dr re AA OA FE gången erfordrade å ömse sidor om banan så mycken plats, att det i sig sjelf redan förut knaj pa och inskränkta utrymmet vid broarne deraf alltför mycket upptoges, till men för trafiken både af Sfotgängaret och åkande, eller snarare ändå åkare, som nedköra eller hemta väror till och ifrån fartygen. Naturligtvis blefve olägenheten häraf mindre, om endst hufvudbanan, som befares med lokomotiv, men icke sidospåren, som väl skulle blifva hästbanor, omgåfves af stängsel; men det kan icke dess mindre aldrig: förnekas, att trafiken vid Munkbrohamnen skulle lida högst betydligt af banans tillvaro. Vid Riddarholmen åter, der trafiken är så utomordentligt stark under den tid af året, då sjöfarten är öppen, och der både fotgängare, åkande och åkare måste komma fram nästan i hvarje ögonblick, samt dessutom en mängd personer hafva i hofrätten och öfriga fär varande embetsverk dels fatelier att bevaka, dels eljest maktpåliggande angelägenheter och tjenstepligter att sköta, faller det sig ännu kinkigare att hålla banan i gatans nivå samt alltså tidt och och ofta afzstänga allt tillträde till platsen. Visserlicen säger ett engelskt ordspråk, att ordet omöjligt finnes icke i ingeniörernas lexikon, och visserligen förmäler sig jernvägskemiten hafva erhållit den ?upplysning, att hvarken lokala förhållanden eller tekniska svårigheter hindra körbanors inrättande under den föreslagna jernbanan, vare sig vid Riddarholmen eller vid Tegelbacken till Kungsholmen; men för dem, som icke befinna sig i sådan närhet till ljusets källa, att de bländas af?upplysningen, utan i följd af den naturlagen, att ljusets intensitet aftager, i samma förhållande som qvadraterna på afstånden tilltaga, ega möjlighet att urskilja föremålen, vill det icke gå så lält att tro hvad som härförespeglas. En körbana under jernvägen bör väl hafva sådan höjd i hvalfvet, att en hög vagn kan komma igenom med den körande på kuskbocken, således åtminstone fem alnar. Lägges härtill afståndet från underkanten af hvaltvet till öfverkant af rälen, så har man af nöden en sänkning af minst sex alnar under den nuvarande gatans plan vid östra sidan af jernbanan för att bilda den ifrågasatta körbanan. Äro inga lokala förhållanden? till hinder derför? Må man gå till stället och se, om ej körbanan skulle komma ner i Riddarholmskanalen. Nå! detta betyder i ingeniörernas ögon kanske ingentirg. Kanalen kan fyllas igen Riddarhustorget jemte tillgränsande del af Munkbron kan sänkas för att få en någorlunda jemn nedkörning; några tekniska svårigheter? hindra ej detta, och för att blott 1å sammanbindningsbanan fram måste ju alltannat vika. Värre blir det med körbanan på sjelfva Riddarholmen. Något hvar Stockholmsbo vet, och tusentals personer dessutom, att ifrån bron öfver kanalen är en backe med jemn stigning ända förbi kyrkan; och ati berget ligger alldeles under stenläggningen, torde mången ännu minnas ifrån den tid, då samma backe för åtskilliga år sedan var föremål för sänkning. Skall nu en körbana anläggas under jernvägen så kan ej undvikas, att man måste tå ne på djupet med en ganska betydlig sprängning, kom äfven måste få en rätt ansenlig längd, för att ej tfillskapa en brant och så ledes för varuforslingen menlig backe å den nya körbanan. Äfven detta är cock ingen omöjlighet, och om denna bana leddes söder om nuvarande Riddarholmsbron i riktningen förbi f. d. Geijerska huset samt bakom kyrkan, skulle den minsta olägenheten deraf uppkomma, emedan då ej afskures vare sig förbindelsen med riksgäldskontoret och de på samma sida liggande ublika verken, eller den kortaste vägen till hofrätten och :e vester om kyrkan belägna husen, som jemväl inrymma embetsverk. En ej ringa olägenhet blefve det i alla fall af denna klyfta i berget; men hade cammaurbindningsbanan ett högt värde i öfrigt för trafiken, finge tungan deraf bäras både här och vid tegelbacken, der förhållandet är någotnär likartadt, utom det att någon eprängning väl der ej komme i fråga, hvaremot det torde bli kinkigt att hälla vattnet ute, då körbanan säkert komme att ligga under sjöns nivå — en anmärkning, som äfven gäller de föreslagna trapporna under banan på särskilda ställen. Den förut hör omnämnda artikeln i Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenekap omtalar ett alternativt förslag till banans Iramförande å Riddarholmen, nemligen att leda henne under körbanan, i stället för tvärtom, körbanan under jernvägen. Otvifvelaktigt är detta en förvättring i pianen; men då den gamla balanslinien för banan ligger 10 fot ötver Mälarens lägsta vattenyta, och det här ifrågavarande alternativet sänker balanslinien ända till blott 2 fot öfver nämnda yta, måste det blifva en nödvändighet att höja körbron ofvan banan några fot öfver gatans nuvarande plan; hvarigenom åter skulle tillskapas en backeikörbanan, hvilken ingalunda vore till fördel för trafiken till och ifrån ångfartygshamnen. Af de öfriga olägenheter, som den töreslagna sammanbindningsbenan skulle medföra, förbigå vi de i sig sjelf visserligen också vigtiga sanitära ve:kningarne af vattnets inträngande mellan slussen och jernvägsbron; likaså e anmärkningar, som ur estetisk synpunkt äro att göra mot så välj brobyggnaden, som förstörandet af Strömsborgs vackra holme. Hvad videremot vilja) med några ord vidröra, är den centralisation auf rörelsen, planen för sammanbindningebahan åsyftar, och hvari vi anse ett stort fel: igga. Väl är så, att detta fel efter allan-Å: dn ng icke skulle få några synnerligen beänkliga följder, emedan, sågom vi ådagaagt, planen icke skulle hafva framgång, , vore sig i fråga om den dagliga tillförseln. vf lifsmedel eller med hän eende till andra, den stora handeln ingående varor; men örslaget mäste i alla fall bedömas oberode häraf och efter sitt , ur hvilken synpunkt det alltid må va ett etort fel ut uti en stad af cådan vidd som BStockwolm vilja samrsanföra allrörelse till sjeltva jt nedelpunkten. Besinnar man, hvilken tidjl örspilles för hushållen, genom att från af-j! ägvegna atadedelar nädane hamta eine hfaför. IC