ett martialiskt utseende. De frihetskämpar. som tillhörde de mera intelligenta klasserna, voro allesamman lika klädda. En gunka (en polsk åtsittande rock), gjord i ett stycke, utan knappar eller enören, af brunt ylletyg, grå byxor, ett bredt läderbälte, en röd fyrörnig mössa, kantad med svart, en dubbelbössa med rem eller ett gevär med bajonett, en revolver, instucken i bältet, och en tornister, utgöra en polsk frivilligs utrustning. Minsta antalet består af landtvärn, väpnade med liar. Rytteriet är äfven utrustadt på nyssnämnde sätt, med den skilnaden att det är beväpnadt med lansar med de polska färgerna, rödt och hvitt. Det -försäkras att sträng disciplin och en exemplarisk ordning äro rådande i insurgenternas läger; presterna, som befinna gig bland dem, underhålla den religiösa andan. Under marsch och då anfall göres sjunga de religiösa och nationella sånger. Ofta störta detachementer nästan utan vapen mot de ryska batterierna, för att försöka taga dem, och de gifva ej vika, till och med då de äro nästan alldeles nedgjorda. Deras inryckande i en by eller stad inviges genom böner och kyrkans välsignelse. Insurgenternas fanor bära på ena sidan de polska och lithauiska vapnen (en Bvit örn på det röda fältet och en hvit ryttare på det blå) samt på andra sidan den heliga jungfruns af Czenstochau bild med inskriften: För vår och er frihet4. Kriget antager således en religiöst-politisk karakter. Den i Paris i landsflykt lefvande generaJen grefve Ladislaus Zamoysky lär ha begifvit sig till London, för att med materialier förse de parlamentsmedlemmar, som ämna väcka förslag i den polska frågan. ITALIEN. Utrikesministern Pasolini har ansett nödvändigt att uti en depesch till hr Nigra i Paris yttra sig om det revolutionära italieneka partiets sträfvanden. Sannolikt skall denna handling meddelas till Drouyn de Lhuys. Meningen med denna åtgärd är väl den, att Victor Emanuels minister önskar ådagalägga huruledes revolutionen åter börjat uppresa hufvudet sedan Frankrike förändrat hållning. Uti Genua kommer ett nytt folkmöte att hållas, hvaruti flera medlemmar af parlamentet ämna deltaga. Man tror ej att regeringen fortfarande skall våga lägga hinderi vägen för folket att uttala sina sympatier för polackarne. Garibaldi har, rörande polska saken, skrifvit några ord till hr Mosto, hvilka lyda som följer: Caprera den 4 Februari. Man måste bjelpa polackarne. Rådpläga med våra vänner och se till hvad som kan göras. Garibaldi. k AMERIKA. Från Newygork skrifves den 28 Januari: Från vestern äro inga tilldragelser af betydelse att berätta. Man bereder sig till ett kombineradt anfall mot Vicksburg och räknar för detta ändamål på att Banks flottilj och arm skall ankomma i rättan tid från Neworleans, under det general AF Clernand, som nu rensopat hela Arkansas från fiender, skall antåga från Men phis. Banks har öfverhufvud, sedsn han uppträdt så svagt och undfallande i Neworleans, förlorat mycket af sitt anseende i de norra staterna. JIHan är för blödig och för mycket politiskt beräknande att förmå hålla en eröfrad fiendtlig stad i tygeln. Regeringen börjar nu med hvarje dag alltmera inse hvilket groft fel den begått, då hon på uppmaning at de utländska makterna, isynnerhet Fraukrike, aflägsnade Butler. Den i onåd fallne generalen blef vid sitt återvändande till östern, från Boston till Washington, öfverallt på det mest lysande sätt mottagen af alla klasser bland befolkningen. Tul och med hans fiender visade honom högaktning derför att han vågat handla med kraft och mot den revolutionära energien satt en lika stor, ja ännu större energi. Massorna firade honom, emedan de instinktlikt insågo att hans förfarande var det enda riktiga, som kunde föra till målet. Slutet har blifvit, att Batler nu med ännu vidsträcktare fullmakter och en starkare armå åter blifvit sänd till Neworleans för att aflösa Banks i kommandot dersttides. Han skall organisera 30 negerre8ententen vid nedre Mississippi. Benks är kbmmenderad; till Texas, hvarest efter blokgdeskaderns nederlag vid Galveston urionens vapen helt och hållet äro vanmäktiga. . Med engelska ångaren Una-hade underrättelser ingått från Vera Crussaf den 9 Januari. Enligt dessa hade mexikanske generalen Negrete gjort ett utfall från Puebla med 10,000 man och angripit Ensditen fransk truppstyrka af 1400 man vid Ayacete samt drifvit densamma tillbaka till Orizaba.s Vid Rio Seco hade general Berthier, i-spetsen för 4000 man, utgörande avantgardet åt den från Jalapa framryckande franska hären, blifvit kl. 2 på morgonen under ett tjockt töcken öfverrumplad af en fiendtlig kavalleritrupp af 800 man. I mörkret och förvirringen hade fransmännen skjutit på hvarandra, så att manspillan å franska sidan vppgick tiil 1600 man, då deremot mexikanarne blott förlorade 130 man. Då mexi kanarne slutligen åter drogo sig tillbaka, släade de med sig en mängd fångar med tilljelp af sina lassos. nd PI RS hN AA RN.