skrattat och m ha skrattat ät detta treiliga uppdrag, och emellertid gör telegrafen i dag beundransvärda porträtter, om också icke mera ögonblickliga än de fotografiska, åtminstone lika snabba, ty de behöfva endast en eller två minuter för att genomlöpa afståndet från Marseille till Paris.? Åh, jag ville gerna se det der!? utropade Eugåne Isabey, som trodde att jag skämtade. Nåväl?, sade jag åt Baugniet, ni som förstår att teckna ett porträtt på några minuter, rita åt mig med pennan på dessa försilfrade pappersbitar ett porträtt af alla här närvarande vänner.? En half timma sednare inlade jag tolf porträtter i ett kuvert, tecknade derpå abbe Casellis broders adress i Marseille, afsände brefvet på posten och instämde porträtternas tolf originaler till ett möte i abbe Casellis telegrafiska atelier kl. 9 f. m. Alla infunno sig punktligt, jag behöfver väl knappt säga det, och vi intogo våra platser kring en mycket enkel maskin, på hvilken man lagt två fyrkantiga papperslappar, doppade på förhand i ett bad af cyankalium, hvarefter mekanismen sattes i rörelse, och en liten nål, fin som ett hår, begynte löpa från höger till venster och från venster till höger, i det den knappt vidrörde den preparerade pappers fyrkanten, Inom kort såg man två af de porträtter, som föregående dagen blifvit ritade, framträda. De tecknade sig med fina strimmor och i en vacker blå färgton. När dessa porträtter voro färdiga, insattes nya pappersfyrkanter, och andra porträtter uppstodo åter i sin tur. Mina herrar, sade abbå Caselli åt de fv artisterna, saken är mycket enkel, I Marseille finnas, på en dylik apparat som denna, de försilfrade papper, på hvilka hr Baugniet i går gjorde sina teckningar med vanligt bläck. n platinanål rör sig af och an utefter deras yta, på samma sätt som den stålnål I här sen. Platinaspetsen och jernspetsen stå i förbindelse med hvardera ändan af en telegraftråd mellan Marseille och Paris. Hvarje gång som platinaspetsen i Marseille vidrör bläcket på papperet, uppstår det i liniens jerntråd en ström, som positivt elektriserar stålnålen i Paris och för edra ögon framkallar en kemisk reaktion, som visar sig genom en azurblå strimma. Detta azurstreck är jerneyanur, som uppstår genom en sönderdelning af det cyankalium, hvilket är inmängdt uti det papper, som emottar teckningen, Då återigen den platinaspets, som fuogerar i Marseille, vidrör den del af silfverpapperet som är fritt från bläck, uppstår en negativ ström, hvilken ögonblickligen kommer färgningen af det kemiska -papperet att upphöra.? ?Ser ni hvart denna upptäckt leder?, sade en af oss. Arbetarne vid telegrafstationen, hvilka hafva ett så tröttsamt arbete, och hvilket fordrar en sä stor uppmärksamhet, få nu ett ganska lätt göra. Man kan öfverallt i handeln sprida dessa fyrkantiga lappar af silfverpapper, försedda med telegrafadmini strationens stämpel. Allmänheten betalar ett visst pris för en depesch, och man behöfver blott hemma på sitt rum med egen stil skrifva ett bref, hvilket med samma stil aftryckes å destinationsorten. Inga missta mer, ingen ansvarighet för administrationen! Utom att man derjemte kan skrifva på alla språk, rita, afsända handelsräkningar m. m. Och vid behof öfverallt med tankens snabbhet kringsprida ett porträtt af en brottsling, hvilken rättvisans hand ännu icke fångat. Huru många depescher kan man expediera i timman? ?Från trettio till omkring tretiofem, men så snart mera vana vunnits, kan den nya apparaten utan tvifvel med en tredjedel öka antalet af dem. Den 21 Augusti 1862, sade jag i min tur, såg jag abbå Caselli arbeta i detta samma laboratorium, mellan kl. 4 och 6 på eftermiddagen. Eburu vädret var det allra lugnaste i Paris måste troligen ett våldsamt oväder hafva utbrutit i Lyon, ty den nål som arbetade under mina ögon, och begynte att rita en qvinnoprofil, expedierad från Lyon, gaf då och då ifrån sig elektriska gnistor. Plötsligen sågo vi på papperetnågra tecken efter det Morseska systemet, sammansatta, som man vet, af små linier af olika längd. Dessa streck gingo tvärs öfver pannan art porträttet, hvilket jåg, i parentes, äunu förvarar, och då vi dechiffrerade tecknen, läste vi tydligt: Jag väntar med otålighel diQ oossesssssre sea sessesrerar sr keserterenesnrnsenen Min tråd löper alldeles tätt invid en som begagnas för den Morseska apparaten, upplyste mig Caselli. Orkanens våldsamhet har troligen låtit de båda trådarne stöta emot hvarandra, hvilket skänker oss lyckan att här se en del af grannens depesch (!). Kanske har den Morseska inrätlningen i dess ställe på sin smala pappersrimsa fått en bit af en fruntimmersnäsa! — Vi hafva naturligtvis icke kunnat verifiera möjligheten häraf, men hvad vi med egna ögon sågo, det var en ny förbättring, som Caselli lyckades göra i sin apparat. Han hade nemligen märkt alt elektiriciteten, efter en lång resa, anlände något uttröttad till ort och ställe, och uppritade ganska matta bilder. För att bota denna olägenhet har han inrältat en verklig reservapparat, som, i det ögonblick han sätter verket i gång, gifver en ökad kraft. — Generaldirektören för telegraferne har gifvit Caselli tillstånd att inrätta en telegraflinie emellan Marseille och Paris, hvilken inom kort skall öppnas för administrationens korrespondens och sedermera för publikens. Han behöfver för sitt ändamål blott en tråd, men denna något gröfre än de hittills brukliga, ty man har konstaterat att en gröfre träd icke behöfver så starka apparater. Abbe Casellis system, hvilket har den engelska kemisten Blackwells 1849 offentliggjorda upptäckter till utgångspunkt, har blifvit riktadt med flera förbättringar, dem erfarenhet och praktik vanligen föra med sig, och det synes som om det inom några är komme att uttränga alla sina rivaler — såvida man icke kommer att upptäcka någonting ännn hältva hyllat i cin tune Mdptrnn; AA AMN