RättegångsEtt ganska våldsamt tumult egde lördagsaftonen cch söndagsförmiddagen rum å södra arbetsinrättningen. Tre arbetshjon derstädes, Andersson, Lindgren och Ny, sönderslogo lördagsaftonen i rusigt tillstånd 10 fönsterrutor och uppförde sig högst vildsinnt. Om söndagsförmiddagen, sedan rusct blifvit påspädt, fortsatte de på samma sätt sina våldsamheter, sparkade sönder dörrar och utkastade genom de sönderslagna fönstren bänkar och allt löst, som de kommo öfver. Till slut måste man anlita polisen för att taga hand om de våldsamma orostiftarne, hvilka nu I häkte afbida ransakning och laga näpst för sin vildsinthet. — Den i lördagens blad omnämnda tjenstflickan, som blifvit häktad och tilltalad för barnaab heter icke Lind, såsom då uppgafs, utan ild. — En bonde från Wallentuna hitkom för nåsra dagar sedan för någon angelägenhet, men råkade taga öl för ärende, samt lefde så friskt indan i fredags, att han dagen derpå var uppkallad i poliskammaren, der han bötfälldes för ylteri. Häraf lät han sig likväl ej varna, utan ortsatte lefvernet hela lördagen och söndagen. Derunder påträffade han en person, för stöld förut strafiade arbetskarlen Joban Petter Sjö: erg, hvilken slog sig i sällskap med honom och vallfärdade med honom från krog till krog, tills mden blef tillräckligt ankommen. Derefter tog Sjöberg bonden med sig till en åkarestation vid Adolf Fredriks torg, der en droska beställdes af Sjöberg. hvarpå de båda stallbröderna satte sig pp. och Sjöberg befallde kusken att köra till n krog i Benickebrinken. Kusken, en rask sosse vid namn Boden, som tyckte att sällskavet såg något misstänkt ut, anmärkte till Sjöerg, att det vore mycket bättre att han åkte hem med bonden, än att han ytterligare drog ionom med sig på krogarne, då han sörut var 3 välbeskänkt. Härtill svarade Sjöberg, att det j angick åkaren, utan att han skulle köra, hviltet Boden också gjorde; men då han framkom il Benickebrinken och skulle öppna för de ikande, var Sjöberg försvunnen, hvaremot bonlen, som lugnt insomnat, låg nere på botten i Iroskan. Bodån, som nu anade oråd, körde geast till närmaste vaktkontor och aftemnade der jen redlöse bonden, som nu fann sig beröfvad in plånbok, innehållande, enligt hans uppgift, 0 rdr. Som under förhöret å vaktkontoret nåson misstanka framkastades mot Boden, beslöt iu denne att söka gripa Sjöverg, hvilket också ned stort besvär och efter mycket åkande lycvades honom. Boden eihöll vid förhöret i dag poliskammaren 10 rdr i belöning för sin rasket, och bonden, som ännu syntes befinna sig i tt mycket dimmigt tillstånd, återfick större deen af penringarne. Sjöberg medgaf aut han git plånboken af bonden på Norrbro, hvarfter han hoppat ur åkdonet.