ade qvalsiacnade JernvagSvagDallt, UCk SCUnare för godsegaren. Och ingendera kan uppmuntra till sammanbindningsbanans be gagnande. (Forts.) Märklig angifvelse mot en skånsk kyrkoherde. Öresundsposten meddelar följande till Lunde domkapitel! ingifna rältegångshandiing: Utdrag ur Lunds domkapitels diarium 10 inlemnade skrifter den 16 Januari S. d. inkommo E. Munck af Rosenschiöld, Erik Sjunesson, Per Persson, Nils Persson, Pehr Svensson, P. Otterström och Anders Lavesson i Ottarp med angifvelse mot prosten och kyrkoherden J. H. Carlström i Ottarp för försummelse i embetet m. m. Rätteligen utdraget bestyrkes Ut supra ex officio Carl Westdahl. Vidimeras: 0. Holm. Nis Iansson. Till högvördiga domkapitlet i Lund! Då visitationer under förra sommaren anställdes på flera ställen inom Luggude härad afstiftets biskop, föreställde vi oss äfven att dessa skolat komma att sträcka sig till Ottarp, der de efter hvad allmänt kändt är vore af nöden mest påkallade. Vi hade då kommit i tillfälle att framställa flera anmärkningar mot härvarande pastor. Dä det emellertid kan komma att dröja länge innan biskopsvisitation här anställes, så nödgas vi att på detta sätt hos högvördiga domkapitlet anmäla mot prosten Carlström följande: 1:0. Prosten Carlström har under det förflutna året icke hållit något husförhör, utan tvertom, i fall vi icke äro alltför illa underrättade, pålyst, att sådana icke komme att under året hållas. 20. Någon examen har prosten icke hållit i församlingens fasta skola sedan April månad 1861, och sedan dess icke ens besökt skolan, med undantag af det tillfälle, då inspektion af pastor Qviding förra sommaren der förrättades. Vid detta tillfälle lemnades af bemälde inspektor flera föreskrifter rörande skolväsendet i allmänhet, hvilka icke föranledt till någon åtgärd från pro: stens sida. 3:o. För omkring femton år sedan inhägnades ett stycke jord till härvarande kyrkogärds utvidgande; men denna jord, som stöter omedelbart tillsamman med begrafningsplatserna, har icke blifvit invigd och till sitt afsedda ändaroål begagnad, ehuru den gamla kyrkogården är i allmänhet uppgräfd, så att den tillimnade utvidgningen mycket väl behöfdes. Under tiden har prosten Carlström höstat och till sig inbergat derå vägande gräs. 4:0. Prosten Carlström eger och bebor ett honom tillhörigt hemman angränsande prestgårdens egovälde; till detta har han i flerå år fört gödsel från prestgården. Derutinnan gick han år 1861 så vidt att ungefärligen hälften af den vid prestgården samlade gödseln fördes derifrån och utlades på trädan vid hans eget hemman. Detta utgjorde ungefärligen tvåhundrade parlass. Under vintern 1861—62 har han ytterligare från prestjorden till samma hemman bortfört cirka sextio parlass. Vid prestgården finnes en grustägt, tillräcklig för ställets behof. Derifrån har prosten till sitt hemman bortfört hundradetals lass. 5:09. Då prosten för en del år sedan skulle anlögga den emejlap prestgården och hans eget hemman yarande gärdesgård, infiyttade han den: samma på så sätt, att prestgårdens egovälde derigenom förminskades. 8:0, Säörekildt får jag, Rosenschöld, anmäla, att då jag förliden sommar genom fanjunkaren E. Berg hos prosten begärde på grund of gällande sockenstämmoförfattning få taga afskrift af det sockenstämmoprotokoll, som blifvit fördt vid valet af ledamöter i årets taxeringskomite, blef detta mig för tilifölltet förvägradt. Prosten Carlström visade sig derigenom särskildt hafva förgätit den erinran och förständigande, som högvärdige domkapitlet i utslag den 30 Sept. 1857 honom tilldelat, att på sitt embetes pligt för framtiden bättre akt hafva, så kärt honom är att strängare ansvar undvika.t Prosten Carlström har under en tjenstetid af snart 22 är inom detta pastorat gjort sig skyldig tili otaliga förbrytelser både mot allmän lag och kyrkolagen, pton att dessa hittills haft några andra påföljder, än en eller annan lindrig erinran från domkapitlets sida och några ådörada böter vid häradsrätt. Redan vid höstetinget inom Luggude härad 1847 hade Lars Pålsson i Eskatorp uttagit stämning å honom med påstående, att han från dennnes aflidne broder Sven Pålsson tillgripit ett hästkreatur, det han sedan försålt till annan man. Mälet förekom, utan att konsistorii ombud blifvit tillkalladt, och käromålet ogillades på den grund att käranden icke hade fullmakt af den aflidne brodrens arfvingar att målet utföra. Angiivelsens oriktighet bestreds deremot icke af prostens ombud, ty besynnerligt nog tilläts det prosten att i brottmål af så svår beskairenhet frånVarande få svara genom ombud. Sednare har prosten mångfaldiga gånger varit till häradsrätteh instämd, men pi oförklarligt sätt lyckats få målen nediagda. Så var han vid höstelinget 1861 instämd af torparen Per Larsson för det han öfverfallit honom med flera slag föranladande blodviten och sönderrifvit hans rock, Ilera viunen uppträdde. Och ibland dessa äfven en hos prosten varajndg statdrängs hustru, Anna Nilsdotter, som sade: alt, då Lon såg Per Lars son bir dig om näsa och mun af de stag hap fätt, hade hon bedt prosten att han ej skulle ofreda Per Larsson, emedan det lät så illa för en prest. Detta mål förekom vid trenane ting. Prosten Carlström uteblef som vanligt vid de tvenne första. tillkännagifvande, att han den ena gången skulle