SAL TE CE SP PASS KATTA JAIEE UR TER TUE GIT blir den rörelsen allt Ifligare. Under de sista årtiondet hafva redan de gamla folk skolelaga:ne icke befunnits uppfylla fordrinpgirne. Frankrike gör om 1833 års lag 1850, 1852, 1854. Statsansloget der för folkundervisniogen, som i början af trettiotalet uppgick endast till omkring 7å 500.000 fres, uppgick 1957 till um mms. 5,169.037 då de enskida betalade för Å samma ändamål u.scocec. I.B1LS7I 4 kounvunersa .... depariementerna så ett hela summan för folkandervisniogen i Frankrike nämnde år uppgica till omkriD8 oossssssrsrsrssanesenenernersn ena 42.500 .000 fres. I England, der dock staten ännu icke upptagit folkskolefrågan såsom sin angelägenhet, och der ingen folskolelag sålunda ännu finnes. växa proportionerna likaledes. Under det at: statsanslaget till folkundervisningen 1839 uppgick endast till 30.000 , hade det 1549 stigit till 125.000 och 1859 till 236 920 . — Sjelfva Holland till och med måste röra på sig. Detfann icke sin ypperliga skollag af 1506 tillfyllestgörande. Den om gjordes i vissa fall 1857. Det hade då också, med cirea 3.300.000 invånare, 11 provinsial inspektioner, z 02 distrikt, ATS ojjentliga primärskolor med 2.409 ötveriärare, 1.557 uoderlarare, 642 lärareclever, 131 lärarinnor, 322167 skolbarn; IA privata primärskolor med 83562 barn och 754 småbarnsskolor med 49,873 barn, utom söndagsskolor, arbetsskolor 0. 8. Vv. Öfverallt sålunda ett stegradt Kf för fölkundervisningens sak. Ingen nation vill blifva efter. Norge skickar ut siva bästa skolmän för att lära känna Skottlands och Schweiz folkskolevi ombildar sin folkskolelag 1860 och gör vid hverje storthing alit större uppoffringar för den allmänna upplysningens ntbredande. Det unga Italien hinner ej proklamera sin JSribet, förr än Victor Emanue! proklamerar, att den allmänna folkundervisniogen är en af hans förnämsta Omsorger, Så, hvart helst vi kasta blicken i norr elier söder, vester — eller... ja, vi höllo på att säga öster med, ty ätven Ryssland börjar röra på sig i de 2, — öfverallt detta nya lif, som bebådar en ny framtid, under hvilken Europa synes vilja täflta med Amerika i det som förvämligast utgör Amerikas öra. Under alla kastoingar mellan revolution och reaktion, under alla partistrider, under guart segdt alla regeringsformer... okufligt verkar nationalmedveta den allt mer om sitt mål medveina nation-lviljan. Må den eller den vigsiga frågan kastas tör en sid tillbaka, må bigorteriet beherrska södra Puropa och det norra sitta och se derpå i overksama förbittring, må detta och mycket ennet fördystra blicken öfver det närva: rande, — i det stilla skollifvet framgår dock en bildoingsström, med Europas fullständiga pånyitlödelse till mål, hvilken slutligen skall omfamna hela verlden. Icke heller Sverge her kunnat blifva sin kallelse otroget. Har det äfven gått långsamt, tills för några år sedan åtminstone, ned folkskolan, det går dock numera med allt flera väckta krafiers upplysta samver kan. De sista rikedagarnes historia beviser, Alt turen omsider är kommen till oss. Den i många stycken goda folkskollagen af 1842 belinnes ej längre göra tilllyllest. Den ena författningen etter den andra ber befunnits vara nodvändig för att afbjelpa bristerna. Hvad som Hollsnd redan ecde för mer än 30 år seden och hvad som der alltsedan aneells och som öfverallt numera anse3 vara ett af de vigtigaste medlen att befordra folkskolans bästa, — folkskoleinspektörer — hafva vi slutligen sedan förra riksdagen erhållit. Vid icgcn riksdag torde så mänga motioner till tolkskoölvns lörmän blifvit väckta eom vid den närvarende. Att så många deref särskildt blifvit väckta inom bondeständet, bevisar hurn djupt och vöt snedvetandet om hennes kaileise slagit rötter, Med hvorje år blifva debatterna om sättet för frågans praktiska lösning allt flera, elit Jifligare. Huru många fvlkskolemöten balva 1. ex. ej hållits år! Huru hefva ej tidpingarve att förkunsa den ena nyheten efter den andra om den eller den åtgärden, den eler den uppofiringen att till folkskolans bästa! Man måste vara döfför tidens djupaste, starkaste rögter, om man icke känner på sig, att här är en af desca dogens fräsor, söm, om den älven icke ännu blilvit så allmänt förens ål för dagens strider som t. ex. representationsfrågan. dock står densamma närmast, ja så nära att man skulle kunna säga, det resultitaterva af den enas lösving bero på den an: dras och tvärtom. 21,855.063 5.273,130 Till dato, ekulle man dock kunna säge, her det mera varit vår folkskolas brister än dess frukter, Bom utgjort föremål för den allmänna uppmärksambeten. Men det a är alla nya arbetens öde. All nyodling är en katep mot hinder och brister. CAN öfvergång är en förstörivg5, ser åturlusione eå ut. Men frukt har det aldrig blitvit förr än bristerna bliivit rätt kända. Alliså änvu en gång... äfven vid detta tiillälle — folkskolåns brister! Vi börja med att i sllmänket yttra oss öfver de så ofta hörda klagomålens större eller mindre rällmälighet och missbelåterte tens försia grund. Hvad rättmäötigheten angår, så beror nalurJietvis allt dervid uppå rättmärgheten at de fordringar, som ställas på folkskoten, på pre sterskapet och på kommunerna i allmänbeot. Man kan visserligen fordra allt: men fråga blir dervid alltid ow huru mycket man, evigt de närvarande Hkållandena, bar rät OP dan rn AA