DEN RÄTTA. BERÄTTELSE AF MARIE SOPHIE SCHWARTZ: Efter en kort -och häftig promenad satte han fig ånyo vid skrifbordet och återtog läsningen. -..SDu vet att fru D— är en af de våra Jag hade värit så säker på att Falkenstern ieke skulle . gå till fru Grääs, att jag skref till fra D— och förberedde henne på möjligheten afatt Garli skulle komma under hennes ledning samt underrättade henne huru hon borde emottaga och besvara Falkensterns förfrågan om plats för flickan. Allt nög, det blef afgjordt emellan henne och Falkenstern att Gurli skulle dit. Jag fruktar likväl att det aldrig gått igenom, ifall ej modren samtidigt, utan att jag kan räkna mig det till förtjenst, hade jått den iden att hennes dotter borde -bort. sMin dyra syster, denne man, som kan anses för en hel-syndapöl, är med en jordisk kärleks förnedrande band så fästa . vid denna af Guds rättvisa träffade qvinna, som är hans bustru, att han aldrig, ehuru det gällde flickans evigw välfärd, skulle ba förmåst big aft sätta henne i ett krisiligt hem, ifall modren ej samtyckt deriill. sVismåste: således. antaga, att Gud i sin nåd inga! den tanken i modreos eljest så förvillade själ, ehuru hennes inre ännu ej är väckt. Jag närer likväl nu det fasta hoppet att 4) få ÅA. B. pir 19, 21—23, 25-27, 29, 30, 34 (BI), 36 och 37.