— Umeå den 14 Februari. Det har nu lyckats kronolänsmannen C. H. Westerlund i Notsjö socken att gripa och till cellfängelset härstädes införpassa de tvenne sculapii söner, den ene medicine doktorf och den andre djurläkare, hvilka, såsom vi förr omnämnt, efter deras egen uppgift blifvit af K. M:t förordnade att genomresa rikets olika delar och upphjelpa den försummade läkarevården, samt derunder utöfvat en icke obetydligt inkomstgifvande praktik i norra delen af länet. Hr Westerlund hade fått nys om att de nämnde personerna genomvandrat Jörr.s kapellförsamling, hvarföre han den 28 Januari begaf sig åstad att uppsöka dem; men under resan underrättad att doktorerna begifvit sig till Arwidsjaurs lappmark, måste han återvända med oförrättadt ärende. Knappt hemkommen blir hr Westerlund emellertid underrättad att både doktorn och djurläkaren nyligen passerat norra vägen af Norsjö socken, och genast begifver han sig åter ut på resa och an-. träffar de båda personerna hos nämdemannen Olof Eklund i Elgnäs. Efter med dem anstäldt förhör införpassades de till cellfängelset här, hvarefter med dem i början af innevarande vecka hölls s. k. kansliförhör. Dervid lärer blifvit upplyst, att den ene, som heter Erik Aspberg, härstammar från Säbrä socken nära Hernösand och är egentligen skräddare, icke vore att betrakta annat än som en sorts betjent åt sjelfva doktorn, ehuru han, skräddaren, stundom fuskat i djurläkarekonsten, hvilken han dock sade sig hafva i mycket ringa grad utöfvat. Sjelfva doktorn deremot, hvars namn är Johan Petter Nils-! son, uppgaf sig vara född inom Gällsta pastorat af Elfsborgs län samt hafva studerat kemien på fiera kemiska fabriker och apotek; medgaf att han inom Löfångers socken praktiserat som läkare och försält medikamenter, men påstod sig kunna lemna vissa råd och upplysningar i atseende på sjukdomar åt sådana, som derom anlitade honom. Såsom det egnar och anstår bättre folk har Nilsson ock ett fördelaktigt yttre och är snyrgt klädd, hvaremot Aspbergs beteende är bondaktigt; också lärer den sednare endast mot veckopenning varit den förre följaktig och burit hans saker. Jemväl på kassans vägnar visade sig företräden mellan de båda personerna; medan Nilsson hade några hundra riksdaler och tvenne klockor på fickan, innehade Aspberg blott 30 rdr och ett fickur. Resultatet af örhöret blef emellertid att Aspberg ställdes på ri fot, hvaremot Nilsson fick qvarstanna i häkt, och kommer laga åtal mot honom att antällas i och för den utöfvade praktiken. (U.B.) ;