Odelstinget har nu för sin del afslutat bewandlingen af juryförslaget och låtit det gå ill lagtinget. Regeringen har föreslagit stortinget att universitetet inköpa professor Blytts boaniska samlingar och man ipter. Skeppsredaren Mogens Thorsen, som afed i Kristiania cen 29 April, har testamenerat. sin betydliga förmögenhet till välgö ande. ändamål. Stortinget hoppas kunna sluta sina arbe en den 6 Juni. i Polismästaren -Morgenstierne i Krisiania ar tagit alsked. Oaktedt tillståndet i Amerika ha redan. lera fartyg med utvandrare afoått dit. 1 å 03 . DANMARK. En förfaltere i Fredrelandet sger, i anedning af den der införda korreepondensen rån Stockholm, hvaraf vi lemnat ett ut. Irag, att i Danmark visserligen icke sakvas. n varmaste sympati för polackarne, men utt denna icke kur a sig i någon diiom den nuvgrände ministörens förvållar Janmark vödgas sjelf hos andra makter beära understöd för sin sött emot Tyskland. De enskilds ivgarne mellan cn tor del af riks öter hafva ledt lerhän, att prof Cisusen och borgmäaren H. Hage it til presidenten ett ar på trontalet. Här uttalas iksrådets belåtenhet med åtgärden till Holteine frånskiljande och förhoppning om ett farkare eomband mellan konungariket och Sk: svig. Då polisen: velat hindra de schlesw solsteinska vapenbröderna? att pryda s tridskamraters grafvar med kransar, hafva våldsamma pträden förefallit, så att ett sompeni soldater måste tillkallas. En tysk srogvärd blef häktad, men åter lösgifven af ruktan för ännu allvarsammare oroligheter. FRANKRIEE. I alla kretsar väntas med största spänning ch otålighet Rysslands svar på den franska lepeschen, eller kanske rättare de franska lepescherna, ty det heter nu, att tvenne såiana under loppet af denna månad afvått ill Petersburg, Förhållandet härmed är fölande: Den första depeschen till förmån för Polen afgick, som bekant, den 10. Dagen lerefter begaf sig ryske gesandten Budberg ill utrikesministeriet och uppläste för hr )rouyn de Lhbuys ett pr telegraf erhållet neddelande från sin regering beträffande umnestien. Hr Drouyn begärde af den ryke gesandten upplysningar om detaljerna i letta dokument, och då hr Budberg förklaade sig ej ännu känna dem, yttrade herr Drouyn: SLåtom oss då ej tala derom invan edra skriftliga depe-cher anländt och vi unna bedöma omfånget af de åtgärder ert w0f vidtagit till Polens lugnande. Den 17 randade hr Buadberg det fullständiga amrestidokumentet, beledsagande det med nåra förtroliga avmärkningar. Men hr Drouyn var redan, genom depescher från heriigen at Montebello, i alla detaljer underrättad och örklarade för ryske gesandten att han måste oeklega, det amnestidekretet ingalunda mot: svarar de önskningar Frankrike hyser om en varaktig pacifikation af Polen, samt att ännu inder dagens lopp en depesch till hertigen ff Montebello afgår, i hvilken franska regeingens åsigter om amnestien blifvit nedagdsa, för att meddelas furst Gortechakoff. Den första franska depescwen beträffande ,oiska frågan har följande lydelse: Herr hertig! Den resning, hvars skådeplats conungariket Polen i detta ögonblick är, har väckt Vifliga farhågor i Europa midt under ett lugn, som ej syntes hotadt af någon förestående händelse. Den genom denn: strid föranledda cklagansvärda blodsutgjutelsen och de sorgliga illdragelser, som karakterisera honom, framalla en allmän och djup rörelse i sinnena. H. M:ts regering iakttager derför en pligt, när hon inför r ska hofvet uttalar de betraktelser, som lenna sakernas ställn i. egnad att framkala, samt fäster uppmärksamheten på de olägenheter och faror, som hon har till följeslagare. Den polska förvecklingens egendomiighet och less exempellösa r bestå deruti, att hon ej resultatet af en öfvergående kris; verkningar, som nästan ofelbart upprepas i hvarje menniskoålder, kunna i tillskrifvas blott tillfälliga orsaker. Dessa periodiskt återkommande ryckninsar äro tecken af ett djupt inrotadt ondt och bevisa vanmakten af de medel, som man annde för att försona polackarne med den åt dem apade belägenhet. A andra sidan äro dessa blott alltför ofta återkommande oroligheter vid hvarje nytt utbrott föremål för farhågor och bekymmer. Polen, som på fastlandet intager ett centralt läge, kan j vara i rörelse, utan att dess grannar förspörja knivg, som meddelar sig åt hela Europa. etta har visat sig hvarje gång polackarne gripit till vapen. Dessa strider verka — såsom man erfar äfven af den, hvars vittnen vi nu äro — ej blott en oroande jäsning if sinnena, de kunna ock, om 4e fortfara en längre tid, störa abinetternas förhållanden till hvarandra och nmana de mest beklagansvärda förvecklingar. Fördenskull ligger det i alla makters gemensamma intresse att för alltid aflägsna faror, som oupphörligt äterkomma. Herr hertig, vi vilja gerna öfverlemna oss åt det hopp, att ryska hofvet skall upptaga dessa betraktelseämnen, som äro så högligen värda att af detsamma öfvervägas, i samma anda som de väckt hos oss. Vi äro öfvertygade att det skall visa sig lifvadt af de liberala tänkesätt, på hvilka H. M. kejsar Alexanders regering redan aflagt så lysande prof, och att det i sin vishet skall inse, huru nödigt det är att tänka på medel till att i Pojen befästa ett varaktigt fredstillstånd. Ni torde hafva godheten ait till h. exc. furst Gortschakoff öiverlemna en afskrift af denna depesch. ENGLAND. Minietrarne hafva i öfveroch underhusen meddelat att amerikunske statssekreteraren Seward utlemnat britiska skeppet Peterhoffs postsäckar, och att sjelfva skeppets öde skall fgöras af en prisdomstol. enna upplysning frjorde mycket godt iniryck: Farhåzorna för ett krig med unionen hafva under de sednasie dagarne åter börjat förminskas. POLEN. Med hvarje dag inträda bönderna allt talikare i Sliarnest leder, I Lithauen består ua?n dalar Af Jaa an