Neapel, 2 Febr. Sala silfvergrufvas försäljning. I. Enligt de uppgifter som en 1804 nedsatt komit meddelat var bergslaget i åtnjutande af följande förmåner och förläningar: 1:0 CGrufvejorden, 1199 tunnland, bestående af åker, äng och skogar, uppkommen genom uppodlingar och intagor af fordom s. k. rotekarlar eller silfverbrnksidkare på Wårby kungsgård och krinoliggande hemmansutmark. Nu lärer samma grufvejord utgöra 2062 tunnland, indelad i 17 hemman och 110 rotar. 2:0 Kronostatseller bergsmansjorden, bestående af Wårby kungsgård och 1673, hemman, som dels af konung Gustaf Adolf, dels af efterföljande regenter på 1600-talet blifvit till Sala stad och grufvedrifter lemnade. Sistnämnde hemmans inegor utgjorde efter 1688 års mätning 1717 tunnland åker och äng samt 328 tid hagar, eller tillsammans 2045 tid, utom torpegorna. Räntan af dessa 167, hemman besteg sig efter 1803 års merkegång till 692 rdr 34 sk. 3 rst. bko. Wårby kungsgård — nu indeladt till 153, hemman — har tillförne aldrig varit skattlagd, men hade 1652 haft 107! tlds utsäde om i 284 lass äng; dess inegor, impedimenter afräknade, lärer utgjort 680 tld, utom några torplägenheter. Säväl kungsgården som de öfriga hemmanens egor hafva blifvit fördelade på de i staden varande 160 bergsmanstomter; efter författningarne var denva jord oskiljaktig från nämnde tomter, och dessa åter från grufvedelarne, så att hvarje sådan tomtoch jordegare i staden tillika måste vara bergsman och grufvedelegare. Med konung Gustaf Adolfs donation var den skyldighet förknippad, att stadens borgure och bergsmän skulle till silfververkets idkeliga dritvande städse hålla folk, hästar och alt annat som dertill behöfdes, och dessutom af hvarje tunnlands utsäde, oräknadt: trädet och blossäng. årligen gifva 2 lod godt, fint silfver, halfannat kronan och !, staden. 1641 blef denna skatt bestämd till 1000 lod, : eller 63 marker bergfint silfver, hvilken dock efter en resolution af 1667 lärer upphördt. 3:0 Kyllinge mjölqvarn, skattlagd till 70 tunnor fpanmål och förlänad grufven tilll undertåll för förlamade arbetare. Räntan utgjorde efter 1803 års markegång 205 rdr 20 sk. bio. i 4:0 Kyllinge såg, oskattlagd. 5:0 Räntorna af de sex nedre socknarne, utgörande efter 1803 års markegång 7487 rdr 25sk. 2r. bko; men för hvilkai arrende betalades 1119 rdr 8 sk. bko, hvadan kronans uppoffring utgjorde 6360 rår 17sk. 2r.bko. 6:0 Grufvedränrgskjelpen aj alla 12 Salbergs I socknar, tillkomna i fordna tider såsom lön till grafvedrängarne, hvilka allmogen i be; rörde socknar emot utekrifningsfrihetens åt njutande måste anskaffa till kronans silfver verk vid Sala, och sedan detta bruk genom: 1682 och 1741 års transjorler blifvit privata eller bergslaget upplåtet, för dem bibcehållna i till konststatens underhållande. Den hir utgått med en half spann säd och 2 skilling i penningar för hvarje mantalsskrifven mansperson intill 1802, då den genom träffad bemedling bestämdes till 518 tunnor spanmål att utgå af hemmannen i socknarns, och mot svarande elter 1803 års markegång 1964 rdr 4 skilling banko. 7:0 Lönerna på kronons stat ulltjenstermän vid verket, utgörande tillsammans 719 rdr 16 skilling banko. 8:0 Till inköp af materiolier vid proverkammaren 6 rår 32 skilling banko. 9;:0 Kronans förlust genom jörmedlingar beviljade för uppdämningar, hviika förmedlinger tll 77, mantal utgjo de 452 rdr 2 sk. 9 rst. banko. 10:0 Vederlag, af kronan beredd till Enåkera bys frälsehemman, för vatienskuda 22 rdr 33 sk. banko. 11:o Tull, avisoch bålsmanshåls-frihet, som åtnjöts af Sala stad för bergslagets skull. 12:0 Enångers och Nora alimär ning låtna bergslaget utan rekognitionsafg Hvad kronan såsom ersältning jör dessa förmåner och förläningar erhöll var enligt stalsutskottets memorial vid 1809 års riksdag: e) såsom arrende för de sex nedre sveknarne 1119 rdr 8 sk. 6r.; b) silfverskatt a! 2000 markers tillverkning 1639 rdr 10 sk. 1 rst. och e) slagskatt och myntarelön af bereslagets behållna silfver, uppgifna, med afdrag ar kostnader till 385 rår 1 rat. eller tillsam mans 3183 rdr 18 sk. 2 rst. banko. ornsassr nn SO —————A— EON