Det med dagens post oss tillhandakomna numret af tidningen T Europe för den 2SKFebr. innehåller den redan i telegrammer omtalade redogörolsen för franska kabinettets noter angående Preussens konvention med Ryssland af den 8 Febr. Denna redogörelse är af följande lydelse: Den första noten, af M. Drouyn de Lhuys afsänd till franska ambassadören i Berlin och afsedd att meddelas grefve BismarckSchönhausen, ionehåller åtskilliga anmärkningar, som kabinettet i Tuilerierna anser sig böra framställa i anledning af nämnde konvention. Denna not är affattad i vänskaplig form; men — man lägge noga skt dertill — den är icke så vänskaplig för annat än derför att den är beräknad på att bereda konungen af Preussen möjligheten att ätertaga sitt steg och att uppriktigt och redligt följa noninterventionsprincipen, som han vid detta tillfälle så uppenbart brutit emot; och att låta preussiska regeringen göra detta .utan att synas gifva vika för någon främmande påtryckning. Den andra noten har till ändamål att fästa H, storbritanniska M:ts uppmärksamhet på den rysk-preussiska konventionen och att bereda öfverensstämmelse mellan de tvenne vestra makterna med afseende på de skiljaktiga och plötsliga eventualiteter, som denna konvention skulle kunna framkalla. Den tredje noten, som hertigen af Grammont är befalld att uppläsa för österrikieka utrikesministern grefve Rechberz komplimenterar österrikiska kabinettet för det kloka ock värdiga förhållande, det iakttagit i afseende på de allvarsamma händelserna i Polen. Derjemte uttrycker franska utrikesministern i kejsar Napoleons namn gen önskan och förtröstan, att Österrike skall hasta att förena siva bemödanden med Frankrikes och Englands till att föranleda hotvet i S:t Petersburg att vinna och be-: trygga en varaktig pacifikation af Polen medelst vidsträckta medgifvanden, affattade i öfverensstämmelse med de offentliga traktaternas anda. Nå e——