gadt; och vi foörmode, att desse barns religiösa uppfostran och undervisning bero af föräldrarnas fria vilja, utan lagstvång. Eders Kongl. Maj:ts för frisinnade och menniskovänliga lagstiftningsåtgärder vidtfrejdade Fader, har, såsom Norges Konung den 16:de Juli 1845 sanktionerat en Lov angaaende dem, der bekjende sig til den christelige religion, uden at vere medlemmer af Statskirken I denna lag finnes följande: f 8 Born af egtefolk, af hvilke den ene tilhorer Statskirken, anses henhorende til denne, med mindre Forgeldrene afgive en uttrykkelig Erklering om det modsatte. Born af egtefolk, som begge ere Dissentere, ansees ikke henhorende til Statskirken, med mindre Foreldrene derom afgive en udtrykkelig Erklering. Leve Forzeldrene adskilte eller ere de dede, afgiver den, som besorjer Bornens Opdragelse, gyldig Erklering i berorte Henseender. Sidstnevnte Regel gjelde ogsaa med Hensyn til uegte Born, Hvis Moder ej tilhorer Statskirken. Erkleringen afgives till Stedets Sogneprest og tilfores Ministerialbogen. t) I denna är all billighet iakttagen. Och som Eders Kongl. Maj:ts Nådiga vilja säkerligen är, ej blott att Eders Kongl. Maj:ts trogne undersåter i Sverige skola åtnjuta samma förmåner, som Eders Kongl. Maj:ts höga Fader förunnat Norrmännen, utan ock att föräldrarne bibehållas vid den makt öfver barnen, hvilken Gud dem gifvit; våge vi — jemväl med stöd af hvad i kongl. kungörelsen den 24 Januari 1781 föreskrifvits angående öfverenskommelser, som der kallas äktenskapsförord, till bestämmande af den religion, i hvilken barnen skola uppfostras, — underdånigst föreslå att 10 S:n kommer att innehålla ungefärligen följande: Främmande trosförvandts barn skall undervisas i den lära föräldrarne bestämma. Äro de derom icke ense; gälle hvad genom äktenskapsförord är bestämdt. Finnes ej förord härom; bestämme fader, i hvilken lära barn skall undervisas. Vill eller kan ej fader sådant bestämma; göre det moder. Vill eller kan hon det e; göre det målsman. Har ej barnet särskild målsman; utöfves dess rätt af skolstyrelse i orten. Barn, som undervises i offentlig skola, hvilken. bekostas af kronan eller af svenska kyrkans medlemmar, ege dock ej der fordra undervisning i annan religionslära, än den rena evangeliska ; derest icke skolans styrelse annorlunda förordnar. F) 13 :n 2:dra mom. lyder sålunda: cÄr främmande trosbekännare af sådan lära, som ej tillstädjer honom att aflägga di lag föreskrifven ed, då den erfordras; dförordne Konungen, sedan Högste Domstoden blifvit hörd, huru förfaras bör. Månge bland oss anse edgång tillåten, då Öfverheten den föreskrifver; men emedan andre bland oss, och jemväl flere bland dem, som i allt öfrigt gilla Augsburgiska bekännelsen, anse sig af Christi bud i Matth. 5: 34—37 hindrade aflägga ed, vore önskligt om i allmän lag t. ex. 16 eller 17 .S 17 kap. Rättegångsbalken, funnes någon föreskrift, genom hvilken ömma samvetens sårande i detta afseende kunde förekommas eller undvikas. G) Fjortonde :n. a) Första mom. är så lydande: Faller någon af från den rena evangeliska läran och låter ej af sina själasörjares undervisning och förmaning sig rätta; varde han af Domkapitlet eller dess förordnade ombud varnad. Framhärdar han ändå i sin villfarelse och önskar att från Svenska kyrkan öfvergå till främmande religionssamfund, göre han personligen hos kyrkoherden i den församling, hvartill han hörer, anmälan derom till anteckning i kyrkoboken; dock skall han ej anses från kyrkan skild förr än han, efter uppnådd ålder af aderton år, blifvit i annat, i riket tillåtet, religionssamfund upptagen. I den författning angående utvidgad religionsfrihet och vissa dermed gemenskap egande ämnen, hvilken Eders Kongl. Maj:ts af begge brödrafolken högt älskade Fader behagade föreslå Rikets Ständer vid 1856 —1857 årens riksdag, var den , som motsvarar ofvanintagna första mom. i 14 af 1860 års förordning, så lydande: S 1. Vill någon, som till svenska kyrkan hörer, derifrån öfvergå till annat christet religionssamfund, som i riket redan finnes eller framdeles med Konungens tillstånd bilt ) I underdånigst bifogade öfversättning af ofvan åbe