Article Image
op deraf belöpande sig till 2354 spd. Det år. liga tillskottet till egendomens drift, som 1846 utgjorde 1800 spd., förminskades efter hand, så att det först nedgick till 1200 spd. föch sednare till 800 spd. årligen, hvarefte: det slutligen alldeles upphörde. Under de sista 4 åren har intet tillskott varit ef nöden Endast genom ett förbättradt utfodringssätt, genom ångkokning af kreatursfoder och med tillhjelp af turnipsodling och andra rotväxter har det varit möjligt, att framföda Joyssoämnda 11 hästar och 31 mjölkkor, utom ungkreatur. Maskiner och landtbruksredskap af utmärkt konstruktion äro på gården förfördigade. Konung Oscar skänkte till hufvudgården åtskilliga utmärkta racedjur, som lemnat afkomlingar både till gården och trakten deromkring. Den hufvudgården omgifvande, icke betydliga skogen har blifvit skogsmannamessigt behandlad och trifves väl. Den har årligen lemnat en del af det bränsle hufvudgården behöfver, medan den på samma gång allt mera uppfyller ändamålet som park. Byggnaderna, af hvilka isynnerhet ladugärden kan gälla för ett mönster, äro brandförsäkrade för 13,630 spd. Hvad OÖscarshal har kostat är icke så lätt att säga. Arkitektens räkning slutade år 1852 med en summa af omkring 50,000 spd., men derefter har åtskilligt tillkommit, flera målningar, möblering samt flera nya byggnader, såsom kök, trädgårdsmästarebostad, två orangerier, badhus, (KOR vaktarebyger ning och en kostsam vattenledning. Man kan derföre trygt antaga totalutgiften uppgå till minst 70, spd., och ändå inbegripes icke deruti anläggningen af parken, köroch promenadvägar, samt ångmaskinen, hvarmedelst vattnet pumpas upp i den bassin, hvarifrån åter det ledes till Oscarshal. Allena de konstverk, allesammans värderika, som. finnas i Oscarshals hufvudbyggning, hafva kostat flera tusen spd. Vid taxationen 1859 värderades jorden och skogen till 50,000 och Oscarshal till. 30,000 spd. På den gamla hufvudgården förvaras en större taflesamling, som med stora kostnader är samlad af konungarne Carl Johan och Oscar; men endast enstaka n:r af de äldre taflorna motsvara i värde de höga inköpsprisen. De. bilda emellertid en icke ointressant konsthistorisk samling från 1814 till våra dagar. Af allt detta visar sig, med hvilken förkärlek och uppoffring al betydliga penningesummor de böga egarne halva sökt att gifva dessa egendomar ett förhöjdt värde, dels i afsigt att göra dem lämpliga till en passande sommarbostad för den kungliga fa-miljen, dels för att af dem bilda ett ställe utanför staden, der den gästfrihet, som konungens höga ställning gör nödvändig, både mot inoch utlänningar, under sommartiden kunde utöfvas, dels, specielt hvad Oscarsbal beträffar, för att befrämja norsk konst och smak, och hvad hufvudgården angår, för alt lemna Jandet i allmänhet ett bidrag till åkerbrukets framsteg genom ett deruppå beräknadt brukningssätt o. s. v. Hittills har det varit. de höga egarne möjligt att afegna tillgångar bestrida de år liga utgifter, som äro förbundna med dessa egendomar, samt alt undvara det kapital, som i dem är nedlagdt, enkannerligen emedan den regerande konungen, ända till konung Oscars frånfälle, ensam representerat hela den kungliga privatförmögenheten. Nu är emellertid förhållandet förändradt. Vid konung Oscars död har nemligen den kungliga privalegendomen, som redan var betydligt förminskad under konung Carl Johans och sedermera konung Oscars regeringstid, delats mellan hans arfvingar, hvarvid allenast en åttondedel af här omnämnda egendomar, likasom af den öfriga privatförmögenheten, fallit på H. M:ts lott, medan högstdensanme under de scdnare åren varit tvungen till alt, ensamt med bistånd af enkedrottningen, af sin privata budget bestrida alla de årliga utgifterna. Medan på de sednaste tiderna penningens värde, som bekant, sjunkit icke obetydligt, har hvar ochen af de sista tvenne konunparne i förening med en aftagande privatlör aögenbet möttagit en ständigt stigande 2 to af hvilken den icke minst betydliga Ct bestär af välgörande bidrag till persvuer och Oflentliga stiftelser. Härtill kommer, hvud den nu regerande kouungen beträffar, att han oftare och under längre tid än de föregående konungarne besöker Norge, hvarigenom betydligt större summor kräfvas il: hofhållningsutgifter. Dessa förhållanden — Jitrar öfverhofintendenten kammarherre Holst — göra det nödvändigt att tänka pål förändrade mitt och steg med afseende på här ofvannämuda besittningar. At väja dessa till privat egendom skulle vara detsamma som att tillintetgöra det! vackra syfte konung Carl Johan hade med deras inköp och ändamålet med deras ut-I vidgning och förskönande af honom och hans efterföljare; och hvad särskildt Oscarsbal angår, skulle det vara detsamma som ut förspilla betydelsen af en dyrbar minnesvård om ett af Norge högt skattadt och detta land i hög grad hängifvet kungligt sionelag. De höga egarne hafva derföre icke heller kunnat beqväma sig till ett så Jant steg, mel anse den enda tillrådliga utvägen vera den, att dessa egendomar förvärtvas af staten och förses med ett lämpligt årligt underhåll, som af Storthinget bestämmes en gång för olla, för att hädanefter begagnas, såsom hittills, af den regerande konungen, mnemligen Oscarshal med tillhörande park som lustslott och sommarbostad för den kungliga tamiljen, och mtvudgården med jordområde och öfriga illhörigheter som möusterfarm. Oaktadt långt större kostnader hafva användts på Oscarshal och dess omgifningar, vå dess parkoch väganläggningar m. m., in den summa, hvartill denna egendom vid axationen 1559 uppskattades, önska likväl le höga egarne icke att inlösningseumman för Oscarhal och hufvudgården samt förallt vad dertill hörer af alla slag, såsom byggrader, kreatursuppsättning, redskapsmaskirer, möblering och bohag samt dertill en cke obetydlig taflesamliovg, anslås till högre umma än den vid värderingen i konung Oecars sterbhus upptagits till, nemiigen 0.000 svd. (320 000 rdr rmtyY. mm mL mm LL mm MÅ a EE se

3 februari 1863, sida 3

Thumbnail