Dot svenska landibrukets befrämjande af statsmakterna. Man erkänner numera viligt att landtbruket är den vigtigaste af Sverges, föröfrigt särdeles fåtaliga hafvudnäringar. Vid högtidliga tillfällen, då landtbruket omordas, vederfares det till och med den äran att kailas Sverges modernäring?. I desså erkännanden ligger ingen öfverdrift: de utgöra helt enkelt en gärd åt sanningen och rättvisan; ty landtbruket bidrager direkt och indirekt med brorslotten till statsutgifternas bestridande, och det sysselsätter äfven den ojemförligt talrikaste delen af Sverges befolkning. Men tilltror sig väl någon sakkunnig på stå, att denna, den vigtigaste af våra näringån från statsmakternas sida åtnjutit eller tojuter den omvårdnad, hvartill den är berättigad, och någonsin i lika grad befrämjats, som densammas krafter tagits och alltjemnt tagas i anspråk? Icke heller lärer någon med sakkännedom i detta ämne vilja drifva den satsen att vårt landtbruk uppnått det utvecklingsstadium, då detsamma ej vidare är i behof af omvårdnad från statens sida. Men skulle någon så vilja, torde å andra sidan allenast det enkla faktum behöfva åberopas, alt äfven i stater, der landtbruket står vida högre än hos oss, och der det underlättas genom gynnsammare klimat och bördigare jordmån, tveka statsmakterna ändock icke att genom stora anslag befrämja landtbruket — och hvarföre? Jo, emedan det är uppenbart, att då statsutgifterna i alla länder äro i oafbruten tillväxt, måste just den näringsgren omhuldas, som både kan framkalla det säkraste välståndet och lemna de största bidragen till statens behof. Det är också ett af erfarenheten bekräftadt axiom, att inga uppoffringar från statens sida rikligare och med större säkerhet återgäldas än de som användas på jordbrukets förkofran. Måhända skall någon fråga: Men anslå då icke våra statsmakter ganska betydliga summor i nyss anförda-syfte? För att besvara denna fråga torde det tillåtas oss att anställa en liten vidräkning. Vid sistlidae riksdag 1) beräknades statens ordinarie inkomster för hvarje af åren 1861—62—63 till.............. -.rdr 8171100, och de extra ordinarie inkomsterna samma år till ............ s...v rdr 20 800 400. Summa rdr rmt 23 971 500. Sammanslås dessa inkomster för alla tre åren (1861—63), så utgjorde de ordinarie inkomsterna.......... seessesssnesn rdr 24 513 300, och de extra ordinarie inkomsterna för samma är ......... rdr 62 401 200. Samma rdr 86 914 500. Med huru stor andel jordbruket kontribuerar till nyss anförda statsinkomstsumma, kan svårligen med tillförlitlighet uträknas; men sannolikt uppgår denna tribut till tre fjerdedelar af totalsumman, sålede: årligen i rundt tal till 21,728,000 rdr, och för de tre åren, hvarom här är fråga, till 65,185,000 rdr 2). Att här ingå i en fullständig redogörelse huru dessa statsinkomster blifvit använda, eller fördelade, är ej behöfligt. Men för att erhålla några jemförelsepunkter, till utrönande af i hvad mån den sjette hufvudtiteln, för så vidt den rörer jordbruket, blifvit tillgodosedd i förhållande till några andra hufvudtitlar, torde följande uppgifter böra lemnas. Sist församlade ständer beviljade til! fjerde hufvudtiteln (landtförsvarct). Ordinarie anslag: Årligen ..... rdr 8,727,720, således för 3 år (1861—63), 26,153,160: — och extra ordinarie anslag för 3 årens ss senere 2,854,379: 72. Rdr 29,037,539: 72. Vidare till femte hufvudtiteln (sjöförsvaret). . Ordinarig ansleg: Arligen... .. rdr 3,305,100, således för 3 år ss 9,915,300: — och extra ordinarie anslag för 3 År.ss sne srerennn -1,610,100: — Rår 11,610,100: — Till landtoch sjöförsvaret anvisade ständerna följaktligen närmare två tredjedelar af alla statens ordinarie och extraordinarie inkomster. Låtom oss nu tillse huru mycket rikets sist församlade ständer beviljade till den näringsgren — nemligen jordbruket — hvilken till statsutgifternas bestridande, under treårsperioden 1861—63 beräknats kontribaera med omkring sextiofem millioner riksdaler rmt. Till landtmäteristatens aflöning för nyssnämnde tre år beviljades sme Rdr — 270,750. Till skiften och afvittringar.... 400,725. Till utflyttningshjelp efter laga skiften och till odlingshjelp m. m. för krononybyggen... 220,500. Till ekonomiska kartverket.... — 65,250. Till geologiska undersökningar och geognostiska kartor...... 110,000. Till hästafvelns förbättrande och inköp af utländska racehingstar........... semin 200,620 3). Till undervisningsanstalter för jordbruket och landtmannanäringarne (inklusive 31,540 rdr till nybyggnader vid UlUNG) ses eessesesesersrsrsrennnsana 435,000. Till agronomer och deras elever (inklusive 18,000 rdr till reseunderstöd) ...............s--79,650. Till befrämjande i allmänhet af jordbruket och landtmanDADÄriNGEN sossesesesrseserssererrrnna 99,300. Till nnderhåll och förädling af kronans stamholländerier.... 30,000. Till premier vid landtbruksmöten s........... trssersaseesernr enes nn 9,000. Summa rdr rmt 1,920,795. Men för säkerhetens skull vilja vi öka denna anslagssumma med 79,205 rdr, och således 1) Hvarföre vi välja sistlidne riksdag och icke den nu pågående, orsakas deraf, att hvarken statens inkomster eller utgifter fö n nästa a a tom Mm VM YA Id påle n File nn MH mm mm ot RR RR Ke FD KR ot mon bt NA KD