Salut med skyldrade gevär så lång som hela linien är, salut för ?Cesars lycka!? När kung och folk tillsammans stå, quis contra nos! hver skulle då väl spärra vägen för de två och segern från dem rycka? Orvar Odd. Roformiesten i Upsala. Den fest, som i Upsala firad:s i måndags afton med anledning af det kongl. representationsförslaget, var besökt af omkring 250 personer, medborgare af alla samiällsklasser, bland hvilka tidningen Upsalat nämner professorerna Almåen, Areschoug. Beckman, Cornelius, Hultkrantz, Malmström, Petersson, Rabenius, Rydin, Svedelius, Säve, Walmstedt, Ångström, Glas och adjunkten Malmström. Den första skålen föreslogs för H. M, konungen af landsköfdingen grefve Hamilton i följande ordalag: CM. H. Ett budskap har i dessa dagar sått ut öfver landet, som i alla dess delar väckt de gladaste förhoppningar. Hvad är då orsaken till den all. vänna glädjen? H. M. konungen har för de nu församlade stän derna framställt ett förslog till ett förändradt representationssätt. Är då detta så mycket att glädja sig åt, m. h.! Hafva vi icke under en lång följd af år skrutit öfver våra lyckliga inre förhållanden, varit stolta öfver vårt framåtgående i alla rikt: niogar? Hafva icke under de sista åren de vigtigaste reformer i vår lagstiftning och i vårt sociala lif blifvit utförda just genom dessa ständer, som vi nu vilja afskaffa. Det är ju icke första gången försla. till representationsförändring blifvit framställda. Jo, m. h., det är en sanning, vi hafva under de förflutna åren njutit af en ovan lig lycka, vi halva gått framåt i alla riktningar; men vi hafva gjort det oaktadt vårt nuvarande representativnssätt, ej genom detsamma. Man kan arbeta med tvångströja och man kan gå med fotbojor. Men arbetet år svårt och gången blir osäker och vacklande. Om fången gläder sig att fri från bojan kunna arbeta bättre och gå sta digt framåt, så må väl äfven vi glädja oss alt se banden lossas. Vi hafva gjort ett kraftprof då vi med dessa band om hand och fot kunnat göra eti godt arbete, kunvat gå framåt. Jag tvekar ej att säga, all vi derför i främsta rummet hafva att tacka de ädla furstar, som från tronen räckt våra bemödanden en hjelpsam h nd. — Det är äfven sannt, m. h., att vi förut hafva sett sådana förslag uppstå och falla, alt detta förslag ännu cj genomgått sitt elprof; men hvad vi nu med visshet veta är, att intet förslag förut blifvit framstäldt, som så som detta varit förtjent of och vunnit allmänna sympatier och om hvilket man med samma visshet kunnat veta att det hade att på räkna vår konungs alivarliga understöd. Man har varnande framställt den gamla sentensen: ante vietorizem noli cantare triumphum? eller det motsvarande svenska ordspråket: EDu skull ej sälja buden innan du skjutit björn. Men, m. h., hoppet har äfven sitt berättigande och landet har rätt: att glädjas. Vi batva i dag i fullt nwdvetande om denna rätt samlats på de ta rum för att gifva ett vitryck åt vårt deltagande i den allmänna glödjen och åt vår undersåltlisa tacksamhet för vår ädle konungs varma fosterländska nit för allt hvad som kan bidraga till fäterneslandets lycka och sällhet. H. M:t bar ivsett den stora vådan I för vårt samhälle af längre bibehålla det tvedrägtens och spliltringens frö, som har sin grund uti vårt nuvarande genom ståndsindelningen fyrdelta rejpresentationssätt, hvilket, för att ej tala om de cent mekavismons inveckling med detsam bundna praktiska olägenheter, sak uti allmänna opisionen och, hvad vi är, i ty detta kunde vara ett stundens hugskott,; saknar en verklig grund nti inom samhäl-j let nu befintliga faktiska förbkällanden; ty) de fyra stånd som vi se represtuterade vid riksdagen representera icke numera inom samhället skilda elementer. Inseende detta och tillika vigten af att denna reform må 2 göras nu då landet njuler af inre och ytire lugn, har H. M:t ej t att själf I i ivet i denna vigtiga Ba bl i I på det framställda förslaget visar alt grund tenken vid dess uppgörande varit nit medi undanrödjandet af splitringselementet göra! svenska folket till etr folk, starkt och bred! vigt till ädel handling genom enig samverken; ty, som H. M:t sjelf nyligen yttrade i sitt svar till borgareständet: Enighet ger styrka och endast under denna fanas hägn ): kan fäderneslandets sanna väl hägsas och befästas.. Utgående från den upphöjda tanken att kung och folk ej kunna hafva skilda intressen, har H. M:t ej tvekat att l för uppnående af sitt ädla sylie på-fäderneslandets altare offra många kungliga pre rogativer, många medel till inflytande, som med det nuvarande representationssättet äro förenade. Mätte detta ädla föredöme mana till efterföljd, och de samhällsklasser och de individer, som nu tro sig kallade att) göra en uppoffring, skola snart finna, alt; den enskildes sanna lycka endast kan vinnas genom hvad som leder till det allmännas ära och gegu. Lefve vår högsinte, frisjute kung! Lefve H. M. konung Carl XV 14 Skålen bele sagades af ett niofealdigt cntusiastiskt hurrah samt afsjupgande af folksången. Derefier följde en skål för represertationsförslagets frumgång al professor Svoäelius: En stor sak har i dessa dagar manat evenska folket att besinna hvad dezss frid tillhörer. Konungens bud har utgått, att han, Sverges konung, begärer rikets ständers bi fall, för att i laglig ordning införa en stort förändring at en väsentlig del i vårt sam hällsskick. Svenske mäns rätt är att fritt få säga silt ord om sitt fäderneslands senk. Den rätten är nu mera än vanligt skäl att! begagna. Det ligger vigt deruppå, i denna fröga, att ordet varder taladt sf så mårg: som möiliot. ehvad det ordet ma hata ja al! n