Kristinehamn vid Filipstad-ledens södra ända. Alla dessa punkter ligga vid eller i nära granskap af den gamla landsvägen till Norge. Och svårligen torde det finnas några andra punkter i Wermland, der trafiken mera har fästat sig. Hvad först beträffar trafiken på Byelfs vattendrag, så har den på sednaste åren stigit mycket och är nu ganska betydlig. j N 5 bed bd bond jä cv Den består dels af produkter som föras från trakterna kring Glafsfjorden till Wenerns stränder ochkGöteborg, dels af så-l. dana som föras uppåt till Norge. Förbindelsen på denna farled uppehölls år 1860: af 4 ångfartyg, hvilka gjorde reguliera tuj! rer mellan Sulvik, Arvika, Amåloch Gö-l? teborg. Trafikens omfång synes af föl-l, jande tabell, utvisande hvad som passerat genom Seffle kanal de trenne sednare ären: j 1860. 1861. 1862. 1 Elfpråmar 439. 548. 545. Segelfartyg 454. 652. 7235. 11 Ångfartyg 86. 192. 140. j Summa fartyg 919. 1392. TAT0. ). Smidt jern ctr. 59 368. 50 970. 40376. ) Tackjern -, 194460. 103699. 102198. 14 Plank vift. 38 993. 50 541. 52337. Bräder och ; plank 13388. 18720. 20 082. ; Takskiffer st. 148085. 164500. 73 500. Ved — famnar. 922. 1167. 3921. I Timmer, bjelkar G och sparrar, st. 9882. 13 090. 7836. 11 l q Kalk tunnor. 1900. 1950. 4 016. Kalksten skepp. 1129. 2980. 4176. Piplera 709. 70. 950. Tegel st. 19 254. 44 600. 33 200. Stenkol tunnor. 8 870. 5950. 4810. 1. Salt ? 3253. 2750. 2930. Sill o. fisk 1063. 1015. 1136 4 Spanmål ., 9155. 35272. 13769... Spirituosa k:r. 10500. 9600. 11 350. Diverse köpmans! gods, skepp. 7754. 7960. 7815.1: Slussinkomster rdr 22004. 29182. 24331. Att trafiken å denna farled i väsentlig mån skall ökas, om dess nordliga ända genom en jernbana från Arvika till grän-: sen sättes i förbindelse med hela norska : jernbansoch vattenkommunikationsnätet, I: är så solklart, att det af ingen torde för-4 nekas. För nordvestra stambanans full , ändande kan man antaga att hela person: trafiken mellan båda rikena och deras hufI4 vudstäder under flera år, den isfria tiden, . skall gå via Stockholm, Töreboda (eller 4 Kristinehamn), Byelfven, Arvika och j Kongsvinger. Men äfven efter sammaj, banas fulländande skall, såsom jernvägs-, komiten ganska riktigt anmärker, Byelf-, vens segelled säkerligen utgöra en särdeles vigtig kommunikationsled, då otvifvelaktigt alla tyngre varor af spanmål, trä och . jern, äfvensom varuhandeln i allmänhet , mellan de trenne förenade rikena deraflalltid skall betjena sig. Komiten har der-4 före i sammanhang med jernbanans anläg-l, gande föreslagit utvidgning af farleden vid j: Seffie kanal till sådana dimensioner, attl, den kan begagnas af fartyg, som befara Göta och Trollhätte kanalen, samt beräknat kostnaden derföre uppgå till 562,306 rdr. I afseende på den vidsträckta handelsrörelse, som sannolikt kommer att uppstå på den förbindelselinie, som bildas af Byelfvens vattendrag och banan mellan Arvika och Kongsvinger, hänvisa viytterligare till det, som 1 första afdelningen af denna uppsats blifvit yttradt om den afsättning af boskap, jern, trävaror och spanmäl jemte yllevaror från Borås, som redan nu förefinnes i Wermland och hvilken häntyder på ett stort behof af lättade kommunikationer, Arvika synes derföre så naturligt erbjuda sig såsom den nordvestra banans första mellanpunkt, att man måste förundras öfver, att en annan någonsin blifvit fråga satt. Om Wermelns farled skall kunna sättas i förening med jernbanan,och punkten lA hvar detta skall ske, beror helt och hållet t c l a --— AR KR RA på den punkt, hvarest jernbanan skall beröra Frykens stora och vigtiga farled. Derigenom att komiten förlagt denna sed-1: nare punkt till Harsäter, har den således ! äfven bestämt, att de kring Wermeln be-j lägna trakterna, hvilkas produkter hittills s genom körslor på landsvägarne måst fors-4 las till afsättningsorterna (med undantag 1 af de trävaror, som flottats till Borgvik), ! må kunna begagna jernvägen. Och för att undvika allt för stor krok kring Wer-C9 melns norra ända, hvarest äfven de lokala ja svårigheterna lära vara nästan oöfvervinneliga, har den föreslagit sjöns öfyergående vid ett smalt ställe, der Hästön ärv belägen, E Harsäter måste anses såsom den lämpligaste punkten att förena Frykens farled t med jernbanan, emedan den ligger i granskapet af den gamla hufvudkommunika2 tionslinien, emedan i dess grannskap redan jö förut genom jernvägsanläggningen från ? Fryksta till Lyckan vid Klarelfven behof-1 vet af en förbindelselinig gör sig gällande!vy ride nn a SE Gurli stod nu vid ej tyllda fjorton år evsam i sin styffaders hem. Förlusten aflb modren hade träffat hepne just i det ögon-10 blick då hennes själsanlag genom en kloki. handling tygktes taga en för Gurlis morai hala utuanllinga Ilvallinava vlrtnings Anh con. 11