VN landen rörande v vid deta tillfälle f. Härigenom har i sjelfva verket ett nytt icke oviatigt st g tagits fiamät på konetitutionalitetens bana. Deremot kunna vi icke fatta, hvarföre man var så angelägen att förekomma en diskussion på riddarhuset i detia ämne, genom att föredraga det i ett ögonblick, då kom NS APEPIFA te BETA TA MAN : yltre poliuk somh, exe. kunde föreställa sig att det skulle förekomma, Då en votering på riddarhuset företa-! fes omkring kl 2 e. im, har man icke den ringaste suledning att tro, att något nytt! ärende derefter skall förekomma, allraminst: ett så maktpåliggande, hvadan största delen af huse:s mediemmar hade aflägsnat sig, ij tanka, ait denna sak först skulle föredragas: i ett aftonplenum. H. exe. utrikesministerns yttrande var: af följande lydelse: Den af friherre Raab väckta motion — hvars hofsamhet och måtta det i öfrigt är mig et nöje att få erkänna — innefattar i ran som, mig veterligen, hittills icke en beg varit i vederbörlig ordning framställd. Väl har jag, mer än en gånz, sett uti allmänna tidningar klagan deröfver, att diplomeötiska handlingar, utgångna trån Stockholm, så sällan här allmängöras; men från represen ationens sida tror jag icke att nå: gon framställning i detta afseende hittills blifvit gjord. Då en sådan emellertid nu, och ieke endast på detta rum, blifvit väckt, torde det tillåtas mig att vid den remis3, som till vederbörligt utskott lärer komma att beviljas, få beledsaga motionen med några möjligen i viss mån upplysande anmärkningar. Med bibehållande at de inskränkringar, som uti hr frib. Raabs motion fianas antydda, och med öfverlåtande till Kongl. M:ts regering at becömendet utaf både hvilka handlingar som kunna allmängöras och tid punkten när de böra meddelas, anser jag förslaget, långt ifrån attinoebära någon olägenhet, snarare erbjuda en fördel. Orsakerna, hvartföre ett dylikt bruk ej redan hos oss blifvit infördt, äro af mer än ett elag. Detta truk har först under de sednare åren i andra europeiska länder gjort sig gällande; först i England, — detta land, som alltid gått främst vid de sannt konstitutionella; stundsatsernas tillämpniog; nen äfven der räkvar denna praxis ej särdeles gamla anor. i I öfriga länder har den först under de gsed-: naste åren vunnit insteg, Hos css harden,! såsom jag redan haft åran nämna, först nu blilvit ifrågasatt. Möjligen har orsaken ti denna betänksambet varit att söka uti känne domen af den anda, i hvilten vår grundlag i är affaltad; ty förgälves torde det vara, att; deruti söka något stöd för denna begärany:. långt lättare skulle utan tvifvel blifva atti der finua tillräckliga bevis på en motsatt :. afsigt. Skälen dertull falla lätt i ögonen:: för ett haift århundrade sedan akulle hvad man i dagar anser gäsom et öppet handlingssätt, hafva stäroplats såsom en of fåtlig indiskretioo, men med andra tider följa I andra åsigter; ej blott ändamälslöst, men oriktigt är att söka hejda tidens ström isia! fart, ett försök, alltför ofta vågadt; sällan, I om någonsin, med framgång genomfördt, I och långt klukare synes mig vara att, utan! att låta sig ar strömmen borttöras, likvälj icke förgätves erbeta emot densamma. Il detta fell är jag bercdd erkänna, att ehura. visserligen meddelandet af diplomatiska hand. lingar icke kan härledas ur grun dess bokstarl likväl icke lägger någ 1 vägen för utförandet ar en dylik åtgärd, !j då den af K. M:t anbefalies eHer gillas. i En annan orsak, som kan anses hafvat; verkat hindrande från K. Mi:ts regeringsi sida i detta afseende — och som val -———. - 2-——--.— .-.— ——rr — kan anses bilda ett långt ir hinder — beror på nationalreprezentationeas sammansättniog och dess fördeinlug på fyra rum, inom hvilka K. M:(s regering på sin böjd inom ett her tilifälle yttra sig, för att lemna upplysningar som kunna åstundas och bemöta aumärkniogar, som kunna framställas. Att sjelf gifva anledning till en meningsstrid, hvaruti man icke har tillfälle delega, och deruti man, i sin fråuvaro, al motståndare misstydes och möj igen nedgöres, utan att ens kunna rätta misstagen och framhålla de bevekeisegrunder, som ofta nog kunna rättfärdiga ett eljest oklart och oblidi bedömdt förhållande, är en så betänklig sak, att det väl måälte ursäktas, om man med någon farhåga blottställer sig — jag vill ej säga för illviljan, som, jag är derom ölvertygad, icke förefinnes — men för missförständ, hvilka, då man ej är i tillfälle att desamma genast undanrödja, kunna vålla en ofta obotlig skada. Det förråliande att våra diplomatiska förI; wandlingar äro med det förenide riketsi; skiljaitigt sammanhängande, företer en ytd erligare anledning till betänksamhet. t Hvad som till Sverges rikes ständer med1, ielas, bör äfven till Norges storthing ötvern emnas, och inom denna sednare represen p sativa församling saknar don gemensammaltn ;rganen för de utrikes ärendena all möjligket utt göra sig hörd. s Dessa äro de förnämsta anmärkningar jag var att framställa, icke emot förslaget, men ned anledning deraf — och jag betviflar ej tt allmänna besvärsoch ekonomi-utskottet, lit hr frih. Raabs motion torde komma att emitteras, behagar taga dem i öfverväande. I . Ännu nägra ord ber jag få tillägga. Måjp nan ieke göra sig ett allt högt begreppijn m, eller fästa alltför höga anspråk på den t låa eller gula bok, som man, efter Eng-)a ands och Frankrikes mönster, önskar attib os 023 se införd. Jag behöfver icke förlo r representation antyda att de förenade lea ikena icke kunna i den allmänna politiken tr gripa lika verkesmt och lika kraftigt som i e två stora makter jag nyss nämnde. Vill unna det icke, och eter min uppfattningis ch öfvertygelse böra vi icke heller göra det. I o )et är således lörgälves man skulle vänta ls ig, att i en dylik publikation hos oss fiuna ja Åera nya upptäckter om t. ex. den mexi jh