ska emärtsamt sätt erfara alt tviflets gilt gripit omkring sig i hans själ och fästat ett ständigt stegradt agg till Gurli. För att motverka, det dottern i styffedern skulle få sin bittraste fiende, gjorde Anna det största våld på sig som ot modershjerta kan göra, hon såg nemligen flickan så sällan som möjligt. Den uppoffring modren gjorde åt maken blef. såsom vi sett, likväl till barnets skade; 1y Gurli liknade ogräset sora växer utan ait tuktas, förtrampadt af några och betraktadt med förargelse af de festa. Det fanns också icke många i hela huset som kunde med Gurli. Hon var lat och oläraktig under lektionerna, retaom och ölvermodig emot kusinerna, pöckande emot tjenarne, olydig emot tant Catharina. och skrattade gumman midt i ansigtet då denna ville lära henne goda seder och gud ? a Den enda till hvars ord hon Walters. Af honom lärde hon om hvad hon aldrig skulle ha lärt för Walter, som efter fru Beatas vis tant Birgersborg a aldrig af något kande fi alt gå in i Annas våning, hade li dag då Fålikenstern var borirest Catharina låtit öfverlemna lenne Mulatten sökte deruti göra ktart för i drens hjerta att det var högst nödvändigt sända Gurli i en pensiun och under en Or dentlig handledning. Vid Falkensterns hemkomst gjorde honom Anna det förslaget att få ackördera bort flickan. Falkenstern blef mycket öfverraskad, och meddelade Anna nu att han länge önskat göra det och just derför rest till —ås för att höra efter om det fanns jlats för henne i fru D-s8 pension. hade e velat tala derom af fruktan att göra Anvaledsen. Det gladde honom vu att Je önsknogar möttes. Han bad Anna likväl at Gurli ej skulle få veta af denna förän idriag i sitt öde genom någon annan än henom och icke förr än aftonen före sin resa,