DEN RÄTTA. BERÄTTELSE AF MARIE SOPHIE SCHWARTZ. Annas goda hjerta kom nu i full rörelse. Glömda voro alla lidna oförrätter, glömda voro alla drag af falskhet och ovänlighet som Anna rönt från Beatas sida. Hon ihågkom blott att Beata var i behof och hon blef den som hos Falkenstern bad för henne. I början ville han ej göra något för sina båda kusiner, utan svarade att han gjort mer än tillräckligt för menniskor, som genom fåfänga ruinerat sig. Allt hvad Anna kunde utverka blef att han skickade Bruns xespengar, ålog sig att taga och uppfostra deras son, samt att Anna fick inbjuda Beata att öfver sommaren gästa på Birgersborg tillika med Allon. För gossen ville Falkenstern ge till hvad han framdeles kunde öra. Vid midsommartliden kom Beata, medförande systerns nioåriga Stefan och sin egen ellvaäriga Allon. Matbilda hade skrifvit till tant Catharina och bedt henne vaka öfver sonen och gifva honom en ersättning för förlusten af föräldrarne; något som bon ej vågade hoppas att Anna, som sjelf hade barn, skulle göra, Tant Catharina saommanvek brefvet med der fasta beslutet att så länge hon lefde blifva pilten eit stöd och ctt skydd i lifwets stormar, till dess han kunde skydda Big sjelf. Beata syntes vid sin ankomst till BirgersLörg alldeles förändrad. Hop var tyst och sorgsen. Hon föreföll nu alldeles ekjld från tankorne på intriger. Med stilla undergit venhet tycktes hon bära olyckan. Hennes Allon var nu en stor, vacker ) Se A. B. u:r 19, 21—23, 23 27, 29 och 50,