Rältegångsoch Polissaker. Groft våld. . Till poliskammaren. har i dag rapport inkommit, rörande ett groft våld, som i går afton föröfvades mot poliskonstapeln i Jakobstrakten N. Ekvall och en timmerman vid namn Boman, boende i Qvarngränden å Ladugårdslandet. Dessa båda blefvo nemligen, under bemödandet att gripa ett par straffade personer, som illa handterat en tredje kamrat, med knif sårade, .så att de måste afföras till serafimerlasarettet. Å Boman blef venstra kindbenet uppskuret från mungipan till örat och poliskonstapeln Ekvall blef så illa sårad genom ett hugg vid högra tinningen, att hms lif sväfvar i fara. Vid i dag hållen polisundersökning ha följande upplysningar vunnits. I går afton sammanträffade på fri fot vistande korrektionisterna Lönnberg, Carlsson och Svedberg samt -en målaregesäll vid namn Lindqvist å Träsktorget, hvarifrån de åtföljdes till en krog i Qvarngränd, der det bjöds på bränvin öfver ae Lönnberg, Carlsson och Lindqvist utgingo först från krogen, under det ätt Svedberg och en annan karl, med hvilken han å krogen sammanträffat, korrektionisten C. A. Engström, begärde mat, som de förtärde. Carlsson, som redan gått ut, såsom nämndt är, öppnade efter en stund krogdörren samt ropade på Svedberg, frågande hvarför han dröjde. Svedberg gick då ut, för att tala vid kamraterna, men hade knappast utkommit å trappan, förrän Carlsson rusade på honom, kastade honom i gatan samt med stenar, hvilka han hade i händerna, så mörbultade Svedberg, att denne vid inställelsen i dag såg högst bedröflig ut. Någon anledning till detta våld mot Svedberg kunde vid förhöret ej med visshet utrönas, men såväl af Svedbergs som Carlssons förbehållsamhet vill det synas, som den af polismästaren Wallenberg, hvilken ledde ransakningen, framkastade förmodan att Carlsson, hvilken nyligen blifvit frigifven från Rindön, skulle fått i uppdrag af dervarande kamrater att för någon orsak märka Svedberg, ej sakPER å hjelp, skyndade fö Vid Svedbergs ro jelp, sl ade förenämnde Boman och ön niuteriatbetara Andersson till stället, då de funno Carlsson ligga öfver Svedberg och, på sätt uppgifvet är, misshandla honom, under det att Lindqvist och Lönnberg stodo på afstånd och åsågo uppträdet. Boman och Andersson skilde då de stridande åt samt togo vård om Svedberg, hvarefter de förföljde Lönnberg och Carlsson, som togo vägen åt David Bagares gata. Under förföljandet anträffade de konstapeln Ekvall, hvilken upplyst om det begågna våldet samt att våldsverkarne voro straffade personer genast biträdde Boman och Andersson att gripa dem. Lönnberg och Carlsson upphunnos slutligen; då Ekvall bad dem stanna, och någon ordvexling uppstod om det mot Svedberg begångna våldet, hvarunder en massa menniskory enligt vittnens utsago, omkring 50, samlades på stället. Ekvall sökte nu gripa Carlsson, men blef i stället af denne öfvermannad. Boman skulle då skyndaatt understödja Ekvall, men blef i detsamma at Lönnberg tillfogad ett knifhugg med den påfoljd, som vi förut nämnt, hvarefter Lönnberg rusade på Ekvall, som fasthölls af Carlsson, samt tillfogade denne ett knifhugg vid högra tinningen, så att knifven inträngde omkring 4 tum och stannade i såret: Besynnerligt nog kunde detta grofva våld passera, oaktadtså många personer: stodo omkring, men enligt hvad ett vittne, mureriarbetaren Rundqvist, hvilken verksammast bidrog till våldsverkarnes öfvermannande, berättade, utdelades knifhuggen så hastigt och oförmodadt, att olyckan knappast kunde förekommas.: Sedan Rundqvist och förenämnde Anderson emellertid föregått med godt