uppeslaliande. He har huru den ullianler: ; För lass efter en häst — och om mindre: än ett häst kan icke rimligen blifva il: fråga vid varuforslipg — beräknas vanligen 4 vid körslor här i Stockholm en tyngd af 3 skepp. areiaxan uppteger visserligen icke: n lassar åkasten för en amanbindningsbafullt denna vigt, men i ge j epp. rmi rdr 1:50. I i ; ren 60 lisp. på hä sådan vigt skulle å nan blifva å ostar efter den för närmaste tre år gällande åkaretaxan i hulvudsladen pr lass . . . — 45. Den minsta kostnaden blir Ja88 se dere rer rs ss r 1:95, om man begagnar sammanbindningsbanan. Deremot kostar forsling med åkare så längt från hvardera bangården, som motsvarar afståndet från Köda bodarne till Roslagstull rdr 1: 20. ? Blottsbacken till samma tull — 1:25. Mellantrappan (Skeppsbron) till : Skanstull. ...... sv 1:05.) Mellantrappan till Danviks tull 1:15. ! 6 co Horns 1:20. ; 4 l illiså pr allt pr lass; hvaraf synes, att godsets stenrande vid den för afsändoren närmast varande bangården blir i hvarje fell billigare och i de flesta sannolikt lika mycket billigare pr lass, som jernvävsfrakten skulle kosta å sammarbindningebanan. Hvilken roå väl, vid sådant förhållande, tilliros eå liten beräkning, att han läte sina varor komma på nämnde bana? Med gods, som härifrån afsändes, är naturligtvis sak samme; ty kostnaden är ju alldeles enahanda, i iset köres till bangården eller n; och frakten å sammanbindningsbanan är densamma, om godset kommer till hufvudstaden eller går härifrån. Hvad den sednaste jernvägskomiten yttrar (sid. 85 af det tryckta betänkandet): att den redan vunna erfarenheten skulle hafva bildat en mer och mer stadgad öfvertygelse om behofvet af jernvägens framdragande från den aflägsna trakt på Södermalm, der stationen nu är belägen, till någon annan centralt belägen punkt inom hufvudstaden, helst vid lämplig bammnplats i närheten af Saltsjöns och Mälarens sammanflöde; detta måste, vid besinnande af hvad vi här lagt i dagen, anses för en frihandsteckning utan verklig grund och sannt värde; hvarom man måste känna sig så mycket mera öfvertygad, då man närmare skärskådar den öf-l versigt af codstrafiken vi här ofvan lem-: nat, samt finner alt, af de 23 månader denna l! öfversigt orfattar, medelinkomsten pr tågl. gifvit: under 8 månader — rmt rdr 9: 15. l 10 6 ser 25: 3 5 sonas 61: 37.1 1 j hvilket antyder en varumängd, som icke lärer kunna, beräknad i lassial, synnerligen högt uppskatias. Det ra postulatet är: AU en högst betydlig fördel så jör landsbygden som för jernvägen och hufvudstaden kunde hemtas deraf, att din dagliga, från en mer och mer vidgad krets tillflytande torgtillförsela begagnade sig af jerncägen; samt att utan de norroch söderut gående jernvägarnes sammanbindning genom Stockholm och på ett sådant sätt, all sidospår kunna ulläggas tll de hufvudsakligaste torgplatserna, denna vinst går förlorad. Vi träffa här ytterligare en af dessa förutsättningar, som hvila på en illusion. Frå-j: gan, huruvida torgtillförseln i större skala i kan hafva någon förmån af att begacgnal. stambanorna, låter i sanning icke så ledigt och lätt affärda sig, om man söker ettsvar derpå, som hvilar på verkliga och sanna grunder. Och sedermera måste man göra sig klart, hvad nytta sammanbindningsbapan skulle kunna bereda åt denna tiliförsel, på det sätt planen för samma bana är uppgjord. Några ord till redande af föreställningarne i detta ämne torde ej vara utan nytt Enär föremålet för torgtillförseln är lifsmedel, förnämligast alstren ef jordbruket och ladugården, ligger det i sakens natur och följer af den sistx bland de inledande erinringar, hvarmed vi började denna artikel, att de qvantileter, som komma ifrån : hvarje särskild afsändure, äro hvarje gång: jJemligen små, under det att talrikheten hos; oe i alla fall gifver en sammanlagd betydligere massa. Sannolikt har det icke! ännu föllit någon in att räkna antalet afj. lass, som för närvarande dagligen inkomI mer på hufvudetadens salutorg, och än min1, f l L fire har någon tagit reda på, ifrån hvad fåll hvart och ett förskrifver sig; hvilket dock vore nödigt att känna, för att kunna bedöma, huru etort antal lass kommer ifrån . vestra stambanans grannskap, d. v. s. från ; vet af någon dess station, så be-jt 1 fäcer. att det vore fördel vid att begagna genna bana för forslingen af varorna. Emeliertid låter sig med fullkomlig säkerhet be-:1 stämma, alt de, som icke hafra särskild! kommissionär härstädes till sina varors för-:; säljande äivenso n till uppköp och ötversändning af sådant, som göres landtmannen i behof, utan måste sjelfva medfölja för dessa 4ngamål, knappast kunna fiunea någon utj räkning vid att begagna jernvägen, åtmini. stone så länge icke flera tåg än nu algå om! ; dagen, eller afgangstiderna äro annorlunda :1 oranade in för närvarande. Till denna kategori hörer allmogen och med ett ord 1 den mindre jordbrukaren. Men skälet hvar-:t före denna icke kan för sina stade ärder ber! . jernvägen är, utom den penningeutsååent medlörer, att han icke kan be-i? räkna och bestämma den tid ban behöfver:; för försälivingen af sina varor samt ör sina öfriga inger, hvarigenom han möjli-t gen ntsättes för att icke vara dermed färdig! : till eftermiddagstågets afgång och således! nödgas qvarstanna till följande dag; deraf l en ökad kostoad och flerahan !a obehag upp? komma. Understundom inträffar ock att, iq i följd at för dagen ovanligt ymnig tillför-, gel eller ringa köplust och be of, varan icke,f går åt. Säljaren anser sig missbjuden, ock finner sig nödsakad alt uppsäta sin vara. Uuro vill han då bele sig? Jernvägsvagnen har väl skaffat honom till torgs, medelst de: 3 camrmanhindninochanan man s wan