ofantligt mycket folken lärt af hvarandra sedan den första stora verldsexpositionen i London 1851. Man kunde t. ex. på det aliraklaraste se, hvad verkan den förskräckelse, som 1851 grep engelska nationen öfver den relativa smaklösheten i den engelska industriens alster, sedermera haft, de frukter den burit, derigenom att man genast grep sig an att på ett praktiskt och storartadt sätt bekämpa detta onda, genom ambulatoriska muser med möaster och moceller för skönhet inom alla industrigrenar, storartade slöjdföreningar med biblioteker, bilder, fi reläsniogar 0. 8. v. De resultater, som väckelsen från expositionen i detta enda fall haft för den engelska industrien torde kunna värderas till många millioner. Och dylika verkningar torde kunna spåras på många andra håll och i mångfaldiga riktningar. Men den stora totalverkan af de lärdomar och erfarenheter, som inhemtas i detta den sanna kosmopolitismens tempel, torde ligga i den alltmera sig utbredande insigten derom, att en arbetsfördelning är nödvändig för nationerna, så väl som för individerna, och att ju mera folken inskränka sig till de industriella arbeten, för hvilka naturen bäst utrustat dem och beredt dem de bästa medlen och de gynosammaste tillfällen, desto rikare och mera ekonomiskt oberoende skola de bli. Ansträngningarne för denna exposition ha emellertid, som sagdt, framkallat en viss trötthet, och det torde dröja tewligen länge innan man ånyo tänker på någon verldsexposition. Detta bör emellertid ieke hindra, utan enarare innebära en uppmaning atti de särskilta länderna föranstalta sådana industriexpositioner hvilka, till stor fromma för dea industriella utvecklingen, egt rum redan långt innan tanken på allmänna verldsexpositi ner uppstod. Dessa expositioner ha blifvit kallade den praktiska demokratiens fester, och de göra skäl för detta namn, ty de utgöra verkligen — ehuru af en helt annan art än de forntida nationeila täflingsspelen vid Olympia och Delphi — ett slags stora nat onalhögtider, der nutidens medborgare täfla om höga pris: deras industriella tillverkningars anseende, personlig utmärkelse för snille, mod och trohet i industriens tjenst, samt en värderad offentlig belöving. Dessa arbetets högtider dåtera också sitt ursprung från den tid, då de dersokratiska ideerna genom franska revolutionen började utöfva eit så mäktigt inflytande på alla förhållanden i Europa. Den första europeiska industriexpositionen egde rum i Paris 1798, föranstaltad på Marsfältet af Directorium och firad såsom en folkfest. År 1819 bestömdes, att de allmänna franska industriexpositionerna skulle återkorama hvart femte är, och de ha allt sedan egt rum med stigande glans och ökadt deltagande, under det man äfven i flera industriösa provinsstäder, såsom Lyon, Mäblbausen m. fl. tid efter anvan genom särskilda expositioner gjort lyckliga försök att representera en mera beränsad industriel krets. Frankrikes föredöme i detta hänseende följdes efterhand sfandra europeiska stater, och bland annat ha flera allmänna tyska expositioner egt rum, bland hvilka den i Mänchen år 1854 var särdeles omfattande och af stort intresse. Älven i vårt land fick idgen snart insteg. Redan för nära et helft århundrade sedan vidtogo åtskilliga enskilda personer några mått och steg, för att framkalla en inhemsk industriexposition och det lyckades dem verkligen att åvägabringa en sådan, som emellertid var alliför obetydlig, för att kunna framkalla något varaktigt intresse. r 1834 öfvertog Svenska Industriföreningen det värfvet att föranstalta och ordna en sådan exposition och resultatet öfve:sieg betydligt all förväntan, i det den af föreningens komit med stor omsorg uppgjorda katalogen uppteger ej mindre än 2002 nummer. Derpå följde expositioner: år 1840 med 1075 per; 1844 med 1245 n:r af197 exponerande samt 1847 med 1883 n:r at 215 exponerande. Vid 1844 års riksdag bestämdes ett statsanslag af 4000 rdr banko såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för blifvande expositioner. Derefier föranstaliades år 19551 en industriexposiiion i Brunkeberes hotell! med särskildt uppförda annexer på Brunpkebergs torg (ruskiga i åminnelse), men då vi icke ha tillgång till katalogen ötver nämde exposition kunna vi ej uppgifva antalet af då exponerade industriaister, men förmoda, att det varit något större, till följd deraf 1 I genom statsanslaget lättnader kupnat beredas de exponerande i fråga om fraktomkostnader m. m. Sedan dess ha snart tolf år förflutit och under hela denna tid har icke någon svensk indusiriexposition egt rum, oaktadt anslag af ständerna varit beviljadt för åvägabringande af en sådau. Vi vilja icke närmare inlåta oss på en undersökning derom, hvar orsakerna till denua uraktlåtenhet äro att finna. Men deremot vilja vi på det kraftigaste yrka, att denna försummelse ofördröjligen blir gott ojord. Men vi iro tillika, af en mängd; skäl, att om denna exposition skall bli aj slörre gogn för vär industri, och om den? skall kunna framkslla något högr.: intresse här hemma och tillika förmå det öfriga Europa att taga någon notis derom, så atti det derigenom möjligen ken lå ett bättrej begrepp om oss än som kunnat virnas ge nom vårt deltagande i verldsexpositionerna, så böra vi, följande i det fallet tyskarnes föredöme, utvidga detsamma till en all; män skandinavisk exposition. Vi ha redan i länge hyst denna plan, fastän vi icke ansett rätta tiden vara inne att framställa densamma, förr än man hunnit litet samiz sina tankar efter delagandet i Londoner-; Rx positionen. Id6en är för öfrigt viset icke ny. Den hö-l rer till dem, som länge fåuligga till sig och i vexa ut till en långsamt mognande ölver i tygelse?. Det är från den dunska sidan man! först fattade vigten al gemensambet och! vexelverkan i sådant hänseende. År 1844: