id UTRBIRAS j FRANKRIKE. Redan i en sammankomst den 5 dennes upplästes af senatens referent br Larabit hans rapport öfver de iniemnade polska p-i filtonerna. Rapporten var hållen i en för ,! Polen särdeles gynnsam anda. Emellertid begärde ministera Billault i senatens möte den 6, att rapporten ej skulle offentliggöras förrän det ryska svaret, som furst Dolgoruki skall öfverbringa, anlävdt. Det väntades hvarje ögonblick, och den 7 gick ett rykte att Dolgoruki redan ankommit. Den 32 år gamla polackkomiten i Paris hade den 7 ett möte under hr Havins presidium. Orleanisterna söka vid de stundande valen operera i förening med republikanerna. Till mötet hos prinsen af Broglie voro tre republikanskt sinnade medlemmar al franska aka demien, Barthelemy de S:t Hilaire, Huseau och Jules Simon, inbjudna. ENGLAND. Från London telegraferas: Den 7: Prinsessan Alexandra har anländt till Gravesend och mottagits med kunglig ealut och entu:srastiska bifallsrop. lennes utseende var utmärkt godt; vädret skönt. — Den 8: Emotingsfesten i går aflopp utan någon yckshändelse. Totalintrycket var exempellöst storartadt. Lorderna Palmerston och Russell begifva sig i dag till Windsor, der de sannolikt qvarstanna till tisdag. Samtliga arbetsbefolkningen på den kongl!. do mänen Balmoral i Skottland har inbjudits att bivista förmälningsakten i S:t Georgs kapellet, och anordningar träffats att kostnadsfritt låta dem göra resan till och från Windsor. Meetings till förmån för Polen fortgå il! olika delar af landet. TYSKLAND. Preussen. Kölnisehe Zeitung inoehåller följande upplysningar om stormakternas för-: hållande till den polska saken: ; Sedan, till följd af underhandling mellan ; England och Österrike, Frankrikes förslag i att i Berlin göra gemensamma föreställniuI; zar mot konventionen af den 8 Febr. blifvit! afböjdt, har lord Palmerston helt oväntadt ! utvidgat hela den krets, inom hvilken pol; ska frågan hitintills hade rört sig och tagit. Polens framtid i beskydd, till och med vital q 1 ( rt PR RR TOD RK utöfver Frankrikes ursprungliga afsigter. Till alla makter, som undertecknat Wienerfördragen, har han nemligen för några dagar sedan utfärdat en depesch, i hvilkent, han förklarar, att Ryssland bör uppmanas i; att återställa den författning som lofvades!c Polen 1815. Frågans diplomatiska ställning har således under de sistförflutna fjortons dagarne varit denna: Frankrike ville göra ; Preussen till föremål för föreställningarne, 1 r e och denna form, till hvilken en orsak låg i ionen, skuilej den förhandenvarande konvent på Preussens bekostnad varit i viss mån skonsam för Ryssland. Men af samma skäl kuade denna form ej vara välkommen för England, hvars intresse tvärtom bjuder ait så eftertryckligt som möjligt skilja Ryssland från Frankrike och ställa dessa makter såsom politiska motståndare mot hvarandra. ÅA franska sidan förnekas emellertid, att Frankrike ej ville göra föreställningar lika: väl i Petersburg som i Berlin; men i Lon-jg don har denna Frankrikes politiska manöver ;s blifvit annorlunda förstådd. Uppfaltande; polska frågan så som hon i sitt väsen är, har lord Palmerston sökt sitt objekt på an-!, dra sidan Weichseln. England är förvissadt!r om Sverges och Portugals understöd: Spa-ik niens hållning är änou oafgjord. Om Frankrike 8 ledes kan besvära sig derötver, att formen för dess diplomatiska intervention — i hvartill franska regeringen, i förbigåendel? sagdt, eggats af England och Österrike — slutligen ej blifvit antagen, så kan det dock , alitid tillräkna sig initiativet till hela före-ln taget. Men att initietivet till denna diplo-jd muatiska rörelse skall komma Frankrike till js godo, har förtrutit lord Palmerston. Han har fördenskull framletat de äldre engelskai, protesterna och till grund för sin nya pro-1) test logt en i arkiverna nedgräld, men der-h för icke mindre märkvärdig not, som hanis den 12 Mars 1832 skref till lord Heytesbury, dåvarande britiska sändebudet i S:t Petersburg?. — Sedan korrespondenten lemnat ett utdrag af ifrågavarande not, hvarsk ändamål är att emot ryska ministern Nes-f selrodes sofismer bevisa Rysslands skyldig-1P het att gifva Polen en konstitution i enlig. iP het med löftena år 1815, tillägger han, atti u 0 b g I IR P IE ror den ytterligare utvecklingen af polska angelägenheterna i viss mån beror af Österrikes hållning. Kaptenen von Besser, hvars missbruk af sitt förmanskap föranledde den sorgliga tilldragelse i Graudenz, i följd af hvilken ett helt kompani soldater dömdes till fästning, bar blifvit vansinnig och transporterats till ett dårhus. POLEN. Ryska regeringen gör de största ansträng-y ningar för att så skyndsomt som möjligt! n bliiva herre öfver resningen. För detta än-!1 damäl skic nu till Polen alla truppmas-1g om Ryssland, i afvaktan på en ny ex-I1 plosion i Turkiet, hade hopati Bessarabien. Derjemte framgår allt tydligare, att ryska agenter genom förespeglingar och löften till de polska bönderna tyckas hålla massan afjt dessa neutrala i striden, ja att de i Podolien och Wolhynpien uppnätt sitt syfte så odt, att bönderna börjat antaga en botandely ällning mot adeln, som är itven obe-In roendets sak. Åfven i Galizien äro ryskaia agenter verksamma, och från Krakau, lika-Ju som från Wien skrifves, att moskoviternas. emissarier der arbeta på ingenting mindrejq än ett nytt bondekrig mot godsegarne, ochju att de redan på betänkligt sätt förmått in-d verka på allmogens sivnesstämning. d RIKSDAGEN b UTSKOTTSBETAÄNKANDEN. Af konslitotlonsuiskottot: UV an Ar Ar KR ua — Ad U