemensamma portot, såsom resultatet af en lyckHig inspiration. Postdirektör Anreen yttrade, att både kamrer Winroth och han så mycket mindre hade någonting emot sjeltva principen af en portonedsättning, som den svenska poststyrelsen redan gång, då han var medlem af de föreslagit nedsättning af det sven portot till 10 öre, ehuru ständerna fastställde det till tolf. i Kanslirådet Ploug föreslog derefter likhet il behandlingen af paketgods till och ifrån de tre ij rordiska rikena, samt att äfven en likformig I taxering efter afstånd och vigt måtte införas. Ordföranden hemställde huruvida icke detta bör föreslås vid den allmänna sammankomsten. Sckreteraron föreslog att de reglementariska bestämmelserna måtte blifva lika för de tre länderna, äfvensom behandlingen af paketgods samt penningeoch ordinarie bref. Kammarherre en meddelade att postveri ket i Danmark är befriadt från allt ansvar med hänseende till de förluster, som genom stölder m. m. af penningebref kunna drabba korrespon; denterna. Missbilligade dock detta och ansåg; svenska postverkets ansvarighetsskyldighet öfver I ensstämmande med rättvisan. H Telegrafsekreteraren Uddenberg hemställde: huruvida sektionen ej ville framställa den önskan, att i Norg och Danmark en postverkets ansvarighet kunde införas, liknande den svenska. Kanslivådet Ploug upplyste att danska postverket konfiskerar penningebref, som ej äro rekommenderade. Se der orsaken till den tvungna rekommendationen : Ordföranden vidrörde, derefter nödvändigheten af postremissvexlars införande på de största postkontoren inom de tre rikena. i Slutligen beslöts följande resolution: ! Denna afdelning anser önskligt alt ett. skandinaviskt porto antages lika för de tre, nordiska rikena. Sektionen anmodar den allmänna sammankomsten undersöka buruvida ett sådant porto är önskvärdt samt om ett skandinaviskt frimärke för denna kor respondens kan införas.? Sektionen afslutade sina förhandlingar på förmiddagen ungefär kl. 12. Inom tredje sektionen utsågs till ordförande generaltulldirektör Fåbiteus och till referent landshöfding Bennich. Ordföranden föreslog nedsättandet af ett utskott för behandlingen af frågan rörande skandinavij ska industri utställninger, och sedan sektio;nen härtill bifallit samt beslutat att trenne iledamöter inom hvardera nationen skulle utses, valdes af svenskarne: Baron Knut Bonde. hr C. F. Woern samt magister A.:! Sohlman; af danskarne: kapten Jacobsen: samt fabriksegarne Marstrand och Krantess, i: samt af norrmännen: fabriksegaren Sehou, ;! lektor Christie och ingeniören Pihl. Hr. Wern ålog sig. på begäran, att leda föri handlingarne inom utskottet, fom sjelit skulle ; utse sin referent. i ) Härefter företogs till behandling frågan om tulloch sjöförhållanden. IE Ryttmästaren Ternerhijelm framställde olämp; ligheten af tolförhållandena emellan Sverge och : Danmark, hvilka ju mera de i detalj skärskådas måste uppväcka önskan om deras utjemnande. ;? Ett tillmötesgående i denna sak har från Dan;:! marks sida ej fattats. Han föreslog att någon !! person. som särskildt vore invigd i alla de ömfå ( a 1 l s sesidiga tullförhållandena, måtte framträda för att gifva en klar öfversigt af alla de olämpor som förefinnas emellan grannrikenai dessa afseenden, samt uppmanade grosshandlaren P. Muren att i denna egenskap uppträda. i Landshöfdingen Bennich anförde, att den af, danska staten beviljade restitutionsafgiften för: utfördt b in är den förnpämsta orsaken till! den i särdeles storartad skala utförda insmugg1 lingen af denna vara till Sverge samt medför; äfven för danska staten den olägenhet att bränvin, . för hvilket drawback redan erhållits. kanske aldrig utgår ur landet. Talaren ansåg det derföre al väsendtlig vigt, att sådan drawback först då ut-: ginge, när det blifvit af exportören styrkt att bränvinet verkligen utgått ur landet. Såsom: förhållandena nu stå, gynnar Danmark, trots; sin vänskapliga ställning till Sverge, bränvinsJurendrejandet till detta land just genom utbetalandet af resitutionsafgiften; på hvilken en: strängare kontroll borde läggas. i Grosshandlaren Muren upplyste att egentligen : alltsedan 1824 arbetats på införande al en tull1 reform i Sverre. ehuru t 1839 regeringen nedsatte en komitå för utarbetande af förslag till reformer i detta hänseende. Detta lag hvilade till 1847—1848 års riksdag då det underställdes ständerna, men af dem atslogs vid 1851 ärs riksdag, samt först vid riksdagen 1854 an:t togs. Bland annat afskaffades då tullen på lifsförnödenheter. Emot en reform härutinnan har en viss fraktion, det s. k. jordbruksintresset, ständigt kämpat, och man har under nu pågående riksdag föreslagit tull å lifsförnödenheter, men talaren hoppades det ständerna komme att afslå dessa förslag. Yrkade på en finanstull i stället för skyddstull samt en reform i gemensamt intresse i denna riktning, på hvilken Danmark länge arbetat. Norge har följt andra då principer vid grundandet af sin tullagstiftning, 1 det man der tagit England till mönster, men 1 Sverge har bibehållit skyddstullen i aktoch meY ning att gencm detta system bereda staten större i inkomster. Med afseende på de olägenheter, ( den i Danmark bränvinsexportören beviljade 1 drawback medför för Sverge, upplyste talaren att en sådan äfven existerar i Preussen, och att C det oaktadt honom veterligen cj någon oloflig i u införsel af bränvin från detta land egt rum. Liksom föregående talare förordade han. att bränvinsexportören som vilkor för drawbackens erhållande skulle förete bevis att det från Danmark utförda bränvinet verkligen hade anländt till sin destination. ; Landshöfdingen grefve E. Sparre förmenade att ingen våda för Danmark skulle upps tig nom konkurrensen med t. ex. mjöl och smör, q hvilka produkter för närvarande i Danmark äro belagda med hög införseltull. I det till riksrådets : pröfning inlemnade förslag tär tullen å dessa äm9 nen också till afskaffande projekterad. Den:dq stora inkomst Sverge haft af bränvinsskatten :s hade varit staten en riklig inkomstkälla. utan I, au ha förorsakat någon skada. Äfven i Norge finnes bränvinsskatt och talaren önskade veta, om man ej äfven i Danmark sökt på detta sätt bereda staten en lätt och riklig inkomst. n Hr Claösson påstod, att qvarnegare ovilkorv ligen komma att lida genom afskaffandet af mjöltullen. Yrkade billig tull å denna vara t. i ex. 1 rdr pr tunna. tg Konsul Hage upplyste att den i Danmark ned; 8 satta tulkommissionen har för H. M. föreslagit Tr upphäfvandet af all skeppsafgift, samt utveck-h lade derpå Danmarks tullförhållanden. Talaren Oo erkände, det en stark och demoraliserande smygi handel med bränvin bedrefs, hvilket kunde t rå skrifvas, dels den proportionsvis låga produktionsskatten i Danmark, 12 sk. pr kanna, då den t: deremot i Sverge är 60 öre, dels utbetalandet af Q drawback till exportören. Genom utjemnandet yr: af de ömsesidiga missförhållandena mellan båda rikena skulle denna afskyvärda praxis tillintet-: göras, och trodde han sig blott uttrycka en allb