(Insändt.) Sedan vi blifvit underrättade derom att tullinspektoren Malmros i Stockholm uti en till justitieombudsmannen ingången skrift, hvilken införts i Aftonbladet, Nya Dagligt Allehanda och åtskilliga andra tidningar, anfört, att vår förra förman kustchefen Sture Landergren skulle förmenat underlydande kustvakter att göra beslag, samt att han, såsom befryndad med de ifrigaste lurendrejarne, icke hade något förtroende på orten, få vi, som under hr kustchefen Landergrens befäl tjenstgjorde dels såsom kustsergeanter och dels såsom kustvakter, härigenom ådagalägga vårt ogillande och indignation öfver detta hr Malmros yttrande, såsom i allo sanningslöst. Deremot kunna vi alla intyga att hr kustchefen, från den stund han tillträdde sin tjenst och ända till sitt afskedstagande för cirka 10 ärsedan, på det högsta intresserade sig föratt underhafvande skulle vara vaksamma i sina tjensteåligganden samt, om möjligt, göra beslag, och många gånger lemnade underhafvande sådana upplysningar och råd, hvarigenom en beslagsåtgärd blef möjlig i stället för att förbrytaren eijest skulle gått fri; och då en underhafvande gjort beslag, blef han alltid af kustchefen Landergren mottagen med den största välvilja. Beträffande åter hans befryndande med lurendrejarne, så kan väl icke dermed menas annat än att han hade en slägting i Carlshamn, som misstänktes för att befatta sig med oloflig införsel af varor, men flera gånger verkställdes beslag å gods, som ansägs tillhöra denne, och till och med verkställde kustchefen Landergren sjelf ett sådant beslag, och följden blef att denne frände måste göra konkurs och aflytta från orten. Att vilja kasta skugga på kustchefen L. för det han hade en sådan slägting, är den nedrigaste beskyllning, ty han gjorde allt hvad i mensklig förmåga kan åstadkommas att stäfja olagligheter, och blef derför af de hätske lurendrejarne anfallen både till person och egendom, och till följd af ansträngningar under sin tjenstetid måste med bruten helsa lemna tjensten. Under de många beslag han med upplysningar och råd hjelpte underhafvande att utföra, verkställde han sjelf omkring sextio sådana. Hvad saknad kustbevakningen kände, då han lemnade tjensten, och huru han var ansedd af sina underhafvande, synes tydligast af de 2:ne silfverpjeser han efter sitt afskedstagande erhöll, och hvilka hade följande inskriptioner: å den ena Oväld vann åt chefens minne djup aktning af närmaste män i tjensten, och den andra: För rättvis styrelse och faderligt stöd, tacksamt tillegnad af kustroddarecorpsenX. Och hurn han var ansedd af sina förmän ser man af den större guldmedalj konungen tilldelade honom med ii:skrift: Sfledersbe öning för nit och redlighet i rikets tjenst. Af hr Malmros smädeskrift kan kustchefen Landergren icke lida på den ort der han är känd, men som den intagits i de större tidnin-. garne och läses omkring hela landet, är det vår glädje, lika som vår pligt, att kunna framstå med vederläggning af de skamliga beskyliningar som tillvitats den värderade förmannen. Carlshamn i Januari 1863. J. W. Lindgren, J. P. Gummesson, J. Hedbe-g, kustsergeant. kustsergeant. kustsergeant. S. F. Holm, N. J. Lörquåt, LD. M. Nordström, kustsergeant. kustsergeant. kustvakt. S. J. Hallin, E. M. Berggren, N. A. Borg, kustvakt. kustsergeant. — kustvakt. S. E. Appeberg, kustvakt.