Article Image
jemväl de skogfattigare, hvarest de kunna tjena till stommar för de skogar, som sla ten genom inlösande af utmark borde låta sig angeläget vara att derstädes bilda, till åstadkommande af den lika mycket för åkerbruket, som det sanitära nödiga jemnvigten i klimatet. Det har blifvit försökt att uppställa en skala, som utvisar den proportion, hvilken med afseende å de klimatiska förhållandena bör förefinnas mellan ländernas ytvidd och deras skogsareal, Denna skala angifver att vid trakter med 109 medeltemperatur skogsbehofvet skulle vara minst, och att derifrån, såväl med medeltemperaturens stigande som fallande, behofvet af skogsvidd skulle ökas, så att t. ex. landet omkring Stockholm, Upsala och Christiania med — 5,59 medeltemperatur skulle erfordra lika stor skogsareal, e2om trakter omkring Montpellier, Rom och Madrid med 4 15, nemligen ?, af landets sta; orten omkring Hernösand skulle hafva behof. af Y5 och omkring Umeå af Y;,. Om efter denna eller någon annan måhända tillförlitligare beräkning en plan uppgjordes för huru gkogarne borde vara fördelade, och staten derefter, på sätt nyss nämndes, sökte att tillvinova sig skogstrakter, om möjligt angränsande dess förut egande skogar, synes det som detta ej skulle vara för mycket, för att i någon mån godtgöra det felsteg, hvilket blef begånget, då efter 1824 största delen af kronoparkerna och allmänningarne så godt som bortskänktes, en åtgärd till befrämjande af skogsdevastation, den der ej haft sin like i den enskilda skogshushållvingen. Det vore dock naturligtvis ej. behöfligt att staten förskaffade sig så mycket skog, att landet blef oberoende af privatskogarne, ty å orter, der dessa äro nödiga för drifvande af någon industrigren kan man förvänta en omsorgsfullare skötsel af desamma. I rent åkerbrukande trakter deremot synas dessa skogar vara mindre att påräkna; enär kapitalet, som i dem finnes sereladt, lockar odlaren till deras användande för mer vinstgivande företag , och det skulle derför vara i sådana trakter som bilj. dandet af statsskogar vore angelägnast. Intrång på den odlingsbara jorden vore dock ej nödig, ty landet skulle hafva fullt tillräcklig skogstillgång, endast all den mark, som ej kan begagnas till annat än skog, menderade slutligen till dem, som kunde i förut angifna åtgärderna, nemligen ett fullgarnes ökande genom inköp af utmarker, anseende talaren dylika åtgärders vidtagande vara det vilkor, förutan hvars uppfylsaken något förmå, att söka åvägabringa de :; äfven göres skogbärande. Talaren rekom-i ständigt omhändertagande af boställsoch! kungsgårdsskogarne, samt de allmänna sko-j lande ej fordringar med skäl kunna fram-I ställas å den enskilda skogshushållningen, vore än faran för skogarnes bestånd öfver-1 hängande. Intendenten JuhlinDannfelt omförmälde det inflytande som begagnandet af dju, fallna efter korsning mellan hufvudsakligast korthornstjurar och horndjur af andra mindre förädlade racer, utöfvade i allt högre grad på köttproduktionen i England. Boskap som uppkommit genom dylik korsning ega framförallt i första led en utmärkt förmåga att tidigt utbilda sig och ansätta stora massor af kött. Af den sålunda vunna tillväxten i produktion ville man förklara det förhållande, att då under de första 6 månaderna af året 18561 antalet afi London torgförda, fr. utlandet importerade, hornboskapsdjur utgjorde 12,400 stycken, nedgick antalet under samma tidrymd 1862 till 6195 stycken, utan att prisstegring derigenom inträdde, och oansedt en sannolikt ej ringa tillökning i köttkonsumtionen. Till nysssBämnda förhållande hade utan tvifvel äfven den omständigheten bidragit att uppfödning och gödning af slagtboskap allt jemt tilltagit äfven i Englands sädesproducerande trakter, ett bevis på den riktiga väg hvarpå detta lands jordbruk befinner sig. De vackraste resultater af korsning emellan olika racer hade uppkommit, då dertill användts ädla tjurar som parats med kor af vanlig landtrace. Också trodde talaren att detta förfarande vore efterföljansvärdt här, och den riktiga vägen för förädlingen äfven ar vår boskapsafvel. Sedan erfarenheten visat alt lungsjuka hos hornboskap ganska lätt kunde förekommas genom djurens ym ning, hade den, förr med skäl, hysta fruktan för import af raceboskap från England, numera aftazit. Också användes numera mpning i den vidsträcktaste skala i Tyskand, hvarpå såsom exempel anfördes att en enda djurläkare i Magdeburg hade ympat 16,000 djur, och resultaterna deraf hade varit så gynsamma att blott få procent af sålunda behandlade djur hade angripits af lungsjukan, oaktadt befinnande sig under sådana förhållanden som i hög grad befrämjat nämnde sjukdom. De fortgående utfodringsförsöken med den vid experimentalfältet uppstäl!da koladugården hade ådagalagt att hö, som för närvarande betalas på Stockholms torg med 377, å 46 öre prlisp., kan, uppfordrat, realiseras till C öre pr lisp. Höets realisationsvärde hade dock betydligt ökats då sädesdrank blifvit använd med nödig försigtighet. Utfodringsföreö ken, som komma att i sammanhang med agrikulturkemiska försöksanstalien. fortgå vid experimentalfältet, skola utan tvifvel blifva af allt mera intresse i samma mån resultaterna af dem omfatta en längre tidsföljd. bSlutligen aflemnade hr Juhlin-Dannfelt till akademien såväl den större bronsmedaljen hvilken akademien på sednare Londonexpositionen erhållit för utställda jordbruksalster som ock den särdeles väl arbetade silfverbägare hvilken blifvit akademien tillerkänd af Stockholms läns hushållningssällskap för vid sällskapet: sednaste allmänna sammankomst förevisade gödkreatur. NORGE. I aXduna döstalltat han aAg1ll Jan de Ios Nr br FA FP herr fn RR Kärr Kr VV RR hs för FA HK FR — fr — — bä tat FR — — nt FR FA FR ARA JR MR RA RR AR AR AA AR KA EEE

24 februari 1863, sida 3

Thumbnail