Article Image
(erUa oo WPUC CC UNCK Mera Vvillna om hjeria än förstånd, det förstånd, som förstår att laga sakerna fädana de äro. t (Forts. följer). Kapton Ericsson ooh pansarkiädda Anförande af kommendörkapten Adlrsparre i korgl. örlogsmannasäilskapet. högtidsdagen den 15 Nov. 1862. (Forts. fr. onsdagsbl.) Af de många olika sorters pansarfartyg sor hittills böfvit konstruerade, är det, enligt mitt förmenande, endast trenne som förtjena alt tagas i betraktande. Dessa trense äro de engelska eller franska pansarfregatterna, kapten Cowper Coles föreslagna kupolskepp, sorat kapten John Ericssons pansartartyg. Stevens ryktbara 439 ivt långa jernbatteri. ehura n snillrik ic6 för sin tid (år 1841), kan ej anses lämpligt för nuvarande fö. hållanden. Hela byggnadssättet är för svagt, bäda propellerna, äfvensom en betydlig del af deras axlar, ligga blottställda för fiendens anfall, kanonerna halva cj det ringaste skydd, och fartygets bela kostnad är så stor, aut, allt det:a samrnavlagdt, det sannolikt aldrig blir fullbordadt. Det lieger dock mer än halftärdigt i sin docka i Hoboken, hvarest jag hade tillfälle att bese detsamma. Af Reeds pansarfartyg, som byggas i England och som ill der väsendtligste äro ex exmmansättning af det gamla trafartyget, förbättradt med åtkilligt ifrån kapienerna OColes och Briessoba systemer, är icke heller något färdigt, hvarföre äfvea detta mäste till: vidare anses såsom ett experiment. De många andra modeller som blifvit frambringede, så väl i Baropa som Förenta Staterna, men hvilka vunnit något förtroende, äro dels så obetydlhet skiljaktiga ifrån pansarfregatterna, och dels så påtegligt misslyckade, ait det vore utan gegn aw bär vidröra hvar och en af dem. Veremot ega de 3:ne förstnämnda sorterna nag framstående egenskaper, att det ef dem har bliivit byggda elter byggas ett större antal, -hvurföruten de hvor för sig hafva avmn al alt vara en fullt tidsenlig sjökrigsmaleriel, Denna benömning förtjena de är ven, så vida jemii n göres med våra vanli a obeklädda träskepp; men lemnar mun den nakna träsidan helt och hållet utom räkningen, och vid bedömandet afser hvad som erfordras för alt motsvara nutidens krigsförhållenden, eå synes det för mig, att de frezsattbyggna pans lygen, ekura så allmänneligt antacna, icke ega den stridsåugHshet och styrke, som nu är behöflig för utt kunna kallas en tiv ig materiel. Jemföras de med antra ponsarfartyg, bestyckade med nysste grofva kononer, t. x. endast kapten fricsseons mindre penserlartyg med 16 tums beklädt pensartorn, bestyckadt med lö-tuims ACO pund. per, 8 är det icke nägon stor Ölverdrift, om den så kelladel ids olga pansariregatten förbknas vid ett räckhit krukmakeriarbeie. Hysd särskildt Sverge betiåffur, äroponsarfregetteria, ge nom deres stlorick och deres kostnad, en den mest olämpliga rigsmateriel. Skall ett fregattbyggidi rfartyg bibebålla sina sjö vående egenskaper, men dess ölvervattenskropp tilnka beklädas med 44, eller 5 tums jernplåt, erfordras det: för att uppbära en dylik jernmassa så sora dimensioner, att ett dylikt fartyg, gepom sia längd, bredd och djupgående, icke ellenaet blef utestängdt ifrån ella våra vaf och arsenaler, utan äfven ur siånd ett inkomma uti större delen at våra hamnar. Det skulle öfven blifva så hetungende dyrt och fir våra mekaniska hjelpmedel ett så långvarigt byggnadsnarbete, alt vi sannolikt, om än med uppoffring af all angan fartygsbyggnad, aldrig skulle kunna åstadkorema mer än ett eller två dylika faryg. De engelska pansarfregatierna Defence och Resistance, ehura ieke vfstörsta klassens avsuriregatter, och ej he.!cr hafvande hela öf: vervattenskroppen beklädd med pensarplåt, äro dock rära 28 fot diupgående och kosta summanlagdt något mer än fjorton millioner riksduler -— samt äro efter att blot nätt och jemnt dägliga fjölsriyg. De mindre penarfregatierna kunna visserligen erhållas för ett bevydligt lägre pris, rärdeles om de bygsas hell och hållet af trä bkasom de första ranska pansarfregatterna; men dessa äro, ehuru bilgare, ännu mivd:e antag iga, när i än älven lägger deras vida het, hvaraf må nämpas, att huru den tr imrade La Gloire och alla efter bennes modell ej bära och icke heller förirå bära mer än i medeltal! 4V, lums pan-arbek!ädvad äro de deck 28, eller när are 20 (jugopio) fot djupgående: derige am ett hia SKeppskrop, en är en träförtimring, på hvilken den tunga ponsarplåten hänper fastbultad, leda sig dessa foriyg i alla ingniogar då de äro ute i sjö, bniva derigenom läckiga och snart sloptärdiga; kopperlörhydvingea, eom ej. kan undvaras på räfartyg, företör hela pansarbeklädnaden un der valten!inich: genom sina mindre dimensiooer, som Fj motsvara panserus ty ngd, äro de älven tämre sjöfertyg; och då deras af bränbara matcrin timrade tröeida ej kop örses med vattentäta eloggånger och tvär skeppsskott, såsom det är umbord på de enelska junbygs. da fregatterna, ärode tillika Il vriyg, — hvorföre också, såsom förut är pämmal, trensmäncocen Lafva öfvergifvit La Gloire såsom modell och anisgit det engelske byggnadssätiet. ) ) På riddarhuset har nu, under bifallssor!, fram burits en för svenska flottan välmenande motion, der det blund innat yttras, att om Sverge skall hafva pansarsregatter, böra de vara af samma storlek och beskaffeubelt gom denna nära 29 tet djupgående, träförtimrade förpansrade. i silt eget land ej lä kända La Gloirel Samma motio godheten ft agen att f framrulia millioner på det vi und följande femton år d. v. s. till år 1875, skulle yara yklsignade med sexton triilinieske PR med ili a materiel, lyckligtvis

13 februari 1863, sida 3

Thumbnail