I vidare förtjena omnämnas, hafva icke tillI sammans så många hvitbetsockerfabriker som det lilla Braunschweig ensamt eger. Böhmen har deremot många blomstrande fabriker för hvitbetsocker, och Mähren samt. Ungern ett högst betydligt ental sådana. l I Frankrike, som är hvitbetsockrets an-j: dra fädernesland, har denna industri utveck-! lat sig på det mest storartade sätt. Ryssland fabricerar äfven stor mängd afi hvitbetsocker. ; Den minskade införsela af indiskt socker, som blef en följd af hvitbetsockrets vunna i I företräde, föranledde regeringarne att belasta ÅT hvitbeteockerfabrikationen med skatt, som! först 1840 bestämdes till endast 4; Siri, Groschen pr centner af de förarbetade be-! ftorne, men 1841 höjdes till 4, S:r Groschen !. pr centner. 1844 blef denna skatt ytterli-: gare ökad till 17, S:r Groschen, 1850 till. 3 S:r Groschen, 1853 till 6 S:r Groschen, samt slutligen 1858 bestämdes den till 7417 S:r Groschen för hvarje centner betor, som till sockerfabrikation användes. Principmässigt hade tyska tullföreningen bestämt en statsinkomst af 7 millioner Pr. Thaler för artikeln socker af alla slag, och denna inkomst är försäkrad genom det sista påbudet af 77, S:r Groschen skatt pr centner betor. Det är emellertid en fördel för länderna att slippa till Indien kontribuera ett ännu högre belopp för råsocker, och man kan lätt beräkna hvilken ofantlig vinst hvitbet;: sockerfabrikationen lemnat de deri deltavande!: individerne, under den tiden skatten var ingen eller endast nominel. 1 Statsinkomsten utgjorde i Pr. Thaler: För hvitbetFör kolonial Sammanlagdt. Å socker. socker. NN 4 1847... 281.692. 6.323,662. 6,605,354. ;1 1851 ...... 1,470,845. 3.156,200. 4.627,045. 1 1856... ... 4,497,732. 2711,196. 7.208,928. 11 1857... .. 5,665,418. 1,360,614. 7,026,032, ). som ungefär motsvarar den påräknade in js komsten, beräknad efter 6!, 5S:r Groschen:z för hvarje person. E Förr var priset på hvitbetsocker beroende 1 af priset på kolonial-socker, hvaremot för1) bållandet nu är omvändt, sedan ensamt de: inhemska hvitbetsockerfabrikerne kunna fyila i bela behofvet, ecomt derutöfver ifall priset c skulle uppmuntra till ytterligare ökad verkt sömhet. Nedanstående siffror visa till hvilken hög !! grad den ökats under de sednare åren: ic Förbrukning vid fabrikerna af hvitbetor. Centner. 1853—54 .... 18,469,000, 1854—55 . 19.185 000, Å 1855—56 . 21.300,000, : ; 1856-57... . 27,550,000, ; 1857-58... 28,915,000, 1858—59 ... .... 36,668,000 eller 3,666 ; millioner 800,000 Men erkänner att statsinkomsten af hvitbet-!s5 sockerfabrikationen inom tyska tullföreningen i under arbetsåret 1858—59 uppgick till nio millioner preussiska Thaler (24 millioner riksi daler riksmynt.) Antalet ar sockerfabriker inom tullföreningen var 184S—49 endast......... 149, 1853—54....... on 221, 1857—558. ... 249, 1858— 59. 257, Medan hvarje fabrik i medeltal förbrukade 68,009 centner under arbetsåret 1843—49, så bar medelafverkningen för hvarje fabrik under 185S—59 uppgått till 140,060 centoer, således på 10 år blifvit mer än fördubblad. Af de förarbetade betorna komma 37, millioger centoer ensamt på konungariket Preussen, och således på alla de öfriga staterne endast 5 millioner centner tillsammantegre. Samma naturförmåner som den preussiska provinsen Sachsen har ait tacka för sin hastigare och större utveckling af hvitbetsodlingen än det öfriga Tyskland, har Gotland framför de flesta öfriga svenska provinserne, nemligen den dertill mest passande jordmånen och den ovanligt milda hösven, som befordrar en högre sockerbildning, hvartill kommer att brännmåterialher, gom vid sockertillverkningen spelat en vigtig roll, kostar obetydligt, då det i form af en förträffig torf finnes så nära tillhands, att ej en gäng dess transport blifver betungande. Den som genomrest provinsen Sachsen, har säkert icke kunnat undgå att bemärka ej blott de vackra hvitbetsfälten, utan äfven den ovanligt rika sädesskörden, som i eamma trakt pu allmänt frambringas, och då han frågar om orsakerne till denna herrliga växtlighet blifver svaret: Kgenom hvilbetsodlingen och sockerfabrikotionen, ty derigenom hafva vi filt förut saknade medel att underhålla större ladugårdar. ÅA AN NR förr JA för JK ärr NR Hg krrrd fört st AN ct I Ft -— KR kr — KV; MA FK FR SPAR AR TD mA On er BLANDADE ÄMNEN. En frierikisioria, Till ett silfverbröllop på landsbygden någonstädes i Tyskland, der det gick ganska muntert till, hade äfven en köpn an mes hustru och dotter blifvit bjudna, äfvensom en kontorist, som var anställd hos en medtäflare till köpmannen, med hvilken denne fyyier stod ungefär på samma fot som salig Capuletti i verlden till Montechi; hatet var till och med så inrotadt, att det äfven sträckte sig till medtäftarens kontorspersonal Kontoristen, en ny Romeo, hade i den hatfulle köpmannens douegr funnit sin Julia, och hade kanske redan mången gäng mega henne anställt stilla betraktelser öfver lärka och näktergal, väl icke ifrån granatträd, men deremot i syrenhäckar, ty han bade vunnit genkärlek. Silfverbröllopet i förening med det gyl lene rhenska vinet gjorde den gamla Capulet ovanligt upprymd, så att han tiil och med hade ett välvilligt smålöje att bestå den eljest förhat: lige Romeo. Af denna humana sinnesstämning begagnade sig de båda älskande och bildade en om välsignelse bönfallande grupp och — under öfver alla pnder — den gamle Capulet ut talade likasom Timotheus Ploomi Rosenmiäller öch Fincke sitt: Afejordt! Hyem kunde väljx vara lyckligare än Romeo och Julia! Men, o ve! när gäbLbLens fru följande morgonen fordrade att förlofningen skulle eklatcras, ville denne icke höra talas om hela saken, utan urskuidade sig med, att han varit litel piram och ville in galunda tillämpa det gamla ordspråket : in vino verit s på sig. Man öfterbevisade honom vil om att han efter läfteta afoifvande medelst handbd AC en DD