Be UTVALLCI, UC VILLuaT UVEDYUCISCIUIL VI den nuvarande ställningen mellan regering och folk. Företeelsen bör vara i hög grad lärorik för de herrar, som icke tröttna att påstå, att konungamakten icke kan undvara stödet af privilegierade korporationer. Den ådagalägger, och viäro förvissade att många andra tilldragelser under denna riksdag skola ytterligare ådagalägga, att en regering, som förstår att förvärlva sig nationens förtroende, eger deri ett vida fastare och pålitligare stöd än några klasser och korporationer förmå skänka. Vi kunna i dagens blad blott börja redogörelserna, för de öfverläggniogar som föreommo på riddarhuset och i borgareståndet angående representationsreformen, och vi fästa våra läsares synnerliga uppmärksamhet på det i sin helhet meddelade anförande, genom hvilket justitiestatsministern segerrikt bemötte de inkast som gjorts i presteståndsledamöternas reservation, hvilken h. exe. icke försmådde att bemöta, oaktadt tonen i densamma är sådan att det synes os3 såsom skulle ganska mycken tvekan kunnat uppstå hos en minister, huruvida den förtjenade att af honom besvaras. Landet skall emellertid med stor tillfredsställelse erfara, att den debatt i ämnet, som föres i presteståndet och som ännu i går afton icke hann afslutas, redan ådagalagt, att de sex reservan!erna i konstitutionsutskottet ingalunda representera presteståndets samtliga medlemmar. Af sjutton talare, som hittills yttrat sig, ha tolf varit för förslaget, men endast fem mot detsamma, och man anser temligen alimänt, att om det högvördiga ståndet hade att i närvarande stund rösta om förslaget, skulle detsamma blifva af ståndet bifalet. Vi ha ifrån början varit af den öfvertygelse, att det kongl. reresentationsförslaget var af den beskaffenhet, att det förmådde bryta de privilegierade ståndens motstånd, men vi bekänna öppet, att vi knappast hoppades attinom sjelfva presteståndet utsigterna skulle så hastig: Jjusna i detta afseende. De talare, som i gär afton yttrade sig för förslaget, voro: professor Carlson, dr Sechram, kyrkoherden Wennerström, dr Landgren, prosten Euren, prosten Palmlund, dr Emanuelsson, prosten Sonden och dr Söderberg. Professor Carlsons yttrande, utmärkt för den lugna värdighet som karakteriserar denne talare, var af stort intresse genom det öfvertygande sätt, hvarpå det ådagalade, att om icke kyrkan funne sig tryggad derigenom att ett stadgande rörande kyrkomötes veto är upptaget i grundlagen, så gilves ingen trygghet, och att om man icke kan räkna på folkets kärlek till den kyrka, ur hvilken det hemtar näring för sitt andliga lif, så äro inga lagens garantier säkra. Emot förslaget yttrade sig biskop Bring och prosten Janson, hvarjemte prosten Tegnår framställde så många anmärkningar och betänkligheter, att äfven han måste anses vara bland dem som yttrat sig emot förslaget. ms ms mom ÅA ee —Sn I gårdagens aftonplenum i borgareståndet egde en särdeles liflig och intressant debatt rum. i polska frågan med anledoing af hr Björcks motion. Icke mindre än 18 talare uppträdde, för hvilkas yttranden vii morgon utförli.are skola redogöra. Hr Björck öppnade viskussionen med ett anförande, hvari han tydligt ådagalade, att meningen medl motionen allsicke vore att drilva regeringen till att taga något initiativ, utan endast att gifva regeringen e:t stöd, för cen händelse att hon, som man måste antaga hysa samma sympatier som nationen, skulle genom j. från andra makter gjorda framställningar få anledning att på diplomatisk väg uppträda i samverkan med dessa för Poleas rätt. Alla, som yttrade sig, uttalade de varma-j: ste och lifligaste sympatier för Polens rättvisa sak, till och med de trenne talare, hrr R. Trägårdh, Mureu och Renström, hvilka ön-1. skade att motionen icke blifvit väckt och hvilka, trots alla motsatta förklaringar, nödvändigt deri ville se ett törsök att genom påtryckniog tvinga regeringen att taga ett initiativ. Deremot uppträdde, med understödjande af motionen och med erkännande deraf att den varit mycket nyttig, emedan den gifvit tillfälle åt representationen att uttala de varma sympatier för Polen, som rora sig hos hela det svenska folket, uti warma och lifliga anföranden: hrr Ekholm, Berger (som ock yttrade några skrupler öfver det formella i saken), Lindström, Wallenberg, Carlen, Alander, Lallerstedt (uti ett längre, särdeles imtressant föredrag), Ljuogerg, Hjerta, Ridderstad, Blanche, Loveno, Widell och Lindeström. Motionen blef till ekonomiutskottet remitterad. Bland ärenden af mera framstående vigt, som föröfrigt förekommo i gårdagens plena, anteckna vi förslaget om öfverflyttande till hypoteksbanken af riksbankens fasiighetsJänerörelse, hvilket bifölls af adeln och borareståndet, men ogillades af bondeståndet. Statsutskottets utlåtande, rörande understöd åt skarpskytteföreningarne, för-var i går alton på riddarhuset och bifölls nästan enhälligt, sedan hr Skogman, frih. J. W. Btljernstedt, hr Montgomery-Cederhjelm, refve Björnstjerna, krigsministern general Reutersköld, hr O. v. Knorring, grefve af Ugglas och hr Minnerskantz understödt förslaget, de flesta af dessa talare med synner lig värma. Gretve C. G. Mörner var den ende som hade några betänkligheter mot understödets beviljande. Äfven i nästföljande plena har man att vänta synnerligen vigtiga förbandligar. Till ständeraa ha nemligen nu inkommit säväl fjerde hofvudtiteln som betänkandena i skjutsfrågan och om qvionans myndighet. OL ÅA — I FKA AV OD Statsutskottets utlåtande med förslag till reglerande af fjerde hufvudtiteln (landtförsveret) inkom i går till stånden. ww Mm rr K. M:t har, enligt Posttidningen, den 10 innevarande månad utnämnt och förordnat: vid Lifregenentets dragonkår: till ryttmästare, löjtnautert, frib. A. von Diben och till löjtnant, underlöjtnanten C. G. G. Brounerhjelm ; . . vid Lifregementets grenadierkår: till unAarläitnant ntevaminerade kadettkorporalen