Xx att Jernvägsanläggningen i Bverge omedelbart efterföljts af ett oemotståndligt tillkännagifvande -af svenskarnes behof af en fri ech folklig statsförfattning och ef deras vilja att förskaffa sig den. Det är som om man kan höra ljudet af huru Sverge reser sig; ovilkorligen kommer men att tänka på de siora dagarne i det sjuttonde århundradet. Sverge har pu det värfvet, den pligten att vara nog starkt och bestämdt för att utgöra medelpunkten för ett samladt Skandinavien, men Sverge vet också, att hvarje betydlig förökning i Rysslands makt är ett nytt hinder för ernåendet af detta mål. Derföre har polackarnes sak öfverallt i Sverge följts med det största intresse, och derföre skall Sverges röst bli hörd, om det går såsom det fria och civiliserade Europa önskar. Äfven hos oss finnes det sannt intresse för det olyckliga landet. Om detta ej uttalat sig så starkt här som annorstädes, har detta sin naturliga orsak deri, att den första känsla, som griper den danske mannen vid talet om politik, är djupt bekymmer för hans eget fädernesland. Tyskland skall göra oss till Polen n:r 2; det slesvighotsteinska ridderskapet spelar utan blygsel samma roll som på sin tid de adelsmän, hvilka förrådde Polens sak, och vi — äro vi väl långt ifrån att uppföra oss som Polen år 17712?