DEN RÄTTA. BERÄTTELSE Ar MARIE SOPHIE SCHWARTZ: Efler denna märkvärdiga dag följde några, som hade ingenting annat anmärkningsvärdt än att kapten Brun ånyo lemnade Birgersborg för att begifva sig till Göteborg, der det amerikanska fartyg låg som han förde. Han ämnade, inhan detta blef segelklart, återkomma och taga afsked af Mathilda, som denna gång icke skulle följa honom; något hon allt sedan han lemnade Sverge, för att söka sin lycka i amerikansk tjenst; alltid gjort. ; Dagn efter kapten Bruus afresa hade Gurli belt tidigt på morgonen varit vid sin moders graf för att pryda den med blommor. När hon återvände derifrån tog hon vägen genom parken och utåt sjöstranden, Den unga flickan aftog hatten och satte sig ett ögonblick på samma sten hon suttit den afton, då Allon för tvenne år tillbaka frågade om hon höll at honom. Morgonvinden krusade helt lindrigt insjöns klara yta, lekte med Gurlis hår, smekte hennes kind och kysste blommorna som niekade på sina stänglar. Ett uttryck af oro hvilade öfver hennes rörliga drag. Det såg ut som om hon den dagen ej funnit den frid hon alltid brukade finna vid sin moders graf. Då Gurli tog plats på stenen observerade hon ej att ett stycke derifrån, vid foten af 2) Se A. B. n:r 19, 21—23, 25—27, 29, 30, 34 RENA 40, 42 (B), 43, 46, 47,48 (B),52, o