mäktiga or öfringsty tn et folk om milis rjetfbelåtet till ro i stol: tillv till v kralter, hade vi ock redan vårt s ordpadt och vore äfven skarpskytteväsendet redan nu hvad vi hoppas ati deti en framtid skall blifva. Ins. predikar ej hut mot ryssarne såsom nation, men de äro dock. genom Rysslunds traditionella politiska system, ännu alltid vår arfoch hufvucficude. Hafva vi något af Ryssland att frukta? Svensken fruktar icke, svarar med en tom fras Posttidningen. Ins. befurar dock ej att från kännas egenskapen af god svensk, om han besvarar frågan med ja; han har aldrig kunnat begripa, att man bör anses rodd och osvensk, derföre att man i: ser och erkänner tillvaron ef en hotande föra, Det säges visserligen ofta, att Krimkriget skingrade den prestige som så länge omgifsit Ryssland, att det blottat dess eärbara punkter, ait RyssJand, laborerande med en inre omstöpning, är svogare än någonsin. Vi tro att har ligger någon öfverdrift. men antag alt få icke är. Vi fråga då: för hvems ögon blottade Krimkriget Rysslands svagheter? Månnpe blott för vestmakterna, eller månne ej älven för Ryssland sjelft, och månne väl Ryssland ej bemtat lärdom häraf och söker att athjelpa missförhållandena, att reparera de blottade bristerna? Denna inre revolution. med hvilken Ryssland laborerar, hvilken skall dess med visshet beräkneliga effekt blifva? Utan tvifvei, att i utomordentlig grad utveckla och stärka dess krafter, äfven om den kunre stanna medzdet första steget. bondeemancipationen.. Men den skall ej stanna dervid; här skola följa, förr eller sednare, administrativa reformer, vidgad presstrihet, politiska institutioner. som uppkalla till verksamhet tolkets slumrande krait. Sådant torde ej vara de hberrskandes mening; men det gäller i samhäll-lifvet, att genom sakernas egen natur konseqvenserna af en stor brytning ovilkorligen arbeta sig fram, draga stutsmännen öfver på sin sida eller sopa dem bort. Således, Ryssland skat ur den inre krisen framgå starksre än någonsin. Det kan dröja — det kan ock stunda i morgon. Motstånd och reaktion kunna föda en våldsam politisk revolution. Vi säga ej att historien upprepar sig sjelf. men slående analogier i skilda tider och hos skilda folk äro omisskänbara. Låt således en inre revolution jånytvföda Ryssland, låt en ny Napoleon samla i sin jerubsnd och under sitt snilles ledning den nys de, svällande kraften och med den gå ut öfver verlden. Hvad sedan? Vi beböfva ej anse VestEuropas folk genom öfverförfining förelappade och utlefvade, deras krafter utslitna, så att deras kultur, enligt en bekart Hegelians at yttersta venstern profetia, numera blott duger till tgödselt för de framträngande och frawtidsrika stovernes friska v lighet, för att dock, med den törutsättrint vi gjort, kunna utan feghet upprepa frågan: hafva vi något af Ryssland att frukta? Här kunde ock vara på sin plats att upptaga till besvarande den frågan: hafva vi något af Tyskland att frukta, något att frukta af ett till enbet sträfvande folk om 40 mil lioner. som är genomträngdt af töreställninfon om sin af Gud förlänade rätt, att civiisera? sll verldeus folk. genom utt ntplånr deras nationalitet? Men, för att ej tage alltför mycket utrymme i anspråk, går insän daren vidare. Om så är, att Sverges politiska ställning ej kan anses betryggad mot ganska nä liggande, stora och botande faror, är det gå oförlstligt att derom uttala en på anförda skäl stödd åsigt och at. uppmana Sverges regering och tolk att begagna ett gynsamt tilliälle, ett verksamt stäcks Rysslands makt och att i ett återupprättadt Polen söka en mäktig bundsförvandt. Författaren i N D. Allehanda, mot hvilken Posttidringens artikel. som I, hr redsktör, avser uttrycka den allmännast omfattade opinionen i fråxt D gan, är riktad, bar ej yrkat, att Svera. a skulle kasta sig blindvis i krig; han horj velat, att Sverge skall göra det i förbund P med helst England och Frankrike gemenle samt. Hen har antagit, att England möjliger I 3 kommer att lägga armerne i kors. Vifinnzf detta antagande väl ganska grundsdt, ty mani, ken ej se, att den engelska politiken blifvit di mera högsinnad på sednare tiden än devt var 1831, då Palmerston skref till gesandten I, i Petersburg, lord Heytesbury, attha isinr vid erinriogar om stipulutioverna i wienertrak ) taten skulle sorgfälligt undvika hvarje steg n som kunde lega till ovärkga diskussioner i med ryska regeringen. med bvilken H. he regeripg under närvarande omstän ter för mer än någonsin är angelägen ati bevarn Vv de intimasie vänskapsförhållanden? (yowr Lordship will of course be carejull not to take N any step on this business which could lead to 2 any uniriendly discussions with the Russian 30-ÅX verument, wilh whom Iis Majestys Govern iu ment are, under preset circumstances, more ) than ever desirous of keeping up the closest de relaions of friendship). För den händelse. D ett samma tankegöng älven nu leder den)ö Iska bomullsoch opii politiken V i N. D. Atlehanda ytirat, att Sverge och Frankrike kunde, utan Englands bistånd. gripa ett stort värf an. Han har vidarelvi menat, att Sverge, i stället ati invänta Fravk Iso rikes onbud, väl kunde, manadtaf sina egns Iso intressen, taga initiativet till en vllians och I I om den visar sig betryggande, öfve från FK ord till handling. Hvad finnes väl så him-( bv: melsskrianse häri? Ivs. instämmer ej tilljoi alla delar med förf. i N D. Allehanda, men han finner honom hafva ärligt uttalat och gilvit skäl för en ärlig meniog, som alldeles ej är af beskeftenhet att sk:ämma slag på folk här i landet. der mean är von vid ett fritt ord. Ins. giltar ännu mindre N. D. ji, Allehandas replik. I, hr redaktör, har kal A lat den sjelisvåldig?. Men, hvilken be j nämning förtjenar då Postidningens artikel. hvilken insinuerar, att fort. i N. D. Ailehanda. ehuru han kan skritva svenska. dock ej är svensk?, och att han, under föregilvande att vilja skydda Sverges inires sen, gör sig till målsman för helt andra intressen?? — Hvilket bedömande förijenar denna famma Posttidningens artikel, som oupphörligt förvränger Allebandaförfattarens ord, på ett sätt som låter hens åsiuter framstå i den förhatligaste dager? Posttidningen kallar sin artikel ett vädiande fill dot all. br