förliöjningarne af normalbugetens anslag till ci villistan, diplomatien eiler marinen, för så vid dessa förhöjningar blifvit af Rigs-Raadet er kända för nödvändiga. Skulleåter erfarenhete: komma att ädagalägga omöjligheten af all cnig het dessa tvenne församlingar emellan, gäfve ingen annan utväg än att öfverenskomma on ett för all framtid bestämdt, till den gemen samma budgeten utgående, bidrag från hertig dömet Holstein, hvilket derigenom komme at gent. emot den öfriga monarkien intaga samm ställning som hertigdömet Lauenburg. Så beskaffad borde, i dess hufvudpunkter, de: ombildning vara, som danska monarkien, hva angår de för dess olika, delar gemensamma frå gor, hade att undergå. Aterstår att begrunda de ställning, hvartdera af de tre hertigdömena kom me att, vid sidan af en sådan sam-konstitution intaga ej mindre med afsseende å förvaltningei af dess enskilda angelägenheter än beskaftenhe ten af de band, som ännu derefter skulle fören: monarkiens särskilda delar sinsemellan, utanaf seende på de för alla gemensamma intressena Så vida denna ombildning, på samma gång den tillförsäkrar danska monarkien dess integri tet och fullkomliga oberoende af allt frömmandt inflytande, skall vara i stånd att sätta en grän: för de stridigheter, som redan alltför länge eg rum emellan denna monarki och tyska förbundet kan detta mål ej annorlunda uppnås än derige nom att man beviljar de hertigdömen, hvilka ehuru förenade med Danmark, utgöra medlem mar af nämnda förbund, en så beskaffad ställ ning, att, på samma gång den vidmakthåller de ras tillbörliga inflytande på monarkiens gemen samma frågor, den framförallt tillförsäkrar den en fullkomlig sjeltbestsmmelserätt i allt som be rör deras enskilda intressen och inre förvaltning Hertigdömet Leuenburg innehar redan denn: ställning. Dess styrelse ärfullkomligt afsöndrac från den öfriga monarkiens, till och med hvac de gemensamma angelägenheterna beträffar, oc hvad angår de gemensamma utgifterna, bidrage detsamma medelst erläggande till centralkassan al det på dess enskilda budget uppstående öfv skott. Det är alldeles främmande för den öfrige monarkiens tullenhet och skulle, enligt det nys ombildningsförslaget, äfven besitta en egen trupp kontingent. Visserligen vore detta en ganska enkel orghni sering, hvars tillämpning på de förhållanden. hvaruti Holstein befinner sig gent emot den öf riga monarkien, af mången torde anses önskvärd; men de mångfaldiga, genom Danmark: och detta hertigdömes sekelgamla förening upp komna förhållanden, dess geografiska läge och de maritima. intressena tillåta icke att ät det samma gifves en från den öfriga monarkien lika afsöndrad ställning, som hertigdömet Lauen burgs. Holsteins materiella intressen nödvändig göra upprätthällandet af tullföreningen med Dan. mark, och det beskydd, dess kuster och hande kräfva, påkalla dess deltagande i utgifterna föl och bemanningen af monarkiens flotta. Det synes innebära en stor svårighet, att på en gång bestämma en viss summa och truppkontingent. dem Holstein hade att årligen tillskjuta till ma: rinen och öfriga gemensamma utgifter; det förefaller mera naturligt att af dess nationalrepresentation, som ogerna kan finna sin fördel i ett afslag, äska den summa, som i detta hänseende fordras utöfver normalbudgetens anslag. Förutom de angelägenheter, hvilka för närvarande betraktas säsom för Holstein egna — förvaltningen i inskränkt mening, rättsväsendet samt kyrkooch undervisningsväsendet — skulle på detsamma derjemte öfverlåtas förvaltningen af dess domäner och särskilda armåkår. Holsteinska riksdagen skulle, i fullkomlig likhet med Danmarks och Slesvigs lagstiftande församling, berättigas att besluta om den på herti met ankommande del i de gemensamma utgitter, hvilka komme att öfverskrida de i normaibudgeten upptagna anslag, och dess samverkan ij ärenden, som blefve föremål för gemensamma öfverläggningar, betryggas genom val af ett i förhållande till; befolkningen stående antal dele gerade. TI allt, som inom området af dess egna angelägenheter rörde Holsteins styrelse och lag: skipning, skulle detta hertigdömes riksdag hädanefter ega de rättigheter och privilegier, hvilka i konstitutionella länder tillkomma de lagstiftande församlingarne och specielt deliberatif rösträtt i lagoch skattefrågor, likasom rättigheten att granska finansförvaltningen. Å andra sidan der. emot måste, vid oktrojerandet af en ny vallag, denna församling sammansättas på sätt att verkligen representera befolkningens alla elementer, och icke, såsom nu, vara uttrycket af en minoritet, den der uppenbarligen befinner sig i strid med de flesta invånarnes intressen och förhoppningar. Det för närvarande endast hos några adelsmän och prelater koncentrerade inflytande på hertig dömets angelägenheter borde, i en billig proportion, utöfvas af alla till representation berättigade klasser, adeln och presterskapet det delta. ande obetaget, hvartill de ega rätt. — De in. ast, en sådan tingens oråning skulle framkalla från tyska förbundet, hvilket, såsom bekant, un: der sina vingars skugga städse tagit ej mindre Holsteins än alla andra tyska staters ridderskap. skulle kunna bemötas med det svar, att dylika reformer redan införts i åtskilliga andra stater inom förbundet och särskildt i Preussen, — och hvad preussiska regeringen betri så skulle den svårligen förvägra sitt stöd till en reform, hvars genomförande i andra delar af förbundet den alltid försvarat mot förbundsdagens inkräktande:åtgöranden. Sedan Holsteins lagstiftande församling sålunda omskapats på sätt att kunna anses säsom ett uttryck af befolkningens tinkesätt, borde också konungen-hertigens regering ega rit att densamma upplösa och sålunda vädja till landet. Hertigdömet Holstein borde likaledes sättas i besittning af de allmänna frioch rättigheter. hvilka kommit konungariket Danmark till del, nemligen associationsrätt, religionsfrihet, fri pr och allmän undervisning — hvilket allt icke skäligen kunde förvägras, när en gång hertigdömet befunne sig i ett med en slutlig organisation sammanhängande normaltillstånd. De Holsteins enskilda styrelse angående ärenden skulle, på föredragning af detta hertigdömes ansvarige minister, och alldeles oberoende af det öfriga statsrådet, af konungen afgöras. Att uti sjelfva hertigdömet inrätta en lokal regering och derigenom centralisera dess admiristration, kunde svårligen af danska regeringen anses för en olägenhet, såvida icke följden blefve en reklamation af en dylik åtgärd för Slesvig. Under det genom Holsteins aflägsenhet och den sålånda detsamma beviljade autonomi, de band. som för närvarande förena detta hertigdöme med monarkiens öfriga delar, ovilkorligen skulle till