flera pjeser. Kortlligen: OCaf de la Regence har inom schackhistorien höga anor, och ännu i denoa dag tår man er i massa: se echackspe!are, som grubbla sig till gråa hår och kala hjessor. Stackars karlar som hvarje ögonblick så djupt ängs!as och be-: kymras öfver huru de skola undfly detta: fatala — Schackmall! . Eti tredje ställe der nordboerna hafva för sed att intaga sin demi-t:sse är Cai de Sugde. Här hållas inga andra vordiska tidningar än svenska, och Caf de Suede är derföre till sin publik mera uteslutande svenskt än de begge törstnämnda. Dertill är det det enda ställe der mean erhåller Cederlunds kalorikpuosehb och änuu en annan svensk mållägnad: e: sup och en smörgås! Gargongen tyckes ha fått i sitt hufvud att den: eednere anrättningen är en conditio sine qua. non för svensk tillvaro och arbetar derföre fliigt med att lära sig prononciationen af dessu för honom så mystiska ord. Dessa tre ställen äro, som sagdt, de egentliga samlingsställena för de skandinaver, som råka landsmän och läsa nordiska tidar, och man har jå dem tilltäle att dogens nyheter från hemlandet. r man deremot för nytta eller nöje e ur hemländska litteraturen, kan r an en last med stor svårighet och kvsinad tilgodoses, alldenstund i Paris ej finnes någon bokhandlare som tillhanda-: håller skandinavisk litteratur. Behofvet deraf är emellertid erkändt och obestridligt. Så väl resande, som för någon längre tid stanna gvar i Paris, som framförallt härvarande artister. ingeniörer och handtverkare, af hviska sednare finnes från de skandinaviska länderna ett ganska stort antal, klaga med rätta öfver den nästan oöfverviunerliga svårigheten att kunna följa med de liucrära tföreteelserna i hemitundet som ock öfver bristen på sådana solidare arbeten, hvilka de vid ett eller annat tillfälle kunde behöfva rådfråga. För att afhje!pa denna brist hafva ou, som jag redan nämnt, härvarande skandinaver heft ett par sammankomster för att öfverlägga om möjligheten att bilda ett skundinaviskt bibhoi:ek samt om bästa sättet att dervid tillvägagå. Som ännu en tredje sammankomst är beramad till nästa måndug och först då ett definitift beslut kommer utfa:tas, torde jag till dess böra uppskjuta med meddelandet af de resultater, till hvilka diskussionen ledt. Förskottsvis tror jag mig dock kunna nämna, att gåtvor till biblioteket komma att med tacksamhet emuttagas och att man varit betänkt på atv bilda en fond för fr-kten af de böcker, som hemmaifrån möjligen kunna komma att till skänks erhållas. Intresset för frågan visade sig ganska stort och meningsskiljaktigheterna beiriffade endast den väg, som borde beirädus för att komma till målet. Några voro af den åsigten, att man borde börja med att skafla sig en egen klubbeller ti ningslokal, d:r skandivaverna kunde samlas, och att det på den vägen skulle gå lätt att äfven sammanb.inga ett bibliotek. Andra deremot trodde att härtill fordrades större ressurser, än som antagligen kunde disponeras, men utt om man först lyckades bilda ett bibliotek skulle afsifterna för dess begagnunade så småningom accumulera sig till en fond som, förstärkt af möjliga frivilliga bidrag, framdeles kunde säita skandinaverna j tilllä!le ett skaffa sig en särskild samlingslokal. Denna sednare åsigt b!ef också den öfvervägande. Man hade hoppats att vid sista eammankomsten få se närvarande den bekante danske författoren H. C. Atidersen, som för tilltället var i Paris; men han var dessvärre derifrån förhindrad. Deremot tillstädesvar en annan litterär celebritet, nerrmanen Björnstjerne Björoson, hvilken deltog I diskussionen med den verve och frisk. het, som utmärka hans för.attarskap. Såsom särdeles karakteriserande den pateraella napoleonska styrelsen och såsom ett bevis på huru , olisen anser sig skyldi: och berättigad att vara med litet hvarstädes, får ej följande lilia episod lemnas onämnd. för ett ega rättighet att sammankomma till ofvannämnde Ööfverläggnivg måste vi hos polisprefekten särskldt anhålla om tillstånd dertill. Detta tillst:nd meddelades först i det ögonblick, då sammankomsten ekulle begynna, och samtidgt inträdde i salen en polisbetjent, som anteckvade or förandens namn älvensom ofverläggningsämnet och derefter helt lugnat slog fig ned vid ett bord för att öfvervara sarsmankomsten, Han hare doek den förtjensten att ej begära prdet samt att ejeif betala sin chöpe bier och tåiiet hålla till godo med alla de aga sido blickar, för hvilka han gjordes till föremål under aftonens lopp. Om jag ej missminner mig, har detredan i svenska tidningar blifvit omnämadt, att gocietg des savantes härstädes skulle i medlet af förra månaden nedsäita en komitå för bedömandet af mag. Wibergs räknemaskin. Denna komitbs utlåtande blef redan för ett ar veckor tillbaka publiceradt i societetens tidskrift och är af egenskap attiallostyrka de förhoppningar man der hemma fästat vid dea genialieka inventionen; som med rätta tidigare vunnit ett så vackert erkännande: af konung och ständer. . Ett par anmärkniogar, som förekomma i utlåtanriet, äro endast af egenskap att gifra relief åt elogerna, emedan, då man ändtligen velat anmärka någoi, man ej funnit annat än det, att något i maskinen skulle kunna gå sönder (men detta är ju hvad som alitid kan inträffa med en maskiv), samt att den gerne kunnat hafva något större dimensioner, hvarigenom vuni a os TEN FABIA VET VERSA FR