änden, ciler rucklen Om vi såledest — adt detta kapilaänggatan och Bollhu på Helgeandsholmen. afslutar förfottaren välgru tel — Sega något skönhetssinne, om vi vilja göra något för att ytte:ligare utveckla det, och om vi ega någon nationalstolthet, som kommer oss att blygas ötver att genast visa främlingen vår fulaste sida och derigenom Kilva honom ett nedsättande begrepp om vår karakter, må vi då skynda att aftvå denna fläck från vår hufvudstads af naturen så fagra anlete och i en ny stad resa en minnesvård åt vår smuk och ett bildningsmedel för oss sjelfva och våra efterkommande.4 1 derpå följande kapitel utvecklar författaren i detalj planen till stadens ombygghad. San skulle tro att en beskrilning på en mängd nya gator och gränder, torg och hus m. m., skulle vara en ganska torr och trögläst beskaffenhet, men genom en lycklig då förflyttar oss författaren direkte in i den genotn fantasiens varde! redan färdiga staden och tager oss med sig på en promenad genom de nya för 0s3 obekanta gatorna, hvarunder författaren förstår att på det mest tinderhållande sätt göra oss ortroliga med allt det nya vi ce, med de sanitära och estetiska anordningarne m. m. Men då det, om vi skulle föra läsaren ut på denna vandring, vore att ivgripa i för fattarens rätt att ensam vara hans ciceron, så hänvisa vi först till sjeliva boken, öfverirgade att läsaren deri skall finna en angeväm lektyr; och vidare till sjelfva modellen, hvilken åter skall smeka hans öga och kanske äfven mana honom att i sin mån verka för dess utförande. Men glöm vid betraktandet af modellen icke att taga plats så, att synpunkten är från Rosenbad och kasta blicken öfver Helgeandsholmen, der den, på modellen en förtrollande liten lustgård, Lik en grönskande smaragd simmar i strömmen. Och kasta på Blasieholmen en blick på de herrliga fagaderna af de stolta palatsen vid Slottsbacken! Betrakta från Saltsjön kung Carls torg vid Skeppsbron eller tag vägen utåt den nyanlagda Södra Strandgatan och gå upp på Skinnarviksbergen, nu förvand lade till en grönskande park, och låt fägnas af anblicken af den nya representationens praktfulla palats, hvilket likt en PhoeDix rest sig ur grusel af de saligen afsomnade riksens ständers hus. Gå sjelt och se allt detta och alla de andra vackra vyer, som denna modell erbjuder, och medgif att det vore en herrlig sak om vårt Stockholm egde detta uteeende, som hr Rudbergs emak och ihärdighet vetat att förläna åt modellen. Kapitlet om )Janen afslut ed bemötandet af åtskilliga befarade iskast mot en och annan detalj. I efterföljande kapitel aftandlar förf. frågans finansiella sida. Denna är utan tvifvel den, mot hvilken på förhand de flesta inkast kunna väntas. Förf. antager att under de 20 år, på hvilka arbetet, dt i perioder om 2 år i hvarje, skulle v ällas, staten i skulle befinnus villig mt tillsläppa 125.000 fär om året, Stockholms stad 150,000 rdr årligen under samma tid vch Stockholms stads brandförsäkringskoutor 35,927 rår 90 öre om året, också under samma tidrymd. Förf. framställer synnerligen talande och behjertansvärda skäl för beviljandet från vederbörandes sida af dessa bidrag, hvilka sammanlagda skulle utgöra löseskillingen för den areal, som skulle upplåtas till nya eller förstorande af förut befintliga öppna platser samt till ökande af gatornas bredd. Hvad som utom dessa bidrag erfordrades för företaget, skulle tillsläppas af det bolag, som komme att bildas för dess utförande. Med antagande af att dessa bidrag erhållas, bar förf. uppgjort 2:ne alternativa kostnadsför slag, enligt det ena of hvilka (förslaget n:o 1) bolaget ensamt ekule bebygga hela den återstående arealen, men enligt det andra (förslaget n:o 2) mot lösen ytierligare afstå en del af denna återstående areal till uppförande af åtskilliga publika byggnader. Enligt försleget n:o 1 skulle hela ombyggnadskapitalet gå till 30.772.192 rdr, men de nya husens värde till 32,220.833 rdr, hva-1: dan bolagets vinst, utom 6 4 årlig ränta å kapitalet, skulle blifsa 1,448,641 rdr. Enligt förslaget n:o 2 uppgår hela ombyggnadskapitalet till 24.654,617 rdr, men busen: värde till 25,745,833 rdr, hvadan bolagets vinst, uom 6 4 ränta, blir 1,091.216 rdr. Och som, på sätt förf. visar, bolaget enligt försleget n:o 1 endast skulle behö ett rörelsekapital af 11 och enligt n:o 2 a endast I millioner, så skulle, utom 6 4 årlig ränta, dess kapitalvinst blifva i förra fallet öfver 13 och i det eednare öfver 12 proceut. Huruvida företaret skulle gifva denna vackra vinst kunna vi naturligtvis icke med någon säkerhet bedöma; förl. säger sjelf, att han upptagit utgifterna för a, men inkomsterna för låga, och hvad hyresbeloppen beträffar, hålla vi alldeles med honom Beträffande anskaffandet af sjellva r ekapitalet, öfverlemnor författaren denna fråga tll närmare utredende af de finansierer som kunna komma att toga saken om hand, men framkastar dock åtskilliga förslag, som visa att han alldeles icke studsar för lösningen af densamma. För öfrigt hänvisa vi till fört:s afhandling, då utrymmet, som sagdt, nekar oss att, åtminstone för närvarande, vidare inlåta oss i sakens detaljer. Broschyren, som åttöljes af bilagor och plankarta, beledsagas af ett slutord, hvari förf., efter att dugtigt hafva ruskat upp den svenska trögheten, begär bistånd mot densamma af konungen, af rikets stånder, af öfverståthållaren, af Stockholms nya kom munalstyrelse, af Sverges kapitalister, större och mindre, samt af svenska pressen, hvilket bistånd vi för vår del villigt lemna, då vi härmed gerna fästa en ellmännare uppmärksamhet på ett arbete, hvilket, på samma gång det gör herr Rudberg synnerlig heder, ger honom berättigade anspråk på sina medborgares erkänsla för det vit och den osparda möda han otfrat på sin vackra id, hvilken litet hvar säkert skulle önska att eu gäng se förverkligad. Frib. Eriesons else till stadsfullmäktige om sammanbindrningsbanan, Sedan Stockholms stad, genom den nya kommunallagstiftningen, i d adstullmäktige få