j ställer: Frihet åt folket! Jord å bönderna ti Sjelfständighet åt Polen! För att ge någ tj begrepp om denna tidnings tendens och ir nehåll, meddela vi nägra utdrag ur det sec jnast hitkomna numret för den 25 Mars. I en längre artikel besvarar Herzea de faf de officiella och officiösa ryska tidningarn uppställda frågan, med hvad rätt ätskillig personer, som dock utgöra minoriteter oc som icke intaga betydande platser i någo samhälle, företaga sig attstöra verldens fre och blanda sig i andras angelägenheter: — tMen med hvad rätt? — Med hvad rätt? Med samma rätt, i kreaf af hvilken ckända personer, som lefde så til sägandes under jorden, ärma nublikaner, simpl: fiskare blifvit mensklighetens lotsar turder ader ton hela ärhundraden. Med den rätt, i kräf af hvilken politiska galerslafvar, landsförvista komna man vet ej hvarifrån, nyligen sade til Italien: tag din säng och gack! Och Italien . Aetna till Mont-Blane stod upp och gick. — Med hvad rätt? Med en stark kärleks rätt. Med en stark tros rätt. Med en helig djerfhets rätt. Med den rätt, i kraft af hvilken Kristus gick j till korset jö lighetens synder. 2 En hvar har rättighet att kalla till sig der, som äro nära, och dem, som äro långt borta. Man skall ej följa den, som bedragit sig i valet af sin sak, man skall ej följa den, som bed: agir på sig sfelf. Bien den har en väldig röst, som känner dessa djupa och starka toner genljuda i sitt hjerta, hvilka oemotståndligt uppröra äs: sorna omkring honom, emedan de äro uttrycket af dessas religion, poesi, ideal, glädje och sorg, emedan de i deras ögon framlocka goda tårar och pasöd deras nenskliga lidanden. Om dertill den, som kallar massorna att följa sig, är helt och hållet hängifven åt den sak han åkallar, och ej har någon annan afgud än denna — då skola folken följa honom. Kolokol meddelar i detta n:r tvenne do kumenter af märkligt innehåll. Det ena är en uppmaning till de gammaltroende, en religiös sekt, som i viss mån motsvarar våra läsare af det gamla slaget. I 17:de seklet, på Peter den förstes tid, korrigerade patriarken Nicon öffersästningen af bibeln och införde förändringar i kyrkobruket; men 2jorde antagandet af dessa förändringar till ett nödtväng. Folket underkastade sig ej detta af fri vilja; det ville behålla den gamla öfversättningen och de gamla kyrkobruken. Ända från tzar Peters regering till Nikolai lät man det utstå de grymmaste förs följelser, värdiga vesterlandets inqvisition — wan alt lyckas ändra dess religion. Schismen har fortfarit, å ena sidan den niconska kyrkan, statskyrkan, bödelskyrkan, å den andra: anhängarne af den gamla tron, den martyrskapet underkastade tron, folkets religion. Förföljelserna rubbade enheten dogmer bland den gamla trons anhängare de delade sig i åtskill sekter, än grundande sig på minutiös teologisk lärdom, än öppet kommunistiska, men alla ense i den. punkten — att den kejserliga regeringen är anlikrist och alt statskyrkan bör ersättas af samvetsfriheten, kyriornas friket. Antalet af den gamla trons anhängare, hvilka regeringen kallar dissidenter (raskolniki), uppgår tll ungefär tjugu millioner, det vill säga nära hälften af dela den ryska befolkningen. Anda från Karotschatka till Bukovisa i Österrike bilda de ett hemligt samfund, som har sina he nliga prester och sina för regeringen okända beröringsmedel. Tendensen till reliaionsfrihet erhöll en ny ansats genom ce lifegnas emanci ation. Då den oktrojerade friheten icke motsvarar folkets ideal, råder en dof jäsning bland massorna. Det dokument, som Kolokol meddelar i öfversältning, är ett originalverk af den gamla ;rons anhängare och uttrycker deras förhoppningar. Texten är tryckt med gammalslaviska bokstäfver, och öfver densamma är det trearmade korset, det enda dessa sekter erkänna. Det har följande lydelse: en sol, som rärds en annan, för menskDe gammal-troende