RAR — btrA deras religionsöfning, dels ock skälen till införande af en full religionsfrihet. Petitionen lyder sålunda: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Uti 1 mom. 1 af Eders Kongl. Maj:ts den 23 Oktober 1860 gifna nådiga förordning, angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning, är i Nåder föreskrifvet: Vilja Christna trosbekännare af annan lära, än den rena evangeliska, förena sig i församling; göre derom hos Konungen ansökning, och uppgifve dervid sin trosbekännelse och församlingsordning. Alle underteknade, Eders Kongl. Maj:ts trogne undersåter, bekänna den lära, vår HERre Jesus Christus uppenbarat samt Han och Hans apostlar, enligt de fyra heliga evangelierna och Nya Testamentets öfriga allmänt antagna (kanoniska) skrifter, förkunnat. Emedan nu ordet evangelisk kommer af ordet evangelium; och emedan den lära, vår HERre Jesus och Hans apostlar sjelfve förkunnat, är ren; så måste ofvan citerade ord: den rena evangeliskan (läran), öfverallt, der desse ord icke genom särskildt tillägg eller förklaring närmare bestämmas, betekna endast den från icke-evangeliska tillsatser renade lära, vi, på sätt nyss nämndt är, bekänne. Om detta är ostridigt, bör icke lagligen på någon af oss lämpas det, som föreskrifvits i ofvan anförda 1 mom. 1 s af Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 23 Oktober 1860. Men enär hvarken i denna förordning, eller i den, samma dag, af Eders Kongl. Maj:t i Nåder utfärdade, cangående ändring i gällande bestämmelser om ansvar för den, som träder till eller utsprider villfarande lära, är närmare förklaradt, hvad med orden den rena evangeliska läran skall förstås; hafva desse, i berörda förordningar och i andra författningar, nyttjade ord blifvit af embetsmän tolkade, icke efter ordens allmänna betydelse, utan efter dels den i 2 Regeringsformen endast:för Regenten gifna speciella föreskrift, att Konungen skall alltid vara af den rena Evangeliska Läran, sådan som den uti den oförändrade Augsburgiska Bekännelsen samt Upsala Mötes Beslut af år 1593 antagen och förklarad är, hvilket undantag från den i 16 Regeringsformen uttalade allmänna grundsats om religionsfrihet åberopats äfven i 4: Successionsordningen, dock endast i afseende å prinsar af det Kongl. Huset; dels ock de genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse af den 15 April 1829 anbefalda formulär för prest-, kyrkoherdeoch biskopsederna, hvilke dock naturligtvis ej äro bindande för andra, än dem, som samma eder aflagt. Att berörde för särskilda personer meddelade specielle föreskrifter ej böra vid tolkningen af andra lagar tillämpas såsom allmänna — är vidare ådagalagdt i bifogade utlåtande. (Bil. A.) Men om, oaktadt de skäl, som anförts dels här ofvan, dels ock i berörda utlåtande, de i Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga förordningar af den 23 Oktober 1860 nyttjade orden: den rena evangeliska läran, böra tolkas så, att ej blott gamla och nya testamentets kanoniska skrifter, utan ock öfrige i Upsala Mötes beslut omförmälde läronormer, som äfven i bilagda utlåtande (Bil. A) omförmälas, skola ovilkorligen åtlydas vid bedömande af frågan, huruvida en viss lärosats strider mot den rena evangeliska läran; så, och jemväl med afseende å den buldhet och landsfaderliga ömhet, hvilka Eders Kongl. Maj:t i nåder behagat mot sina i religiöst afseende olika tänkande trogna undersåtare ådagalägga genom någon lindring i förut existerande samvetstvång, I kräfva våra samveten, att vi inför Eders Kongl. Maj:t öppet tillkännagifva, att — fastän vi erkänne riktigheten af de hufvudsakliga grundsanningar, som intagits i den genom Upsala Mötes Beslut godkända och antagna äldste rette och oförandrede Augzburgiske Confession, hvilken som aff ChurFurster och Städer bleff öfverantvardet) Keyser Carl then femte, på then store Rijksdagh j Augzburgh, åhr efter Christi börd, 1530, — vi likväl icke finne de i 2:dra, :te och 9I:nde artiklarna af samma Contession intagna satser om dopet och dess verkan vara i Nya Testamentets heliga skrifter framstälda: I Then andre Artikel Om Arfsynden säges, att densamma fördömer och tillfoghar 2) Närlagda utlåtande (Bil. A.) visar dels att härmed syftas blott latinska exemplaret. efter hvilket den i