föredöme, följdes deras exempel af flera af de närvarande, men våldsverkarnevoro så vildsinta, att, oaktadt de omringades af mångdubbelt flera, lyckades de dock flera gånger slita sig lösa och springa undan. :D2 grepos dock slutligen å Norrlandsgatan. Polisöfverkonstapeln Kjellander, som under tumultet tillkommit, blef af Carls-son illa slagen och sparkad, och först sedan de båda bofvarne blifvitinförda å vaktkontoret samt pålagda handbojor, kunde: man få makt med dem. Poliskonstapeln Ekvall, som ej vågadeutdraga knifven, egde den styrka att från Davidbagares gata sjelf gå ned till Kollbergs rakstuga i huset n:o 40 Regeringsgatan, der han blef förbunden. Hans tillstånd lär emellertid i dag vara mycket betänkligt. Våldsverkarne, af hvilka Carlsson isynnerhet har en ovanligt bofaktig och dyster uppsyn, vi sade vid förhöret stor förbehållsamhet; synbarligen rädda att mot hvarandra göra någon angifvelse, och den förenämnde korrektionisten Sved-berg, hvilken misshandlades af Carlsson, gjorde äfven alla möjliga undanflykter för att undgå berätta verkliga förloppet om våldet mothonom. Oaktadt Lönnberg genom tvenne vittnens berättelser öfvertygades om att ha begagnat knif, ne. kade han dertill. Äfven Carlsson skulle haft sådan dragen, men detta är dock ännu ej fulltutFedt. En mureriarbetare vid namn Walln var också kallad till inställelse i poliskammaren, emedan han lärer gjort försök att slita Carlsson från de personer, som sökte fasthålla. och afföra honom till vaktkontoret, dit alla tre, såväl Walln som Carlsson och Lönnberg måste bäras. Wallen sökte förklara saken på det sätt, att då han kom gående, utan att veta. hvarom fråga var, samt såg 14 å 45 personer anfalla en tredje, hade han sagt: Nej det der går för långt; så många om en, hvarefter han rusat ini högen för att hjelpa Carlsson. Personer, som varit närvarande uppgåfvo likväl, att Walln ej kunnat vara i okunnighet. om att de gripna. gjort sig skyldiga ill groft: våld. På denna grund blef Wallen lagd att inställa sig vid hämtningsäfventyr till annan dag, då ransakningen fortsättes. Polismästaren förordnade, att Andersson och Rundqvist skulle hvardera erhålla 10 rdr ur poiskassan, såsom belöning för sin raskhet att biträda vid våldsverkarnes gripande. Sjelfmord. Rapport har i dag till poliskammaren inkommit derom att : folkskolläraren i Adolf Fredriks församling Johan Löfgren i går afton afhändt sig lifvet genom att hänga sig i sjelfva skolsafn straxt efter slutad läsning med barnen. Löffrem som var mellan 25 å 30 år, hade, enligt vad en vaktraästare vid skolan upplyste vid dagens förhör, visat sig munter och glad som vanligt och hade-nämnde vaktmästare, som sammanträffat med honom på middagen, ej i hans utssende kunnat förmärka något, som gaf anledning misstänka ett så förtvifladt beslut. Löfgren hade hängtssig vid det snöre, som begagnades för att å. väggen sänka. och upphissa en större der sittande räkentafla af trä. Som denna satt lågt nedy hade Löfgren måst falla på knä för att fulltarga ferninsene Enligt hvad som le örmodas, skul et förtviflade beslutet föranjedts dels af mindre gada ekonomiska omständigheter, dels deraf. att Löfgren några dagar förut slagit en af skolbarnen så hårdt, att blodviten deraf följt och. gossens fader funnit sig föranlåten att anmäla saken hos skolstyrelsen. an SAS SA Telesvafunderrättelser. ——— ; HAMBURG den 2 Maj. ; Beslin det I Maj. I går beslöt Fortsehriftspartiet och venstra centern föreslå en adress till konungen angående landets tillstånd, Utskottet antes enhälligt Bönnes motion om Scar