STOCKHOLM dn 17 Jan, . Dagens utan ull fråga vigtigaste tilldrar gelse bland riksdagsförhandlingarne är bori gareoch bondeståndens enhälligt fattade be-; slut att uppvakta konungen för att frambära ; sina tacksägelser för det nyss emottagna,; kongliga förslaget till nationalrepresentatio-, nens ombildning. Demonstrationen är ovan lig, men så kan det icke heller nekas, att) anledningen är deticke mindre; ty måhända har aldrig tillförene en folkrepresentation fått emottaga af konungamaktens frivilliga initiativ, utan alla våldsamma påtryckningar och utan någon den tillfälliga konjunkturens nödtvång, ett förslag till en reform af den omfattning och i den riktning, som det bär ifrågavarande, hvilket blifvit af konung Carl XV öfverlemnadt till folket och dess representanter såsom den mognade trukten ar en allmän, djupt rotad, under mer än ett i halft århundrade utvecklad öfvertygelse. Det j högsinnade sannt koaungsliga svaret på nationens önskningar och framställningar fordrade ett erkännande, och ett vackrare än, det, som de båda folkvalda stånden i dag beslutat, kunde näppeligen gifvas. Inom borgareständet väcktes förslaget om : denna tocksamhetsbetygelse af främste le-; damoten på Stockholmsbänken, grosehandlarer, Riaman, som dervid yttrade: Det finnes sannolikt icke någon iaom ; detta högtärade stånd, som icke under sednaste plenum med tillfredsställelse emottagit ; beviset derpå, att landets konstitutionelle; konung gått ett länge och djupt kändt samhällsbehof samt en ibland svenska tolketj med hvarje år ailt lifligare omfattad och på mångfaldiga sätt i alla delar af landet yttrad önskan till mötes, då K. M:t till rikets j ständer öfverlemnat ett förslag till tidsenlig; förändring i nationalrepresentationen, och, dermed befrämjat denna så högt påkallade; reforms tillvägabringande. Jag tillåter mig, med anledning deraf och enligt en allmänt; isom ståndet gjord uppmaning föreslå att ståndet behagade beslota, att under anförande af sin talman uppvakta H. M. Nu gen för att frambära ett uttryck af sin tack samhet för denna handling. Då detta förslag blifvit framstäldt, uppstod hela ståndet och förklarade sig deri instämma och förklarades detzamma derpå enhälligt bifallet. Fem ledamöter af ståndet, hbrr Blanche, Hjerta, Björck, Lallerstedt och Lemehen anmodades att jemte talmannen uppsätta förslag till den adress, som borde j å ståndets vägnar frambäras, och skulle tal mannen göra sig underrättad när I. M:t behagade mottaga ståndet. Hos bondeståndet väcktes frågan af vice talmannen Anders Eriksson, från Elfsborgsi län, som föreslog, att då ständerna nu haft glädjen se konungen, gående till mötes nationens önskningar, framlägga ett fullstän3igt förslag till representationssättets ombildning; ståndet borde inför H. M. fram bära uttrycken af sin tacksamhet derför. Afven här bifölls förslaget enhälligt och uppdrogs åt riksdagsmännen Uhr, Malmin och rk Ersson att göra sig underrättade om när konungen ville mottaga ståndet, hvars adress till H. M. skulle af talmannen uppsättas, Genom tre stånds beslut (adelns samt presteoch borgareståndens) hefva ständerna bifallit det utlåtande, hvari statsutskottet afstyrker bidrag från statens sida till betäckande af kostnaden för undersökningen rörande Nynäsbanan. Åtskilliga röster höjdes för bifall till motionen i ämnet, anfö rande såsom skäl, att komitttrade för unnAersökningen haft ett allmänt iutresseisigte. För det resultat, till hvilket statsutskottet kommit anfördes åter hurusom genom bifall till motionen eit högst vådligt prejudikat skulle gifvas, helst i en tidpunkt då i alla delar af landet undersökningar ega rum eller ifrågasättas för tillämnade anläggningar. Man ansåg dessutom, att komitttrade, innan de vidtogo ätgärder, som medtörde sådana utgifter, hade bordt tillse att deras komitenter höllo dem ryggen fri. Att nödiga m-del icke kunnåt for ändamå!et sammanbringas, utojerde ett bevis att företaget icke med något allmännare intresse omfattades och komitttrade finge skylla sig sjelfva om de förbisett detta faktum. Ett ifrågasatt, men af statsutskottet afstyrkt anstånd med ränteoch amorteringsliqvider ä Norbergs jernvägsbolags skuld till staten har debatterats på riddarhuset och i borgareståndet. Sistaoämnda stånd beslöt en återremiss i syftning att på grund af ömmande omständigheter anståndet måtte medgifvas, men adeln biföll hvad utskottet föreslagit, enär men ansåg af vigt att uppehålla helgden af statens komtrakter med eskilde och dessutom framhöll, att hela vinsten för bolaget af ett bifall vore en räntebesparing af 720 rdr. Den radikalaste bland hufvudstadens tidningar, Frihetsvännen (vi räkna härvid naturligtvis blott de tidningar, hos hvilka några politiska principer komma i fråga), uttalar sig om det kungliga representationsförslaget på följande sätt: Den 5 Januari 1863 skall alltid blifva en