Rätliegångsoch Polissaker. Mordet å brukspatron Wegelin. För utrönande huruvida i sammanhang med mordgerningen å brukspatron Wegelin äfven stöld blifvit föröfvad, har man sökt utforska förhållandet med den mördades penningställning, och anser sig enligt de af honom sjelf noggrannt förda anteckningar, ha utrönt, att af i kassan upptagna penningar icke i närvarande ögonblick lärer saknas mer än omkring 30 rdr. Vid ett, dagen efter mordet, i närvaro af hr Wegelins anhöriga här på platsen, verkstäldt öfverslag öfver hans utoch ingående konto i kassaboken, ansåg man att 90 rdr skulle vara stulna, hvilka man förmodade att han haft i en plånbok, som han lärer ha burit på sig. Vid närmare undersökning har emellertid numera befunnits, att 20 rdr blifvit anträffade i en skräplåda och ytterligare 10 rdr instuckna på annat häll, så att den egentliga förlusten, såvidt man har ledning af hans kassabok, numera endast antages utgöra omkring 30 rdr, hvilken somma dock torde hafva åtgått för utgifter under Februari månad, hvaröfver anteckningar saknas i kassaboken. Eit rykte spridde ag i går, att ett telegram till poliskammaren ingått från landsorten, hvari någon ledning på grund af förekommande omständ:gheter skulle lemnats för mördarens upptäckande. Så vidt vi kunnat erfara, lärer ryktet ha föranledis deraf, att underrättelse ingått det man af någon anledning antastat och gripit ett par per oner. Något stöd för en misstanke mot dens cm delaktighet i mordet lärer dock icke ha vunnits, men deremot lärer mot dem ha förekommit skälig anledning till misstanka om åtskilliga andra bedrägerier, hvarföre de bäda personerna qvarhållas i häkte. — För några dagar sedan omnämndes, att kammarherren A. Wästfelt försvunnit från sin bostad, och att hans hatt blifvit anträffad vid Biskopsudden. Som detta gaf anledning förmoda, att kammarherren omkommit, har draggning fiera dagar egt rum i sjön omkring det ställe, der hatten anträffades, hvilket dock ej ledt till något resultat. — Under rubrik förmyndartvist hafva vi förut meddelat en villyftig rättegång, som varit anhängiggjord vid härvarande rådhusrätt mellan ossessionaten Joh. Fr. Krook, i egenskap af förmyndare för bruksegaren J. A. S. Åberg och hans öfriga medförmyndare, grosshandlaren A W., Frestadius, hofrättsrådet Munthe och bergsrådet Hallgren, hvarjemte ersättningsanspråk fraraställts mot hr Krooks företrädares i förmyndarvården, aflidne brukspatron C. RB. Roths, sterbhus. Rättegången sönderfaller i tvenne mål, dels angående förmyndarnes skiljande från förmynderskapet, dels anspråk på ersättningar för betydande förluster, som hr Krook förmenat att örmyndarne tillskyndat pupillen genom sina törvaltningsåtgärder. I det sednare af dessh mål har rädbusrätten nu meddelat utslag, hvari förklaras, att hr Krook, i sin egenskap af förmyndare, ej är vehörig att klandra medförmyn. darnes förvaltning eller mot dem föra talan, hvarföre ersättningsanspråken. såvidt de röra. her Frestadius, Munthe och Ilallgren, ej kunnat till pröfning upptagas, utan endast såvidt. de angå brukspatron Roths sterbhus. Hr Krooks ersättningsansprak ha af rådhusrätten i alla delär ogillats, elier åtminstone ej ansetts föranleda till n got ansvar, lika litet som rätten ansett skäl förefinnas att bifalla hr Krooks yrkande att i de flesta ansvarspunkterna få ansvarspåståendenas närmare bestämmande till summan hänskjuten till gode mäns afgörande. Ursla j det andra målet, angående förmyndarnes skäjande från förmynderskapet, har ännu ej, såvidt yi erfarit, blifvit meddeladt.