husbehofsbränningens återkomst blifva en följd af förslagets antagande, så vore det ensamt er så stor förbannelse för landet, att det kunde göra den, som värderar sedligheten högst, ganska tveksam i fråga om förslagets godkännande. Den andra med större skäl fruktade följden af ett oinskränkt bondevälde, som kan blifva er följd af förslagets antagande, är grundskatternas upphäfevande här såsom Norge. Om nu, i följd deraf, de mer än sex millioner rdr, hvartill de grundskatter, som härvid kunde rimligtvis ifrågakomma, ansetts uppgå, skulle härsom i Norutsugas af de fattiga familjfäderna genom förhöjning af indirekta skatter, och bland dem främst tullen å nödvändi hetsvaror, särdeles landtmannaprodukter, å hvilka bondeståndet förut velat lägga tull; så vore detta en annan stor olycka, söm förslagets antagande kunde medföra. enom förslaget har någon plats i nationaltepresentationen icke försäkrats målsmännen för en egentlig? vetenskapliga odlingen. Om än le materiella intressena skulle för sin egen nytta befo; TA realstudierna, kan desto lättare den huMossa kulturen föraktas och undertryckas. Mot. råhetens öfvermakt i detta afseende finnes Vcke något säkert värn i förslaget. Afhjelpandet af denna brist skulle kunnat ske nog lätt och hade befordrat förslagets villigare antagande. Brist på större vetens) aplig odling kan ock lätt öka en till alla delar val nationalrepresentations benägenhet för ombyte och nycker. Sedan förslaget blifvit lag, skall popularitetsjagten utvidgas, tidningsväldet ökas och kryperiet för tidningsredaktionerna tilltaga. Den periodiska pressen är äfven härilandet redan en makt, som btvifvelaktigt uträttat mycket (godt mer än ondt) ; och jag söger icke att denna makt bör minskas; men om den omåttligt ökas så kan den blifva mer skadlig, såsom all envåldsTakt, samt lättare rubba de offentliga männens sjelfständighet. Med det parlamentariska styrelsesättet, hvilket genom förslagets antagande införes, och hvars stora fördelar jag redan antydt, följa ock stora olägenheter, såsom hittills okända vaintriger ä stort, än ytterligare ökade anledningar till fikandet efter popu aritet, portföljjagt, brist på sje fständighet hos de högre embetsmännen, ett iyssnande till dagens skiftande toner, samt ökade frestelser till förställning och politiskt skrymteri. Förslaget har en punkt, som är ganska svår att försvara, nemligen det så kallade st ecket, den odtyckliga bestämmelsen af de förmögenhetselopp, som medföra valrätt till andra och valbarhet till första kammaren. En föregående talare har förblandat begreppet om sådant streck, med begreppet om de kategorier, genom hvilka valrätt och valbarhet äro nu bestämde. Så vidt jag förstår hafva, genom bestämmelserna om besutenhet, burskap, näringsrätt och dylikt, uppkommit något, som bör benämnas kategorier, De så kalTade strecken deremot hafva icke något motsvarande i verkligheten, utan bero på lagstiftarens blotta och nästan omotiverade godtycke; hvaremot valkategorierne i nu gällande grundlagar motsvaras af yttre förhållanden, som verkligen funnos då dessa lagar stiftades. — Strecken hvila ej på natiomal grund; de kunna endast försvaras af nödvändigheten. Jag vet väl att sådana i våra nu gällande lagar finnas, t. ex. bestämmelsen om myndighetsåldern; men denna kan dock hafva en fysiologisk grund. Samma talare har, ehuru han måste känna grundlagarne, tolkat 15 S R. O. icke efter ordalydelsen, utan så att besutenhet, som enligt denna 8 är en valbarhetsqvalifikation, skulle fordras för valrättens utöfvande. Jag anser att denna tolkning är både felaktig och stridande mot urgammal praxis. Genom ifrågavarande streck blifver en stor del af dalallmogen, som eger mindre hemman, ötestängd från elektorsvalen ). Då tvåkammarsystemet antagits, hade man icke väntat det i 595 föreslagna stadgandet, att hvarje utskottsbetänkande skulle i begge kamrarne, för ärendets afgörande, så vidt ske kunde, samtidigt föredragas, hvarigenom det i allmänhet blir omöjligt för den ena kammaren att begagna de upplysningar i ämnet, hvilka meddelats i den andra. Jag beklagar djupt, att erfarenheten hittills föga eller intet visat huru landstingen blifva sammansatta. På grund af de rykten, jag hört, fruktar je att, just i följd af ifrågavarandeförslag, politiska beräkningar skola verka vid landstingens första tillsättning så, att de blifva i politiskt afseende missledande. Det är nemligen sagdt, att de, som önska ifrågavarande förslags antagande, redan nu skola intrigera för att få vid landstingen insatta män med högre bildning och mera aktad sambhällsställning, på det att derizenom skall synas, att ingen fara är förenad med den landstingen tillernade rättighet att utse ledamöter till den öfra kammaren; hvaremot de, som vilja hindra nationalrepresentationens ifrågavarande ombildning, sägas redan arbeta derpå, att till landstingsmän företrädesvis väljas personer af de så kallade lägre och mindre bildade klasserna, för att afskräcka från förslagets antagande. Med ett ord: jag har hört sägas, att intriger äro i gång af binder, för att få adelsmän, och af ade!smän för att få bönder valda tillledamöter i först sammanträdande landsting. Skulle nu så olyckligt vara, att dessa rykten äro grundade och partiandan således är vid första valen till landstingsmän redan verksam, för att framställa de första landstingen i en falsk dager, så eger man ock anledning frukta en skadlig politisk inverkan på sammansättningen af delandsting, hvilka, valda hvart nionde år, företrädes vis blifva valkollegier. Jag har nu, enligt mitt samvetes kraf, kortligen framhållit vissa fördear och vissa faror, som gckas blifva en följd af förslagets antagande R önskar nu att fruktan för dessa faror och således betänkligheterna mot förslagets antagande måtte alldeles försvinna för den öfverlägsnare bevisningskonst, som säkerligen skall ådagaläg3as af de flera talare, hvilka efter mig få ordet. och som, i öfverensstämmelse med den öfverväande pluraliteten i detta stånd, säkerligen äro et ifrågavarande förslagets varma anhängare. (Forts. följer.) ) Afvensom akademidocenter, som nu hafva direkt valrätt, skola, ehuru flere af dem äro i statsvetenskaperna mer bildade än pluraliteten af riksdagsmän, mista sin valrätt. Rältegångsoch Polissaker. — En arbetskarl vid namn Bergman har blifit häktad och var i dag inställd till förhör i poliskammaren derföre att han öfverfallit och lla slagit sin värdinna, enkan Söderqvist, bonde i huset n:r 27 Skeppargatan. Anledningen