sor timmer, dels fäldt och dels på rot, samt spanmålslager till 40—50 millioner riksdalers värde, som löpa fara i fall Preussen afviker från neutraliteten. Flera af de största bandelskamrarne ha i anledning häraf gjort ministeren föreställningar. Man har gjort den obehagliga upptäckten att Jahdebugten, i hvilken millioner lagts ned för att skapa en örlogshamn, har uppgrundats 10 fot sedan 1810, att en sådan uppgrundning äfven framgent icke kan föreI kommas, att följaktligen hamnen är oduglig och de många millionerna bortkastade. POLEN. Mieroslawski befinner sig sedan den 17 Febr. kl. 6 på morgonen på polsk jord. I ett bref från polska gränsen af den 24 Febr. berättas följande om sättet, huru detlyckades honom uppnå densamma: ?Vi äro i tilifälle att meddela några detaljer om Mieroslawskis resa till Polen. Han reste såsom expedit för ett bekant vinhandelshus i Champagne under franskt namn och med franskt pass, samt hade genom att afraka silt stora skägg gjort sig svårare igenkänlig. Den 14 passerade han Berlin. Den 15 var han i Inowraclaw, hvarest han tillbragte aftonen i en glad krets, der flera preussiska officerare voro närvarande, förde en lifvad konversation och bjöd på champagne. Sedan han noterat nägra beställningar på champagne, reste han den 16 från Inowraclaw till Strzelno och verkstälde den 17 kl. 6 om morgonen sin öfvergång öfver gränsen. Sedan han för kort tid sagt farväl till ett insurgentband, som helsade honom vid gränsen, begaf han sig till en med honom bekant godsegare, som emottog honom vänligt. Den 18 emottog han ötverbetälet öfver resningen i guvernementet Plock. Det är numera visst, att den rörelse, som för någon tid sedan förspordes bland de preussisk-polska godsegarne, ej afsig en resning i sjelfva Preussen, utan en pnad expedition till Polen. Trots mynligheternas vaksamhet har detta mål uppnåtts, om också icke i det tilltänkta omlånget. Natten till den 16 gick en afdelning af 70 man öfver gränsen vära Dobrezyn, och intill den 21 bafva hvarje natt större eller mindre skaror följt dem. Från sjelfva Posen hafva minst 500 man ryckt in i Polen.? Huruvida Mieroslawski, såsom vanligt, varit en olyckslågel och blifvit slagen i de strider han redan haft att uthärda, eller om han haft lycka med sig, derom Llir man ännu ej rätt klok af de stridiga underrättelser, i som från olika håll ingå. Säkert är emellertid, att det gått lifligt till alltsedan den 22 Febr. mellan Warthe och Weichseln, der de vända sig mot Preussen. Med Wlozlawek vid Weichseln och Konin vid Warthe bildar Kuino vid Ocbnia en triangel, hvars högra sida beskrifves afjernvägen till Thorn, under det att den venstra går genom Goplosjöns träsk och vattendrag. På öfra hälften af den venstra triangelsidan står eller stod Mieroslawskis hufvudstyrka, och här ligger äfven Radziejewo, der ett telegram från Warschau låter honom ha blifvit slagen och flyende. Radziejewo och Piotrsowo, mellan hvilka orter striden skulle ha blifvit uttämpad, bilda front mot den preussiska gränsen, hvarest Chelmce är den första köpingen, Strzelno på andra sidan om Goplosjön den första större staden vid landsvägen till Gnesen. Mellan Kolo och Konin och ända till Peisern vid grönsen sträcka sig de stora Warthebroarna. Detta är den terräng, på hvilken Mieroslawski den 18 öfvertog öfverbefälet. Redan den 19 skulle han således varit i verksamhet och blifvit slagen mellan Radziejewo och Sluzewo, ha flytt ull häst och begifvit sig åt gränsen till. Hans kär skulle ha utgjort 600 man och blifvit slagen af tre kompanier ryssar under öfverste Schilder-Schuldner efter fyra timmars strid och med förlust af 82 man; 13 man skulle ha blifvit tillfångatagna och berättat om Mieroslawskis blinda flykt. Detta är de första Warschauunderrättelsernas innehåll. Mieroslawski skulle derefter, enligt ett telegram från Warschau af den 25 Febr., åter ha visat sig i Polen och vid Piotrkowo ånyo samlat sitt fsprängda4 manskap, som, af syssarne för andra gången sprängdt, återls tformerade sig och under en åtta timmars strid på en sträcka af 8 werst förföljdes till I Goplosjön. Natten gjorde först slut på förföljelsen?, så slutar Warschautelegrammet, insurgenternas förlust mer än 100 och 32 fångarX, Således eröfrade ryssarne precis en wersts terräng samt togo precis 4 fångar och dödade tre gånger så många i timmen. Märkvärdigt är att Schlesische Zeit., enligt underrättelser från Kattowitz, äfven berättar om en 8 timmars sirid, hvilken dock skall: ha stått vid Kutno. De ryska trupperna måste gilva vika och drogo sig tillbaka till den preussiska gränsen, så slutar detta telegram. Således skulle insurgenterna icke ha blifvit jagade på flykten mot gränsen, utan ryckt längre inåt landet mot sydost samt slagit ryssarne i högra hörnet af ofvannämnde triangel och jagat dem till preussiska gränsen. I striden vid Kutno, i hvilken polackarne segrade, stupade, såsom Opi-: nion nationale uppgifver, öfverste fepatosr ski, hvarpå hans trupper togo till flykten. Att ryska tjenstemän 1 massa inträffa i dej: preussiska gränsstäderna, såsom det i etttelegram heter, till följd af en order pr telegraf från Kalisch, emedan insurgenterna : äro i antågande, bekräftas från alla håll. De ryska sprängningsframgångarna tyckas således ha lemnat mycket öfrigt att önska. Ännu mera: det berättas om resningens framsteg i de vestra distrikterna af guvernementerna Plotzk och Warschau samt om en plötslig märkbar för ämring at förhållandena vid preussiska gränsen, från hvilken bland annat skrifves: Det torde väl böra tillskrifvas konventionen mellan Preussen och Ryssland, att polska insurgenter, som hittills respekterat preussisk privategendom, nu konfiskera den. En köpman i Preussen erhöll från jernvägsförvallningen ett qvitto, som var undertecknadt af en insurgentkår och innehöll bevis om mottagandet af 400 scheffel råg.4 Afven i trakten kring Warthes käll r går det lifligare till än förut. Posten från Wara