Vet ar ju da endast ett tolnt BYCKEISPEN HOH icke är öfverensstämmande hvarken med sakens eller församlingens värdighet. Kommunerna ha nyligen fått förordnande att sjelfva ombestyra sina inre angelägenheter i andra afseenden, men vid detta tillfälle har församlingen blifvit behandlad såsom omyndig. Insändaren har med dessa rader velat väcka uppmärksamhet på förhållandena, på det att något måtte göras för åstadkommande af församlingarnes fria valrätt! Skåning. BLANDADE ÄMNEN, Ett intressant historiskt dokument. Engelska regeringen har uppdragit åt en tysk lärd, Bergenroth, att samla och utgifva aktstycken rörande de diplomatiska förhandlingarne mellan England och Spanien. Efter att hafva genomsökt allt som finnes i London och Paris, har Bergenroth begifvit sig till Simancas och Barcelona för att undersöka de spanska konungarnes arkiver. Efter 2 års arbete, som han isynnerhet har användt på att finna de helt och hållet förlorade nycklarne till de olika chifferskrifter, som de spanske statsmännen hafva begagnat, har B. utgifvit första bandet af sitt verk, inne hållande aktstycken rörande förhandlingarne mellan England och Spanien under Henrik VII:s regering (1485 1509). Bland dessa papper, som kasta ett nytt ljus öfver många felaktigt bedömda händelser, finnes tt dokument, hvilket utom sin historiska märkärdighet har särskildt intresse för vår tid, som känner sig så manad att framdrasa gamla och nya bevis för den verldsliga påfvemaktens ruttenhet. Det är ett utdrag ur en handfästning, som kardinalkollegiet pålade Alexander VI Borgias brorson i det hemliga konsistorium. der han valdes till påfve under namn af Pius III. Den är undertecknad af alla de 34 kardinaler, hvilka deltogo i valet, och består af 36 artiklar, hvilka gå ut på ingenting mindre än attinskränka påfvens makt, men uteslutande till förmån för kardinalerna. Påfven ålögges att betala 200 scudi i månaden till hvarje kardinal, som har deltagit i valet, och hvilkens inkomster understiga 3000 scudi om året. Kardinalerna tillförsäkras full besittning af alla sina egodelar, genom hvilka medel de än hafva kommit i besittning af desamma. Påfven måste svära alt gifva alla de närvarande kardinalerna syndaförlåtelse för alla begångna öfverträdelser och brott, huru stora, utsväfvande och omåttliga de än mätte vara, och under hvilka omständigheter de än måtte hafva blifvit begångna. Denna syndaförlåtelse skall hafva giltighet inför andliga och verldsliga domstolar, och alla kardinaler skola genom densamma göras lika så oskyldiga som de utgingo ur; dopfunten. För att vinna denna obetingade syndaförlåtelse skulle det icke vara nödigt att skrifta för påfven, icke ens i de fall der kyrkans statuter föreskrifva sådant. De kunna välja till biktfader hvem de vilja, till och med en; tiggarmunk, hvilken påfven då skall bekläda med makt att gifva kardinalerna förlåtelse för hvarje slags synd. Den tillkommande påfven får deremot icke välja sin egen biktfader. Om påfven undandrager sig att uppfylla hvilken artikel som helst i denna handfästning, ådrager han sig dermed omedelbart bannlysning och evig fördömelse; hvarje kyrkans tjenare är då förpligtad att göra honom motstånd. Icke nöjda med de löften och eder, som den tillkommande påfven måste aflägga, läto kardinalerna gifva sig mera handgripliga garantier Den helige fadren skulle utlemna åt hvar och en af dem för dem sjelfve och deras efterträdare ew fast slott i trakten af Rom. Slutligen funnos artiklar, hvilka föreskrefvo återvifvandet af de möbler som påfven Alexander hade röfvat samt af de damdrägter och smycken som han hade tillegnat sig i kardinal S:t Angelos hus. Medan kardinalerna på detta sätt drogo försorg om sina personliga fördelar, blef det allmänna bästa icke försummadt. Alla påfliga skrifvelser skulle utfärdas i det påfliga kansliet och på intet annat ställe. På det att påfven icke skulle kunna aflägsna de kardinaler, som motsatte sig honom, från Rom, skulle ingen kardinal vara tvungen att åtaga sig någon sändning som legat. Om verldsliga furstar skrifva tillen kardinal för att bedja honom om vanhederliga saker till skada för påfvestolen, skall den, som mottager ett sådant bref, förelägga det för kardinalkollegiet och besvara det så som kollegiet beslutar med de flesta rösterna. Den nye påfven skulle noga tillse lagarnes handbafvande i Kyrkostaten. Slutligen skulle den nye påfven aflägga ed på dessa bestämmelser, och den kar: dina!, som undandrog sig dem, skulle förlora alla sina rättigheter och inkomster. . Denna handfästning är utfärdad den 21 Sept. 1503, alltså endast få år före reformationen. Då likasom nu var känslan af genomgripande förbättringars nödvändighet allmän. Men kardinalerna hade icke något annat för ögat än att i stället för en enskild mans envälde sätta en teokratisk oligarkis tyranni, hvilket skulle hafva blifvit värre än det som fanns, om det hade kunnat få fast fot. Och likväl antog Pius HI, hvilkens regering endast varade få veckor, denna så omoraliska och sjelfviska handfästning, som var aftatlad af sjelfva kardinalkollegiet. Påfvedömet är derför i högsta grad oberättigadt att sätta sitt eviga fNon possumust emot det civiliserade Europas fordringar. (G. H. T.) — Invehållet I on sirutsmage. En struts som efter Jångvarig istelse i en zoologisk trädgård i Rochefort derstädes atled blef derpå obducerad ör att närmare tagas i skärskådande ianscende ip inre byggnad. Det märkvärdigaste som pning utröntes var strutsarnes utomordentliga matsmiltaingsförmåga. I hans mage hittades nemligen icke mindre än 5 sv. skålpund mineraliska och metalliska ämnen. Deribland utgjordes nära trefjerdedear af kiselsand. I magen fanns dessutom sten och jernbitar till en vigt af ett halft skålpund, nio engelska kopparmynt mer eller mindre angripna, ett kopparcharner föga oxideradt, två jernnycklar, ännu sammanhållna af ot band, 20 jernnubb eller bitar deraf, 17 kopparnaglar, 24 små kopparsaker, såsom knappar och delar deraf, en blykula, 12 afrundade kiselstenar och 26 små bitar, bland hvilka man igenkände 6 glasperlor. Det oaktadt gick strutsen icke hädan till följd af indigestion. — Ny industrigron. I det nuvarande ameri kanska kriget har en ny industrigren uppkommit: en baisameringsanstalt. Af denna äro redan omkring 2000 lik efter soldater och officerare balsamerade. För ett lik ar gemenskapen kostar ået 25 dollars, för en officer 50. Hufvudmaterielen dertill är vattenglas och gips. De sålunda bearbetade liken inläggas i med zinkbleck fodrade furukisior och försändas liken, såsom annat fraktgods, åt alla håll. Rotgvisning för medel, sem influtit till mamsell J. Berglinds Skola för Döfstamma (Tysta Skolan i huset N:r 25 vid Stora Gråbergsgatan.) Medel som aflemnats ti! ende a af undertecknade 2083 rdr 37 öre i följande poster: Från en gammal landtdomare i Westergötland, FA a 1 ANN mha TA an 07 or I Er SA. AA