STOCKHOLM den 18 Mars, Eref från London. (Från Aftonbladets korrespondent.) London den 10 Mars. Det kan i dag ej blifva fråga om politik; för ögonblicket slumrar det politiska och kommersiella lifvet i London och en uppsluppen, entusiastisk, nästan feberaktig stämning har bemäktigat sig hela befolkningen. Den som haft tillfälle att på nära hålliakttaga det lugn och det jemnmätt som i allmänhet karakteriserar det engelska folket, måste förvånas öfver den till yrsel gränsande entusiasm, som under de sednare daarne gifvit verldsstaden en helt ny prägel. et är icke blott individer, enskilda korporationer eller klasser, som gifva uttryck åt sina känslor, det är ett helt folk, hvilket odeladt lemnat sig åt en hänförelse, som ej känner några hinder, några gränser, Prinsessan Alexandras intåg i London samt hennes förmälning med prinsen af Wales har satt alla sinnen i en sådan svallniog, att man knappast kan föreställa sig en verldshistorisk tilldragelse nog vigtig att på hela engelska folket utöfva en jemförlig effekt. Jag skall i korthet och utan att ingå i några öfverflödiga detaljer meddela det hufvudsakligaste af förloppet vid de högtidligheter som egt rum. Vid tolftiden i lördags anlände prinsen af Wales till Gravesend för att möta sin trolofvade, hvilken der väntade honom ombord å det fartyg som öfverfört henne från kontinenten. Då prinsessan genom salongsfönstret såg prinsen beträda däcket, gick hon honom till mötes, och vid den omfamning, med hvilken han helsade sin blifvande brud, utbröto de tusen sinom tusen på stranden församlade åskådarne i ett jubel, som endast kan jemföras med det som under dagens lopp väntade henne i London. I samma ögonblick som prinsessan beträdde kajen flög ett elektriskt budskap derom till drottningen i Windsor. Drottningen hade nemligen gifvit befallning att vid landstigningslatsen uppföra en särskild telegrafstation, ör att blifva den första som erhöll underrättelse att prinsessan beträdt Englands jord. En deputation helsade prinsessan välkommen; några damer af de i London bosatta danska familjer öfverlemnade åt henne ett ode på danska, bundet i rödt sammet och guld, och 60 unga, sköna ladies från 12 till 20 år strödde blommor i prinsens och prinsessans väg. Omkring kl. 2 anlände de furstliga personerna på jerobanan till den söder om Themsen belägna Bricklayers Arms station, som var på det mest lysande sätt dekorerad, och dertill erbjöd den charmanta anblicken af tusentals damer i praktfulla toiletter. Härifrån började egentligen det triumftåg genom London, under hvilket prinsessan var föremål för en hyllning, som Kommit få dödliga till lott, ej endast med afseende på det storartade, utan hufvudsakligen hvad angår innerligheten och hjertligheten af de känslor som gåfvo sig luft. Kortegen utgjordes af sex vagnar. I den första befunno sig general Grey, öfverste Seymour, kapten Lund och mr Funck; i den andra grefvinnan Hilda Reventlow och madame Vauvile; i den tredje general Oxholm och madame Oxhbolm; i den fjerde prinsarne Waldemar och William: i den femte rios Fredrik, prinsessorna Dagmar och hyra, samt slutligen i den sjette prinsen af Wales och prinsessan Alexandra jemte hennes föräldrar prins Christian och prinsessan Louise. Kortegen anfördes af parlamentsledamöterna för den stadsdel som genomfors, och vidare af representanter för de olika stadsdelar genom hvilka processionen framgick. Att lemna en desto omständligare redogörelse för anordningarne och processionens framgång kan naturligtvis ej komma i fråga, alldenstund en sådan skulle blifva alltför utförlig och dessutom af föga intresse för svenska läsare. För de många bland dem, som besökt London, torde det dock ej sakna intresse att känna hvilken väg progessionen tog; något som jag derföre i orthet vill angifva. Från jernbanstationen togs vägen genom Old Kent och Dover roads samt Great Dover street, Borough High street till London: bridge, hvilken sednare blifvit klädd i en högtidsdrägt, som gjorde den nära nog oigenkänlig. Dess bröstvärn voro prydda med statyer af danska konungar från de äldsta tider ända intill den närvarande, fästade på standarer af 30 fots höjd, hvilka voro omvexlande dekorerade med engelska och danska national-emblemer. Emellan standaren voro rökelsekärl. Vid södra enrån till bron var en staty af Fama, omsifven af danska krigare med den natioella dannebrogsfanan, och vid norra änlan, vid entrn till K. Williams street, var Nn imposant triumfbåge, 60 fot hög och ippburen af 16 korintiska pelare. På pearne voro statyer af, bland andra, Saxo srammaticus, Holberg, Thorwaldsen och Juel, och af de många dekorationer, som i frigt prydde denna triumfbåge, var måända den mest bemärkningsvärda en allesorisk tafla, föreställande Britannia, omifven at hafsgudar och gudinnor, som beedsaga prinsessan Alexandra till Englands uster. Genom King Williams street gick! mmm a RR NttIIqIXNWq1n0g375770(5z