att kaptenen bestämdt vägrade afgå samt at han anlupit Kö -enhamn endast derföre alt han visste, det han der skulle träffa en agen för det engelska ängtartygsbolaget, af hvil ken han på goda skäl väntade att erhåll stöd till sina afsigters utförande. Medan man underhandlade med bolaget agent, skickade kaptenen i tysthet ett buc till sin besättning. Denna lemnade fartyge en corps, förd af en maskinist och af eko nomiförvaltaren. Blott en sammal kock oc! två matroser stannade ävar. Ehuru besätt nibgen föregaf alt den icke ville lyda kap ienens order, utan sätta sig upp emot honotå nu det tydligt att de tvärtom voro i sam Det fanns ingen annan utväg än att bedja kaptenen åtminstone föra oss till Sverge. der vi kunde rädda hela epeditionen och dess materiel, i afvaktan af ett pynsamt till fälle att på läglig tid och ort gå ombord på elt annat farlyg. Vi påyrkade således att kaptenen skulle föra oss till den närbelägna svenska hamnen Malmö, samt underrättade honom öm; alt Vi skulle ställa hötöm till ansvar för det han ej uppfyllt kontraktet. Till en början sade han att ban ville göra resan, men med vilkor att vi fritogo honom från nämnda kontrakt. — Detta var mer än ovärdigt, det var en löjlig begäran — han vägrade kort och godt ait gå ombord, fö rebärande, att då vi väl kommo ut på sjön, skulle vi tvinga honom at styra kurs på Bamogitien. Bakunin skickattes att anförs klagomål hos fet engelska sändebudet. Sändebudet mottog honom, utaa att gifva honom oflicielt företräde, med en viss välvilja och visade sig harmsen öfver kaptenens nedriga uppförande, men förklarade at han ingenting kunde göra för oss... Vi inläto oss dåiunderhandlingar med agenten C. K. Hansen, som anskaffade en dansk besättning åt oss och åtog sig att föra oss på vårt fartyg till Malmö, met vilkor att förtyget inom tre dagar skulle skickas tillbaka till Köpenhamn. Före vår afresa från Köpenhamn fingo vi förklaring på kåptenens uppförande. Vierhöllo bevis på, att samma bolag, som förhyrde sitt fartyg åt oss, har åtagit sig åtskilliga leveranser till den ryska flottan, samt alt dess kommissionär i Köpenhamn just då väntade en rysk fregatt, som han skulle förse med proviant. Bolaget uppgjorde dessa båda affärer i jemnbredd, tog en enorm summa at polackarne för denna transport och uppbar utan tvifvel en icke mindre stor för att låta den gå om intet. Kanske hade till och med bolaget för afsigt Rit samvetsgrannt uppfylla sina förbindelser, få alt man endast kan tillskiifva koptenen detta verkliga förräderi. Man har inledt verksamma undersökningar, och snart skall man erfara rätta förhållandet... Under dessa sorgiga omständigheter ha våra unga män ej ipphört att b.behålla den fullkomligaste ordring och iakttaga det värdigaste uppförande. När vi afreste, var harmen stor i Köpennamn öfver den engelske kaptenens uppflö