exalterade utbrott, hvilka ickel bevisa annat, än alt så fort men kommer till Sverge och någon tid fär vistas bland dessa ef Cstormaktsgrilier och allahanda historiska reminiscensert anfäktade pohtikastrer, blir man igt lätt sjelf alldeles Siummelumskt, Faktiskt är, att ännu tills: dato är här platt intet gjordt för att på något sätt lägga den större sympati för Polen för öppen dag, hvilken brefskrifvaren förutsätter såsom existerande (ehuru mellan fyra väggar och fyra ögon), och att man icke heller afhörer, att vägot i den vägen definitivt påtänkes. Jag räknar icke hit sådana ; alldeles enstaka eller alldeles privata feno) mener, som t. ex. tidningen Danmarkstti öppnade insamling för polackarne eller ettj inom vissa kretsar icke obekant, mycket lifligt och lätt entusiasmeradt frunti i detta ögonblick på egen hand b H skillingeko lekt för samma ändamål, ej hel-i ler det, ait en och annan med verklig vär! ma utbryter: nu, nu skall det dock göras j något, det måste göras något, vi skola ha; en polsk fes ke sannt? vi skola ha enl; bvarpå den tilltalade måhända ganska fleg-; matiskt svarar: Ja, låt oss få en polsk fest, ! det vilde oere meget rart.X i Jag erfar i detta ögonblick, att 2 eller 3; personer visserligen skola trädt samman för: att Ssorelöbigt diskutera den frågan, om deti är utsigt till att vinna gehör, såframt man: verkligen skulle skie a en annons till tidningarne och uppmana till ett polskt möte. En af dessa 2 eller 3 är mig personligen bekant som en verkligen ifrig a upprik-? i vän och huns ord är ingalunda on se, om det aft n utveckla sig något n den danska brefskrif-i varen i Stockhom md söta tillerkänna sig I äran af alt halva 2i örande im: pulsen och hans orädda och frimodiga förei ningar hafva då gjort ett litet under-; i verk. Men, som redan sagdt är, jag will; 3 d 5 i icke svärja för något och försigtigast är att; snarare vänta fi i ket. i Rättvisligen bör o , hvad den danska br aren i Stockholm icke. synes mig halva fästat allt billigt afseende! vid (afståndet ursäktar honom också till en! del) att man här på platsen just i detta: ögoublick har — grekerna. Det distraherar. i Polen är något mera abstrakt, den grekiska : deputationen är något i högsta grad kon-i kret och tilltalar derför naturligtvis mera. i Vid hela denna polska sak äro så förbaskadt ! mån a aber, deremot är intet enklare, ofarligare och trefligare än denna helleniska trio (jemte ackompanjemang al adjutanter, sekreterare? m. IL), hvilken så ytterst vän! ligt och äfven på ett smickrande sätt kom-j mer för att bjuda en af Danmarks söner: (af den Beckska linien) en iron och en krona. Af stort intresse är särskildt den grekiska lakejen, som alltid står bakpå va i nen, när någon afdeputationens medlemmar , åker ut i staden. Han är i fullständig ny-! grekisk kostym, ytterst brokig och grann,: och icke så litet originel. Det pikanta i; hans företeelse förhöjes derigenom, a:t på brädet bakpå vagnen gemeniigen också bei finner sig en annan betjent, denne klädd i! en ytterst enkel, men gentlemanlik europeisk ; drägt; han har der sin plats icke bredvid, ; utan bakom greken, och ses med stor ängslan ; hålla sig fast i denne, för att icke trilla af. ; n har påstatt alt denne borgerligt svart-, klädda betjent representerar de Joniska öar-: nes republik. 2 Ni känner tillräckligen hurusom prins: Christian nu efteråt fått Märthas bekymmer och hurusom lan uppställt en hel rad af! vilkor och förbehåll på sin sops vägnar, vil; kor, hvilka förmoahgen äcnu icke hunnit! bliiva fullkomligt genomdiskuterade af de, intresserade makterna. Också är det up-, penbart att den grekiska deputationen in-; rann sig här litet för tidigt. Hela detta till-Å stånd måste vara temligen pinsamt för båda! parterna. Det har visserligen träffat sig så,l Jag vill icke säga lyckligt, men apropos, att den unge prms Wilhelm, sjökadetten! (Georgios I, konung af Grekland) just i samma vefva vrickade sin hand, e att. han för ögonblicket har den giltigaste ursäkt i verlden, hvarför han åtminstone ej straxt kan fatta den helleniska spiran?, men nägot generande är det likväl onekligen i allt detta. Ambassaden sitter i Hötel Phoenix och röker cigarr. Den bar blifvit mottagen vid de särskilda hofven hö distinetion?, men den I bededagsaften?, skall i sen ut på Vallen jemte alla de andra tusende, som der efter gammal ve taga sig denna qväll en promenad, för öfrigt beser den det nordiska Aihens? märkvärdigheter, vybyggnaderna, kyrkorna, mu; scerna (i förbigdende sagdi skulle konferens. räd Thomsen ?usigelig gjerne? vilja bo hålla den grekiska lakejen för sitt ethnografiska; mustum), men det blir långtrådigt. Den gamle amiral Kanarig har för sin enskilda del icke tunnit någon bätlre utväg en attendani? får ett anfall at för närvarande, lika litet som prinsen är i stånd alt mottaga spiran, ser sig i tillfälle ett öfverlemna den. Man vill veta, att den gr kiska kronan befioner sig i amiralens säng-: kammare, inlagd i ett elegart schatull, sarat brandoch s säkrad i the Queen?, Det I här utkommande illustrerade rolighetsbladet Pierrot? (en liten ny korsar?, ganska qvick och med en mängd mästerliga teck-! ningar) tror sig könna, att deputationen:; ör en annan särdeles värde-; full present till prins Christians hof, nem-i dessutom med E en viss qvantitet prima 20rt att salt?, Under tiden läser prins Wilhelm (konnr Georgios I), ovktadt sin vrickade hand: flitigt för presien, för ett bli väl underbyggd: till sin konfirmation. I önskligaste tillfälle: lär han först derefter ämna taga i lag med nygrekiskan. För öfrigt har man hr för närvarande till sitt nöje, förutom grekerna, en viss signora Aibina di Rhona, som piruetierar äl Folkteatern, en stor buffeloxe ute på Vesterbro, en Abekatiheater, som H. M. konung Fredrik VII sjelf har täckts hedra med lot4 besök, samt konsiutställningen på Charlottenborg. Den sistnämnde är, som vanligt, af mvakaot hlandadt värda: dan